Hej

Vilka lövslag är bäst att använda till lövhässja?

Något särskilt att tänka på vid placering?

Era erfarenheter av lövhässja vad är bra och vad är dåligt?

Henrik

Hejsan,

jag skall prova själv för första gången i år men har läst en hel del om hur man bedrev lövtäkt förr. I princip användes alla lövträd, men självfallet blir det olika arter beroende på var i landet man bor. Ask är ett av de trädslag som man oftast lyfter fram, liksom lind och alm. Men som sagt- "anything goes".

Helst skall lövet torkas i skugga, och förr gjorde man ofta lövkärvar som ställdes mot stammen på träd där de skyddades mot en del regn och sol. Jag kommer prova att ställa hässjor både i sol och skugga för att utvärdera smaklighet, men hade jag inte ett forskarperspektiv på det hela hade jag ställt alla hässjorna så att de huvudsakligen står i skugga...

Vet du något om när jag senast kan göra detta har läst att det skall göras innan midsommmar?

/Henrik

I en hembygdsbok lästa jag någon ramsa om hur lövslagen rangordnades för foder. Bäst är asp sedan rönn sedan björk och sämst är vide. Det var ett träslag till men jag minns inte vilket det var (kan varit sälg) men jag tror det skulle in mellan björk och vide. Jag får återkomma. Att asp är bäst tvivlar jag inte på iallafall, de som har trillat omkull eller fällts under vintern blir alltid hårt betade.

Skall tilläggas att jag bor i Jämtland och att rangordningen är för de lövslag som är allmänna här.

Jag gjorde buntar av aspsly/grenar som var mellan 50-70cm långa.

Hängde dem sedan på tork i höskullen. Och serverade dem till vintern vid min foderplats till rådjur.

Så länge det fanns pellets nopprade de lite på buntarna bara.

Men så fort fin-fodret va slut då åt de upp buntarna med torkade löv.

Man fick luckra upp buntarna lite så de kom åt löven inne i kärven också.

Hade mest asp men även björk och sälg va inblandat i buntarna.

Ska själv prova att göra en lövhässja och toppa den med grangrenar som lite tak.

Samt bygga upp den lite över backen.

Ang att man ska göra det före midsommar.

Det är för att energi mängden är som högst då för att sedan stanna upp och sakta börja avta.

Men en vecka hit eller dit är väll inte hela världen.

Energivärdet är mycket riktigt störst nu, men traditionellt tog man nästan allt löv betydligt senare eftersom det vara bråda tider med annat så här års. Funkar alltså även betydligt senare.

Passa på att utnyttja det löv man får när man röjer pass och skottgator, genom att röja tidigare än normalt och senare komplettera med det som skjutit upp under sommaren.

I en hembygdsbok lästa jag någon ramsa om hur lövslagen rangordnades för foder. Bäst är asp sedan rönn sedan björk och sämst är vide. Det var ett träslag till men jag minns inte vilket det var (kan varit sälg) men jag tror det skulle in mellan björk och vide. Jag får återkomma. Att asp är bäst tvivlar jag inte på iallafall, de som har trillat omkull eller fällts under vintern blir alltid hårt betade.

Skall tilläggas att jag bor i Jämtland och att rangordningen är för de lövslag som är allmänna här.

Har kollat upp i boken nu och ser att sälg skulle in mellan rönn och björk istället. Ordspråket blir som följer:

"Viin väält, björska sväält, sälja föö, röön göö män asp lägg smare i ask."

Det stod även i boken att björk och sälg gavs till får och getter medan rönn och asp ofta sparades åt korna.