Ny här på forumet och skulle behöva lite hjälp. Håller mest på med grytjakt och drevjakt med mina hundar men skulle även vilja få till en fungerande vatten-apportör. Jag har bla en ungtik som även är tilltänkt som apportör. Hur går jag tillväga för att bäst befästa själva apporten? Hon har skaplig vardagslydnad och är glad för vatten. Hur tränar man själva söket ute i vattnet på hunden? Kan jag använda vilka fåglar som helst till apporten? Alla råd mottages tacksamt.

Va e de för ras på tiken?

Ny här på forumet och skulle behöva lite hjälp. Håller mest på med grytjakt och drevjakt med mina hundar men skulle även vilja få till en fungerande vatten-apportör. Jag har bla en ungtik som även är tilltänkt som apportör. Hur går jag tillväga för att bäst befästa själva apporten? Hon har skaplig vardagslydnad och är glad för vatten. Hur tränar man själva söket ute i vattnet på hunden? Kan jag använda vilka fåglar som helst till apporten? Alla råd mottages tacksamt.

Till att börja med: Vad är det för ras på hunden?

Sök sker inte på samma sätt på vatten som på land. I regel ser hunden det apporteringsbara på vattnet. Annars får man lära den att lita på dig/föraren för att i läge 2 kunna dirigera ut hunden via rösten eller tecken.

Det är inte riktigt samma sak att söka på land som på vatten alltså.

Sen är det ju hundens "konstruktion" som gör den lämplig som vattenapportör också.

Ta en retriever så har den simhud mellan tårna vilket inte en terrier resp tax eller liknande hundar har.

De är byggda för gryt eller åtminstånde bara avlad för landjakt. De har inget behov av simhuden normalt sett.

Ser man sedan till pälsen så har de flesta vattenapportörer en extra underull i pälsen för att skydda kroppen vid kyla etc.

Våra "Tollare" badar året runt bara vattnet är mjukt. Det tror jag inte en normal terrier eller tax gör. Iallafall inte lika snabbt i vattnet oavsett om det finns något att hämta eller inte.

Träningen sedan är mer tror jag, att få i hunden och att den har sett apporten än att lära den apportera i vattnet.

Apporten spelar ingen roll oavsett det är på land eller vatten således.

Vid gåsjakt har jag varit med om att dirigera ut en tollare till ca 140 meter ut från stranden för att apportera gåsen som vägde ca 4,5 kg. Hunden själv vägde ca 19 kg vid tillfället. Inga problem att hitta, hämta in fågeln utan problemet uppstod när han kom in till land med fågeln och skulle ha upp den på land med tanke på vikten. Dessutom var fågeln lite blöt också vilket inte gör den lättare att bära på land. Några tankar att fundera över kanske ??

Hundras: Tysk jaktterrier.

Söket i vatten jag tänker på är snarare när man jagar tex änder och det är tät vass så att hunden inte ser fågeln landa. "Konstruktionen" på hunden är klart sämre än en labbe, men det vet ju inte tiken om I rasbeskrivningen så är vattenpassionen ett inslag och viljan att gå i vatten är på min tik stor. Att det är kallt i vattnet verkar inte bekomma henne. Funderar på om man skulle köpa en sådan där neoprenväst just för att försöka behålla värmen i den lilla hundkroppen bättre. Jag vet att hunden inte är optimal som apportör men skulle ändå vilja använda henne för "husbehovs" apport. På land är hon totalt ointresserad av att apportera men i vatten fungerar det hyfsat. Vikten på fågeln är jag inte så bekymrad över (hon klarar ju att dra fram grävling 10-15kg)visst lär hunden få jobba om jag skjuter en gås men mest troligt blir det änder och andra mindre sjöfåglar. Men alltså hur får jag till apporteringen på land då?

