Med anledning av egna funderingar och en vilja att vara lagenligt så har jag kontaktat Lst Stockholm med en fråga om Åtelkameror.

Detta är en redogörelse för det svar jag fick per tfn av tjänsteman på Lst.

Har idag, varit i kontakt med Lst Stockholm,

de är viddtalade om problemen/situationen med kamerorna,

1. Vill man vara helt säker på att inte bli anmäld för olaga kameraövervakning, sök tillstånd, avskrivs ärendet efter utredning är den inte tillståndspliktig,

man kan tillsammans med Lst arbeta fram villkoren som gör att man inte är tillståndspliktig.

2. Efter övk med JF har man från tillståndsavdelningen sagt att kameror som är placerade på sådant sätt, i en låda, med avgränsning uppåt i kameravinkel eller som på annat sätt absolut utesluter att annat än en förbipasserande persons ben syns i bild inte utgör den form av personell kameraövervakning som är tillståndspliktig.

Ett klargörande exempel var att kameran skulle sitta på låg nivå över marken. typ 50 cm

Med dessa former av begränsningar är den uppsatta åtelkameran inte längre en tillståndspliktig kamera.

3. Av ett större antal anledningar har det företagits en kamerautredning en SUO, som kommer att beröra ny och klargörande reglering för detta och annan kameraverksamhet.

Frågan är då hur JF ställer sig till detta?

Har ni skrivit någon rekommendation i frågan eller ser ni detta rätteligen som den enskildes ansvar att tillse att man inte bryter lagen?

har handläggaren/tjänstemannen rätt i den del som hon talar om att JF och Lst:s har arbetat fram en lösning som "tillåter" åtelkameror?

För jag kan konstatera att vem utöver jag nu då, har sin kamera satt under midjehöjd, typ 50 cm över marken och med en utformning som utesluter att den kan komma att fotografera en persons ansikte?

Finner man från JF min fråga som olämplig så har jag inga bekymmer med det.

/Christian

Hej!

Jag känner inte till någon överenskommelse med Lst, men det är möjligt att konsulenten i länet tagit en sådan kontakt.

Enligt min mening är inte rättsläget klart och det är möjligt att ett sådant upplägg som beskrivs håller rent juridiskt, men det vet man ju inte säkert förrän det prövats.

Jag har skrivit en artikel i ämnet i Svensk jakt som infogas nedan. Enligt SJF så borde inte åtelkameror behöva vara tillståndspliktiga, men risk finns för att de är de om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Mvh

Ola

___________________

Förbjudna hjälpmedel?

Olika typer av hjälpmedel i samband med jakt på olika arter har diskuterats flitigt de senaste åren. En viss osäkerhet råder om de är tillåtna att använda eller inte och jag skall här försöka att bena ut en del frågetecken, även om en hel del oklarheter dessvärre kvarstår.

Jaktförordningens bilaga 5 räknar upp en del förbjudna hjälpmedel och jaktmetoder. Förut fanns en felöversättning i den svenska texten jämfört med den engelska originaltexten i det gällande EU-direktivet vilket gjorde att det rådde stor osäkerhet om vissa elektriska och elektroniska hjälpmedel var tillåtna eller förbjudna för fågeljakt. Nu är detta ändrat i den svenska texten och endast ”elektriska eller elektroniska anordningar med förmåga att döda eller förlama” är förbjudna. Numera är det alltså helt klart att t.ex. duvsnurror och elektroniska hörselskydd är tillåtna vid jakt på fågel.

Inget annat är ändrat och nu liksom tidigare är även bandspelare förbjudna vid jakt. Det råder dock viss tveksamhet om vad som omfattas av förbudet mot ”bandspelare”. Syftet med bestämmelsen torde ha varit att förhindra att jägare spelar in ljud från vilda fåglar i syfte att lätt locka till sig dem genom att spela upp ett exakt naturtroget ljud. När direktivet som regelverket bygger på skrevs 1979 hade vi ännu inte kommit in i den digitala världen med CD-spelare och MP3-spelare m.m och man kan därför undra om dessa hjälpmedel som åstadkommer precis samma resultat som en bandspelare är tillåtna eller förbjudna. Svaret är att vi inte vet för det har inte prövats av domstol. Ser man strikt till författningstexten så bör de inte vara förbjudna, men såväl EU-domstolen som svenska domstolar har visat en större tendens att döma efter lagens syfte än dess bokstav, så risken finns att man kan bli dömd för jaktbrott om man jagar med en digital ljudinspelning av någon form.

