Det känns skönt att höra även av andra, att det foder vi lägger ut till grisarna inte påverkar föryngringen.

Det senaste numret av jakt&jägare tar upp stor del av problematiken.

Jag vidhåller sen tidigare att även brunst och tandskador på grisarna, inte har med vårt foder att göra.

Det känns skönt att höra även av andra, att det foder vi lägger ut till grisarna inte påverkar föryngringen.

Det senaste numret av jakt&jägare tar upp stor del av problematiken.

Jag vidhåller sen tidigare att även brunst och tandskador på grisarna, inte har med vårt foder att göra.

Det är ett stort arbete Holmgren har gjort, men det saknas en del vetenskap i det hela. Jag klipper in ett stycke från en tidskrift som tittat lite på det här med foder och reproduktion. "Mast" = träds förmåga att prouducerar ollon, kottar, frön mm.

In years of full mast, between October and February

seeds comprise 70–85% of the stomach contents in wild

boar, and tree mast is typically followed by high rates of

reproduction (Briedermann 1967, 1990; Andrzejewski

& Jezierski 1978). Moreover, mild winters with low

snow cover facilitate food accessibility and lower

energy expenditure, which results in low mortality.

The opposite situation, a poor food supply (i.e. failure

of mast) and cold winters with frozen ground or high

snow covers, seems to be extremely unfavourable, while

an average mast (25–50% of trees carrying seeds) and

an intermediate winter climate result in intermediate

rates of survival and reproduction. Strong effects of

environmental conditions, namely of tree seeding

and winter climate, on survival and reproduction in

this species have also been demonstrated in long-term

studies in Poland, Belarus and Switzerland (Okarma

et al

. 1995; Jedrzejewska

et al

. 1997; Geisser 2000).

och här ett stycke från "Diet and condition of wild boar, Sus scrofa scrofa, without supplementary feeding

Groot Bruinderink, GWTA | Hazebroek, E | Van der Voot, H Journal of Zoology [J. ZOOL.]. Vol. 233, no. 4, pp. 631-648. 1994."

In poor mast years, recruitment into the population receiving no supplementation depended on the availability of broadleaved grasses; in rich years, recruitment was still lower than in populations receiving supplementary feeding. In populations receiving supplementary feeding, recruitment seemed independent of mast availability.

Det finns mycket att göra på det här området i Sverige, eftersom våra förhållanden skiljer sig från kontinentens. Våra grisar och den miljö de lever i skiljer sig till viss del från andra områden, och därför kan man inte alltid föra över resultat från dessa områden till svenska förhållanden.

Men som sagt - Holmgren har bra koll. Men vi behöver mer svenska studier för att titta på hur det ser ut här.

Jag tycker Christer Holmgren verkar vara mycket seriös, men han tillägger att det finns en avsaknad av studier i sverige för att helt fastställa hur det egentligen ligger till. Helt ute och cyklar är han inte, för jag upplever det han skriver, stämmer med mina egna erfarenheter.

Jag tycker Christer Holmgren verkar vara mycket seriös, men han tillägger att det finns en avsaknad av studier i sverige för att helt fastställa hur det egentligen ligger till. Helt ute och cyklar är han inte, för jag upplever det han skriver, stämmer med mina egna erfarenheter.

Jag håller med dig! Han är inte alls ute och cyklar - det är en diger artikel han skrivit. Och som sagt - mer studier behövs!

En bra artikel av Christer Holmgren, känner till den tyska studien som han refererar till bl.a., den är gjord av bl.a min morbror och hans kollegor. Studien är omfattande vari Christer valt att referera till en del, och en del bygger på hans egna erfarenheter som jag till stor del skriver under på.

Som du säkert minns Frontier har jag aldrig påstått att utfodringen direkt påverkar vildsvinens nummerär (fler befruktade ägg), indiriekt därimot ger en lättillgägligare födotillgång en högre överlevnad och fler svin vilket är logiskt. Tillika ger en okontrollerbar utfodring möjligheten att tänja på den normala brunstrytmen, och det är därför man kan se sugga förandes både årsfödda rödgrisar och pyamasgrisar i Oktober-November. På så vis har man också påverkat reproduktionstakten hos populationen indirekt.

Normalt sett brunstar en vildlevande sugga en gång om året, eller tills hon är dräktig i 3 veckors cykler. Detta är också fallet om tamsuggor släpps ut i det vilda då det är samma djur egentligen fast en är hårigare än den andra.

Men vad forskningen kommit fram till i Tyskland är att detta gäller endast under nomadiska förhållanden utan tillsatser av åtelfoder, eller som naturen själv hade velat haft det.