Kanske inte den rasen man tänker på i första hand som apportör. Men har den intresse av att hämta saker över huvud taget och komma in med dem till dig? Det underlättar betydligt om hunden "spontanapporterar" utan att ge den kommandot. Sedan får det inte bli en kamp om bytet eller att hunden själv kommer på att "AHA fågelfan är nog inte död ännu" och gör något åt saken i fråga. Blir det kamp om bytet kan du säga adjöss till den pippin. Eller kanske att den drar iväg med fågeln för att gräva ner den till senare tillfälle... Missförstå mig rätt. Att den drar fram en grävling tror jag mer har med "killinginstinkten" hos hunden att göra, än att den gärna vill apportera.

Försök att få hunden att komma in med boll, dummy etc och lämna av den i handen otuggad. Var inte snabb med att ta ifrån hunden "bytet" utan låt den "äga" fågeln eller dummyn ett tag medans du kliar den över svansroten lite och berömmer den för att den var duktig och kom in med bytet istället för att slita det i stycken.

Det är lite tips på vägen men återkom gärna om du har fler funderingar ang apportering.

Men kom ihåg: Det är samma apportering på land som på vatten. SKillnaden ligger bara i att hunden blir blöt.

Hoppas det givit dig något i funderingarna.

// Jägare utan gränser

Kan säga ärligt som det är.

Det ENDA ENDA ENDA du behöver bry dig om med att få hunden till duktig apportör, är att lära den släppa bytet när den kommer iland med det... Sen när du lyckats med det så får du (MÅSTE DU) berätta hur man gör ;D

Tyskan min gör klockrena apporter fast hon egentligen aldrig tränats till det.. Men sen när hon ska släppa fågeln är det ett "big no NOO" från hennes håll.

själv säger jag bara "Söka kissikattan!!" väldigt entusiastiskt samt pekar. Så springer hon dit. Men jag har hittils inte fått en fågel hel ur hennes käft.

Tiken har intresse av att hämta saker till mig så länge vi snackar om apportering i vatten. Slänger jag i en dummy så hämtar hon glatt dummyn i vattnet utan minsta problem, slänger jag iväg dummyn om vi är på land så är hon inte intresserad. Det är inga som helst problem att få henne lämna av till mig på strandkanten om hon hämtat något i vattnet. Hon tuggar inte nämnvärt. Hon är inte bytesmedveten på land när man skjuter vilt för henne så jag hoppas att det ska gå bra även i vattnet. Jag kan inte påminna mig om att vi någonsin haft kamp om ev.byte, hon är cool och snäll som en liten labbe(nästan)

Se till att apporteringen funkar till 100% på land innan du börjar i vatten,sen så löser sig allt.

Börja i köket eller lämpligt ställe

Mvh

Tiken har intresse av att hämta saker till mig så länge vi snackar om apportering i vatten. Slänger jag i en dummy så hämtar hon glatt dummyn i vattnet utan minsta problem, slänger jag iväg dummyn om vi är på land så är hon inte intresserad. Det är inga som helst problem att få henne lämna av till mig på strandkanten om hon hämtat något i vattnet. Hon tuggar inte nämnvärt. Hon är inte bytesmedveten på land när man skjuter vilt för henne så jag hoppas att det ska gå bra även i vattnet. Jag kan inte påminna mig om att vi någonsin haft kamp om ev.byte, hon är cool och snäll som en liten labbe(nästan)

oj grattis! Jag måste slå ihjäl min hund varje gång hon får tag i mårdhund eller fågel och det börjar bli dags att släppa enligt mig.. Hon har varit likadan sen hon var valp med dedär.. Hon är inte bråkig egentligen. Hon vill bara inte släppa.. Hon håller lika hårt i djuren om hon är ensam..

Konstigt beteende..

Allt annat utom djur släpper hon utan problem, vilket är mindre konstigt förstås. Men skulle hon vara lika duktig med djuren hon hämtar skulle hon vara jävligt duktig i mina ögon, då hon gör allt annat klockrent.

För att öka motivationen på land så testa att låta jycken knallapportera med bollar, finns väl ingen jycke som inte drar efter en boll lågt kastad över marken...

Mvh!