En annan företeelse som dykt upp på senare tid är olika former av åtelkameror i syfte att filma eller fotografera vilt. Sådana kameror finns med olika typer av funktion vad gäller stillbilder, rörliga bilder, endast lagring eller t.o.m. live utsändning på Internet. Lag (1998:150) om allmän kameraövervakning innehåller regler om användning av olika övervakningsutrustningar såsom krav på tillstånd samt upplysningsskyltar om sådana skall användas på en plats dit allmänheten har tillträde. Lagstiftningens syfte är kortfattat att begränsa och reglera användningen av olika tekniska hjälpmedel som kan övervaka människor på platser dit allmänheten har tillträde.

Syftet med att sätta upp en åtelkamera är naturligtvis inte att övervaka människor och det sker på platser dit allmänheten normalt aldrig hittar, så man kan ifrågasätta lagens tillämplighet. Det finns dock en risk för att den är tillämplig och då kan det krävas tillstånd för att sätta upp den. Vid tillståndsgivningen tas bl.a. hänsyn till integritetsaspekten och risken för att människor skulle hamna i en åtelkamera är tämligen minimal, så det bör finnas möjlighet att i så fall få tillstånd att sätta upp en sådan. Skulle inte allmänheten av någon anledning ha tillträde till platsen där åteln och kameran finns, så gäller dock inte lagen överhuvudtaget.

Ola- tack för ditt snabba svar,

då är det som befarat,

att rättsläget är typiskt svenskt ambivalent med risk för lagföring,

dagsböter och fängelse känns inte proportionellt mot "brottet" med åtelkameran men det är ju sällan det.

Nåväl då han ytterligare en sak klargjorts i mitt liv.

/Christian

Häromdan kom visst en tingsrättsdom dären person dömdes för att ha haft en åtelkamera utan tillstånd. Återkommer när jag vet mera.

Så här ser lst Västerbotten o Jämtland på åtelkamera.

http://vk.se/Article.jsp?article=304079

Vi har inte fått in en enda ansökan, men skulle sannolikt säga blankt nej om vi fick det, säger Stellan Hallberg vid länsstyrelsen i Umeå.

- Vår inställning är densamma. Vi avslår om vi får en ansökan, säger kollegan i Jämtland, Anders Asplund.

Hur i helvete kan dom säga detta? Hur ser SJF på frågan? Är ni för någon ändring eller skall det se ut som det gör?

Mvh

Jag är citerad i artikeln och där framgår det att vi inte tycker det skall vara på detta viset.

Måste man ha tillstånd bara för ägande av en kamera? Typ tv-licens. Kan jag sätta upp en kamera utan licens vid en åker där allmänheten inte skall befinna sig?

Måste man ha tillstånd bara för ägande av en kamera? Typ tv-licens. Kan jag sätta upp en kamera utan licens vid en åker där allmänheten inte skall befinna sig?

Det finns inget innehavstillståndskrav. Man få också sätta upp den tex i sitt eget hus eller där annars allmänheten inte har tillträde, tex på en åker med skadekänslig gröda (i vart fall så länge den inte filmar annat än åkern)

Om jag har en åtel på en åker med betesgrödor såsom hö, så får jag alltså sätta upp en kamera som är riktad mot åteln.

Nu förstår jag inte vad du menar för gröda - gräs?

Ja en klövervall vilken jag kommer att skörda för bete. Den får väll "folk" inte knalla runt på hur som helst. Eller?

Ja en klövervall vilken jag kommer att skörda för bete. Den får väll "folk" inte knalla runt på hur som helst. Eller?

Om du kan objektivt sett ange vilken skada de gör så får de inte gå där.

Grödan blir ju nedtrampad. Det måste ju vara en bra anledning till att inte gå där. Håller det som anledning tror du?

Som sagt så måste du kunna visa att klövern skadas, Jag kan inte svara på det, kanske Outdoorsman kan?

Ja det är ju det då. Och då blir man väll den som har fel kan jag tänka när man väl sitter i den situationen när man ska hävda sig. För folk får ju ränna runt i skog och mark hur som helst verkar det som.

Tackar så mycket för alla dina svar Ola.

Ämnet är låst. Vänligen låt oss från SJF svara i vår area - se info ovan.