Fick precis höra talas om en grisobs ett par km härifrån.

Där husägaren kom hem så stod det 2 grisar i hans trädgård.

Denne kastade då vedträd på grisarna som då svarade med en fnysning!

Första tanken som slog mej när jag hörde talas om detta var om dessa verkligen var vilda eller

kanske utsläpta grisar???

Vi har enbart haft några få observationer på nån strögris och långt till nån grisgruppering.

Vad tror ni mer vana grisjägare om detta?

Mvh Niklas

Ser att jag skrev lite luddigt igår!

Grisarna stod alltså kvar när gubben kastade veden på dem.

Tog god tid på sig att greja runt i dennes trädgård för att sedan sakta gå därifrån.

/Nicke

Svårt o säga men de låter som de grisarna va havltama.

Sen beror det ju på hur vinden låg.

Man kan komma grisar rätt nära om de tex äter o vinden ligger rätt.

Nog f*n låter det som resvana grisar.

För även om vinden ligger rätt så brukar de reagera om man kastar vedträn på dem.

Nog f*n låter det som resvana grisar.

För även om vinden ligger rätt så brukar de reagera om man kastar vedträn på dem.

he, he jo..men man kastar längre i medvind

Tyckte oxå att det lät som halvtama grisar!

Nu vet jag ju inte exakt hur denna historia gått till men

det va så jag fick det förklarat för mej.

Tror absolut på utsläppta grisar! Men sen vet man aldrig om "Nickes" version är helt riktig...

Tror absolut på utsläppta grisar! Men sen vet man aldrig om "Nickes" version är helt riktig...

Bo du som har lite insikter i det här, hur vanligt är det med utsläpp av nassar så där?

Jag börjar få höra rykten om att det skall vara vanligt, men själv är jag ju en skeptiker som alltid.

Min teori är att det var två ynglingar som inte har lärt sig vett än, dvs bra avskjutningsnassar.

/Christian

Tror absolut på utsläppta grisar! Men sen vet man aldrig om "Nickes" version är helt riktig...

Nä jag vet ju inte riktigt säkert hur det har gått till!

Ska försöka luska fram lite mer info om detta.

Bo du som har lite insikter i det här, hur vanligt är det med utsläpp av nassar så där?

Jag börjar få höra rykten om att det skall vara vanligt, men själv är jag ju en skeptiker som alltid.

Min teori är att det var två ynglingar som inte har lärt sig vett än, dvs bra avskjutningsnassar.

/Christian

Jag vet några fall där jägare har planterat ut grisar. Det sista jag vet till 100% är uppe vid Kungshamn/Smögentrakten för ett par år sedan. Mer än så vill jag inte avslöja, då jag känner en kille därifrån.

Om det är vanligt kan jag inte svara på, men det förekommer nog lite varstans där grisarna inte har etablerat sig.

Vildsvinen kan ha konstiga beteenden, men inte så som Nicke beskriver om de inte är vana vid människor, alltså uppfödda.

Grisar är ju öerhört skygga men defenitift inte rädda om dom känner sig trygga, dvs springer inte iväg i vild panik bara för där kommer en människa, där emot brukar dom gå undan ganska fort då en tvåbening kommer.

Hade en spännande natt i lördags som ex på mindre rädda grisar.

Min kompis skulle sitta på en åtel 300 meter från mig, han smyger ut så försiktigt han kan och hör en gris i ett grane alldeles vid åtlen han står och lyssnar och hör hur den går iväg.

30 minuter senare har jag den i närheten av min åtel, 60-70meter ner ser jag henne med stort H. Den kolsvarta Jätte suggan medans det fortfarande var ljust, smågrisarna hade hon tydligen lagt på betryggande håll då hon tydligen fått vittring utav både "Räffla" och mig, rädd, nej det var hon inte. hon var kvar en 20 minuter sedan försvann hon igen och jag rapporterade vad jag sett via radion till Räffla det var då han berättade om ansmygningen till tornet och grisen.

Plötsligt hör han ett knak och hon var hos honom igen, lite svårt att motstå dofterna av " lördags godiset". Djurvän som man är så brukar jag köra upp på helgen tidigt och ge lite extra gott utanför tunnerna, denna gång kräfftor och dansk ost så dofterna var starka runt åtlarna, så starka att hon nonchalerade honom och mumsade i sig kräfftorna och gav sig iväg. Nu kom hon till mig för andra gången men nu hade det blivit mörkt och den nya åtelbelysningen verkade göra henne väldigt försiktig, jag hörde henne hela tiden men såg henne inte, jag tände ficklampan för att se efter, en halvtimma hade gått, då gav hon sig iväg rakt ner till Räffla för att se om det inte var en klo över. Efter dammsugning av åtlen rundade hon tornet och kom återligen en runda till mig, denna gången hörde jag många ben i den tysta natten men jag hörde henne också säga till dom små att stå tysta en bit bort i det täta slyet. Finns det mat finns det mod, eller så vet hon att hon är oskjutbar.

Jag gav upp hoppet om att en mindre gris skulle visa sig, Klockan var sen, eller tidig beroende på hur man ser på det, radion hade dött så jag skickar ett SMS. Går till bilarna.

Ingen Räffla kommer, inte förren efter en knapp timma så jag tog en macka och kaffe utanför jaktstugan i skenet av pannlampan, då ser jag ljuset i skogen och han dyker strax upp. Satans gris, nu var hon hos mig igen utan dom små.

Jo, sa jag. Jag har haft henne tre gånger hos mig i natt, och vi snackade igenom situationen vi haft under natten och bestämde oss för att det varit en spännande och lärorik natt, dock utan skott. Skygg, JA. Rädd, Nä knappast.

Här är en lista på vilka grisar som jag upplever minst skygga här hemma hos mig.

1. Ensamma kultingar.

2. Sugga med kultingar.

3. Några årsgaltar.

4. Ensamma gyltor.

5. Ensamma årsgaltar.

6. Ensamma suggor.

7. Större galtar.

Här är en lista på vilka grisar som jag upplever minst skygga här hemma hos mig.

1. Ensamma kultingar.

2. Sugga med kultingar.

3. Några årsgaltar.

4. Ensamma gyltor.

5. Ensamma årsgaltar.

6. Ensamma suggor.

7. Större galtar.

Samtliga med andra ord