Om du läser Christers artikel används uttrycket "flushing". Flushing är ett sett att locka/tvinga suggan i brunst under tamförhållanden genom en stegring av energiutfodringen. Felaktig utfodring/åtling med foder med högt energiinnehåll (läs bullar och kaffebröd) ger samma omedelbara effekt varför suggorna kan brunsta under de mest skillda tidpunkter på året, vilket delvis också skapar problematiken med smågrisar under jaktsäsongen. Jag tror att detta är en överordnad anledning till varför detta sker jmf med exempelvis bortskjutna ledarsuggor och oreda bland gyltornas brunst. För isf skulle ju bara gyltor ha sommar/höstfödsel vilket vi vet inte är fallet.

Jag kommer att träffa Christer i helgen, skall be honom att skriva om det med.

Informationen behövs, det är et nytt vilt här medans man har haft det på kontinenten under många årtioenden. Vi behöver således inte uppfinna hjulet hela tiden. Hade Tyskland varit engelskspråkigt hade redan varenda tidning varit dränkt med dessa forskarrapporter. Vi skall nog alla vara lite försiktiga med allt för tvärsäkra slutsatser.

Det jag vill komma till är att det fodret vi lägger ut till grisarna inte påverkar dem nämnbart. Det är en helt annan sak om grisarna saknar till största delen det naturliga fodret och överlag förser sig på åtlar och foderplatser. Vårt foder är inte vidare intressant för grisarna som alltid väljer det naturliga först och främst.

Att jämföra med tamgrisar här är helt fel för de grisarna är domesticerade av människan och är således inte av den nomadiserade naturen. Ej heller har de tillgång till det fodret vildsvinen väljer i första hand.

Jag kan tänka mig om vi stänger in frilevande vildsvin, att vi kan få dem likna tamgrisar i mycket och då kan vi säkert också påverka deras brunstcykler. Ute i det fria är det bara naturligt foder och det genetiska som bestämmer detta.

Jag håller med om att det behövs flera studier i ämnet för att säkerställa många tvivel.

Känns som vi har haft den här diskussionen förut. Vi får väl se hur vår svenska forskarna förklarar fenomentet att suggorna ibland för två kullar som uppenbarligen är födda med 8-9 månaders mellanrum istället för 12. Kanske är det Tjernobyl ändå?

Eller också kanske vi lyssnar vad de tyska idioterna till forskare har lärt sig i ämnet efter kriget, det kan säkert låta sig ske vilket århundrande som helst

Känns som vi har haft den här diskussionen förut. Vi får väl se hur vår svenska forskarna förklarar fenomentet att suggorna ibland för två kullar som uppenbarligen är födda med 8-9 månaders mellanrum istället för 12. Kanske är det Tjernobyl ändå?

Eller också kanske vi lyssnar vad de tyska idioterna till forskare har lärt sig i ämnet efter kriget, det kan säkert låta sig ske vilket århundrande som helst

Är det bara här i sverige suggorna kan få 3 kullar på 2 år? Och det skulle bero på utfodringen....

Ja, då tror jag mer på Tjernobyl....

Förstår inte vad du gör dig lustig över egentligen? Är det månde ett förakt mot att ta nya lärdommar? Att en vildsvinssugga får mer än en kull per år är i grunden onormalt och var mycket ovanligt i Tyskland ända fram till 70-80-talet då åtling börjades för att få bukt med den ökande stammen. Det skulle sedan visa sig att just detta fick stammen att explodera. 1998 och framåt gjordes en omfattande studie i utfodringens inverkan varför man idag har kvoterad utfodring i stora delar av Tyskland. Processad spannmål är många håll helt förbjudet. Hur många åtelgrisar hade du åtlat fram 1980 eller ens 1998? Jag försöker vara ödmjuk här och resonera, hoppas du förstår det.

Det behöver inte endast bara vara utfodringen, utan det som styr är tillgången på energirikt foder, såsom exempelvis Majs. I bioenergi efterfrågans spår har majsarealen i Sverige ökat, också i Tyskland, Tjeckien, Polen och Ungern som är verkligt vildsvinstäta länder. Men i områden där inga eller få sådan odlingar finns måste orsaken till flera brunster på årsbasis sökas på andra ställen, exempelvis på åtlarna där det serveras sockerbetor, majs och bullar i ohyggliga mängder på vissa håll.

Denna info tog jag från en av 100 websidor som säger samma sak. Majs påverkar suggans fertilitet positivt varför man nuförtiden ofta ser suggor som brunstar och föder upp till 2 kullar om året i tyskland. Det där med att grisarna alltid väljer normalt förekommande foder som rötter och daggmask även om det finns en åtel som erbjuder majs är helt fel. Minsta motståndets lag gäller.

