Hur går det med detta?

När ska dom vara klara?

http://www.jagareforbundet.se/eftersoksprojek/default.asp

Hur går det med detta?

När ska dom vara klara?

http://www.jagareforbundet.se/eftersoksprojek/default.asp

Märkligt, det är ju inte svårt att kontrollera om en hund följer det lagda spåret eller om den följer spårläggaren. När jag lägger spår lägger jag alltid fällor för att kolla om hunden följer spårläggaren. Exempelvis kan man gå i ett "omega" och låta klöven gå rakt fram... Ett stort Omega hittar vi till vänster i bilden härnedan.

Genom att ha klöven i en käpp SOM ÄR LÅNG kan man göra detta gap flera meter långt och det ger tydliga facit på vad det är hunden spårar. Nedfallna träd är bra också, dra spåret över trädet, stänk en bloddroppe på trädet, och gå runt utan att lämna avtryck. Går hunden runt trädet åt samma håll som spårläggaren i mer än 50% av fallen är den inte bara lat, den följer spårläggaren...

Skit också, detta var ju forumet där man inte skulle svara om man inte var anställd av SJF

Projektet har pågått i ett år och ska i första skedet pågå i ytterligare två år. Problemet hittills har varit att få på sändare på djuren och få dem att fungera. Vi började med dovhjort men siktar nu på ytterligare arter.

Syftet med projektet är inte att kontrollera eller lära hunden att följa viltets och inte spårläggarens spår. Syftet är snarare att tillämpa den drygt hundraåriga läran om "ID-spår" på eftersöket. Det primära syftet för det är att vi idag har problem med att eftersöka de viltarter som ökar. Dels flockvilt som dov och gris och dels rovdjur som t ex varg. Flockviltet är ett problem eftersom det skadade viltet i stort sett alltid strävar efter att följa flocken och när vi anvisar hunden anvisar vi bara flocken, på något sätt måste vi då få hunden att förstå att det är den skadade individen den ska följa, oavsett om den blöder eller inte. Därför ska vi testa om vi kan "programmera" en hund på en specifik dovhjort och därefter följa den hjorten bland en flock. Problemet med vargen är att en hund generellt inte skiljer en varg från en annan hund och väldigt få hundar är särskilt intresserade eller tränade att följa andra hundspår...

Polisen i Sverige sysslade med detta redan i början av 1900-talet men där har man tappat rejält med fart. Ser vi dock oss om ute i Europa så är id-spårningen en väl utvecklad och erkänd metod. ID-hundar i Holland står för en mycket stor andel av bevisningen i fall där förövare fälls. Om jag minns rätt så var det i klass med DNA-prov som bevisning.

Det här är inte enkelt att förklara men i korthet så tränas hundarna i labbmiljö på att diskriminera dofter och på så sätt lär man in en metodik som går ut på att man helt enkelt anvisar hunden vad den ska spåra och därefter gör den förhoppningsvis det. Metoden har en massa tillämpningar även utanför eftersöket, rådjursrenhet, välja björn före annat vilt, jaga vildsvin idag och rådjur en annan, markeringar av olika slag t ex sittmarkering vid björndoft och liggmarkering vid vargdoft mm. Metoden finns väl testad och utvecklad i annan verksamhet och jag har själv sett imponerande resultat av i mina ögon obildbara hundar efter bara några timmar. Att få en sjövild drever att markera gasolläcka med liggmarkering går på en förmiddag, har det sagts mig...

Spännade.

Såg att jag känner alt känner till en del medverkande i projektet.

Jo, riktigt spännande och faktiskt ett forskningsprojekt som är riktigt jägarnära och praktiskt tillämpbart i mer eller mindre realtid.

Sedan får vi en del andra nyttiga sidoeffekter, inte minst input av detta folk till våra eftersöksutbildningar. Dessutom bokför pilotgruppen alla sina eftersök i journaler och eftersom de gör riktigt många eftersök varje år börjar vi få ett riktigt roligt material att sortera bland. Vad lönar sig bäst, spåra eller släppa? Hur skiljer sig uppklarandegrader mellan vilt? Skillnader mellan kalibrar i uppklarande procent? mm mm.