Häromnatten...

Telefon j**len ringde 02.00 jag var näst intill död…

Till o med så pass att frun hjälpte mig o hitta rätt knapp på mackapären så jag kunde svara…

Uppfattade iallafall de fyra sista siffrorna i händelsenummer o busshållplats söder om byn i en jättelång kurva o markerat o rådjur.

Visst jag kollar...sen la jag på.

-Väck mig när du stiger upp sa jag till frugan. Orkade bara inte ge mig iväg..

-Mmm.. fick jag till svar.

Svårt o somna om men jo jag sov nog, vaknade iallafall av ett ”kärleksfullt” slag över bröstet vid 04.30…

Faen skulle hon upp så tidigt…

Käkar ett par mackor, plockar ihop pinaler o fixar en termos kaffe o en 200g chokladkaka.

Åker ut o funderar direkt på om det inte kan va dov de kört på.

De brukar passera precis där olyckan var.

Kommer dit o det är givet skitmörk än, men bilar va det gott om..

Tar drillingen stoppar i plugg o ska gå o kolla dikena innan jag tar ut hunden.

Tänder pannlampan o ser då ett par ögon som blänker 70 m bort i åkerskanten.

Blir skottklar inom milisekunden o upptäcker som väl är att det är fler ögon som blänker.

Väldigt nära jag skickat en 7x57R mellan ögonen på ett får…

Hittar glassplitter från strålkastaren där olyckan ska va, 5mm tjockt glas.

Hmm.. ett rådjur bör ligga i diket, kan knappast ta sig långt i alla fall tänkte jag.

Bestämmer mig för att invänta gryningen o lite bättre ljus.

Kan ju inte fästa bösslampan på drillingen.

Under tiden jag sitter o filosoferar i bilen så försöker jag få tag på folk, både de som jagar på marken o några andra.

Svar hos några men de va upptagna, någon på semester i Danmark osv.

Skulle själv jaga ihop med en polare senare men han sov nog nu för inget svar där heller.

En del bekymmer med gammalt groll jaktlag emellan så de gör det ju inte lättare precis.

Det bli iallafall ljust o jag går på med wachteln som tar an direkt o spårar bra, är nu säkert 4-5 timmar sen olyckan.

Efter bara 100m o nästan precis bakom fårhagen så hör jag något som går iväg. Dumpar till i marken några gånger.

Jycken sätter sig som vanligt o vill bli släppt.

Vågar inte koppla loss, bilar så in i den, far förbi ute på vägen. Folk som ska till jobbet far som tettingar.

När det bli någorlunda tyst kopplar jag loss o så kör wachteln va de nu är i 10-12 min…

Ser att hon bryter i en ledningsgata. Blir skitsur när hon kommer tillbaka…

In med henne i bilen o så gör jag återigen nått idiotiskt…

Tar ut den svarte o tänker släppa på henne där wachtlen bröt.. jo hon ska ju bara va till gris…

Men nu vill jag j**lar i nåda lyckas…

Börjar spåra i lina från olyckplatsen kommer till samma lilla granhobbe där det gått loss innan o hon går i samma löpa men gör en kringla runt hobben o så går vi över våra egna slag där vi gått för typ 3 min sen… hmm.. har det suttit en hare eller nått o tryck?

Låter henne hålla på o vi kommer ut på ett buskhygge då vrålar hon som vanligt…

Kan inte släppa för vägen är 50 m bort.

Hon spårar över vägen gapar än värre på andra sidan. Äh.. kopplar loss o går till bilen.

Jycken drar iväg väster ut o de är ett jävla liv på henne.

Kör runt hoppar ur bilen o försöker genskjuta via banvallen, jo jag vet att vi inte får beträda den men det öhh.. sket jag i…

Lät wachteln ansluta drevet o nu gick de undan…

Såg 2 dovkalvar kuta undan 50 m framför hundarna sådär lustigt som bara dov kan… hopp, hopp studs, studs… ser rätt fånig ut..

Då väder drevet o går ut mot stora vägen igen, h-vete springer så fort mina ben går för o hinna till bilen o köra runt o stoppa dem.

Ringer upp killen jag skulle jaga med senare o han är o tankar bilen.

Han kastar sig också iväg för o hinna få stopp på hunderiet.

Kör så in i o hinner ner till asfalten ”slänger” in bilen i vägkanten med varningsblinkers på o hoppar ut o kutar bakåt 50m där jag ser på Astron att hundarna är på väg fram. Bilar bromsar o bilar susarförbi..

Möter hind o 2 kalvar i diket, nästan så jag kunde gå holmgång med hinden så nära va vi varandra...

Hundarna 80 m bakom får som väl va stopp på bägge hundarna med 5 meters marginal till vägen där bilarna susade förbi.

Endast ett koppel hade jag, så de blev ”fot” för wachteln, funkade väl sådär…

Hinden o de 2 kalvarna va garanterat oskadda, jag såg dem o polaren som precis anlände såg dem också när de passerade vägen.

Han drog iallafall vidare o jag bestämde mig för att släppa svarten där wachteln bröt först.

Gjorde så o upptaget kom 200m in, lät wachteln ansluta o det buktade runt ett varv rätt tätt innan de bar iväg. Hade ingen pejl på wachteln men hon kommer ju alltid tillbaka så de va ju inget problem.

Möter markägaren när jag kör iväg, förklarar läget o han tar pass i ledningsgatan o jag försöker köra ifatt hundarna som nu går in söder om samhället.

Inser att detta drevdjuret bör vara rätt ok de också.

Lyckas efter en del felkörningar koppla svarten på löpan 4.5 km fågelvägen från olyckan.

Åker tillbaka o då hade markägaren kopplat wachteln.

Vi tar om löpan med hans flat men de blir samma visa o samma ställe. Finkammar löpan o legorna.

Finns inget blod någonstans men varför ligger alla hjortarna i en hög 100 m från olycksplatsen o viken är påkörd ??? o så står iallafall 3 friska djur kvar o trycker tätt på där jag gått o kopplat loss strax innan??

Visst faen ska hundarna kunna sålla ut rätt djur men mina och jyckarnas erfarenheter av dov är starkt begränsad.

I den flocken ska det va minst 7 djur upplyste markägaren om.

Jag gav upp vid 10 o åkte o jagade lite istället…