Sant är att vi har lite forskning på fenomenet i Sverige, kanske därför du inte riktigt kan förlika dig med fakta som är producerat 50 mil söderut.

Tänker inte bråka med dig mer, men svenska fakta kommer nog snart också.

2. 3 Erhöhung der Fruchtbarkeit durch Mais

In den letzten Jahren wird eine weitere ungünstige Veränderung beobachtet: Wildschweine werden häufig zweimal – statt wie früher nur einmal – pro Jahr rauschig und zeugen Nachwuchs. Wie bereits 1968 bekannt war, geschieht dies nur in besonders nahrungsreichen Jahren – mit der Folge, dass besonders kinderreiche Rotten entstehen (Ognev, 1968). Wandel (2004) schreibt in der Jagdzeitung „PIRSCH“ folgerichtig: „Die Strategen werden ratlos, aber sie glauben immer noch, man könnte das Schwarzwild bekämpfen wie nach dem Krieg. Damals gab es noch keine Rauschzeit zur Blattzeit!“

Untersuchungen von Eisfeld und Hahn (1998) zeigten, dass Futtermenge und -qualität einen direkten Einfluss auf die Ovulation weiblicher Wildschweine und damit auf die Nachkommenzahlen und die Bestandsentwicklung besitzen.

Die natürliche Ernährung des Wildschweines enthält zwar alle Energieträger in ausreichender Menge enthält, doch immer auch einen sehr hoher Ballaststoffanteil. Dagegen wirkt sich die Fütterung mit reinen Maiskörnern äußerst förderlich auf die Fortpflanzungsfähigkeit dieser Tiere aus. Es ist nicht verwunderlich, dass Wildtiere bei derartigen Energiemengen mehr Nachwuchs zur Welt bringen. Da Mais zusätzlich durch eine entsprechende Zuchtwahl in seinem Stärkegehalt optimiert wurde, wird dies noch zu einem weiteren Sprengstoff im ohnehin durch die Jagd angespannten Selbstregulationsmechanismus der Wildschweine.

Viele Kirrungen werden trotz Verbots auch noch mit anderen Futterbestandteilen ausgestattet, wobei abermals die verwertbare Energiemenge unnatürlich erhöht wird. Die Futterstellen haben für die Wildschweine natürlich einen großen Reiz, da mit geringem Energieaufwand eine große Futtermenge aufgenommen werden kann.

Kloka ord MKJ !

Kan du vara så vänlig att lägga in några intressanta länkar från Tyskland så jag kan läsa mer om ämnet själv.

Tack på förhand

/ekebo

Du får gärna kalla mig lustig även om det var mest ironi från min sida, gällande det sista jag skrev.

Vi kan inte jämföra i allt, de grisar i tyskland och de grisar vi har här i sverige. Tyskland har en otroligt stor grispopulation, medan sverige bara står för en mycket liten del. Ser man på hur många grisar vi skulle kunna producera skulle vi kunna ha lika många grisar som i tyskland.

Nu har vi inte det tack vare att vi en gång utrotade alla grisar, frånsett då några hägngrisar. Vi har enorma potentialer för en riktigt stor population och just nu har grisarna inga problem att finna naturligt foder, så länge de är så få. Inte konstigt att de emellanåt inte bryr sig om våra åtlar oavsett vad vi lägger ut. Jag har testat mycket i foderväg under 9 år och har märkt att grisarna är totalt ointresserade vissa perioder under året. Är det ollonår så är de sällan på åtlarna och skulle de mot förmodan ändå dyka upp är det trätjäran som är mer intressant.

Konkurrensen om fodret ökar om det finns många grisar i ett speciellt område. Här upplever jag de grisarna som mindre skygga och de kommer gärna fram på åtlarna medan det är ljust. Så här ser det emellertid inte ut överallt som alla vet.

Jag efterfrågar ett forskningsresultat från antingen tyskland, polen ungern eller rumänien när nivån av grisar låg på en ungefär samma nivå vi har i sverige idag. Då är jag mer benägen att tro på vad de kommer fram till.

Bara en fråga; Hjälpte det att förbjuda fodring i tyskland....? Stammen ökar ohämmat för det! Majs och andra spannmål har ökat, men det är inte hela svaret.

Jag kan sätta vad som helst på att den stora fria tillgången till naturligt foder våra grisar har, gör att suggorna "kan" föda upp till 3 kullar på 2 år. Inte vanligt, men det händer.