Var med om ett nytt "rekord" i lördags. Sköt ett kid med 308:an tidigt på morrgonen. Det var strax efter att det var lovligt så jag blev lite bländad i smällen. Därför såg jag inte var det blev av i skottet men det låg inte på plats och då var platsen en betesmark på ca 5ha så den borde vara lätt att se. Kiden stod ungeför i mitten när jag sköt. Jag satt o svor lite men tänkte att det var bättre att vänta med eftersök tills det blev ljusare.

Plötsligt ser jag get med kid i kanten på betet vid ett snår men inget av dem var kidden jag sköt mot, såvitt jag kunde se. Det kändes bra i skottet och jag hade stöd så fastän hållet var 100-120m så var jag säker på träff. Efter sen stund knallade geten o kidden tvärs över betet men eftersom jag inte kunde se det första djuret ligga så avstod jag från skott.

En halvtimme senare var det ljust nog för att gå o kolla efter djuret så jag hämtade hunden. Eftersom jag inte hade nån exakt plats för var djuret stått (klantigt att inte kolla bättre, jag vet) så fick hon fritt sök kommando. Hon hittade ganska snart ett spår som hon följde men eftersom det gick rakt mot platsen där geten m kidden stått så avbröt jag henne. Jag tog henne istället runt den förmodade skottplatsen så hon skulle hitta den. Givetvis hittade vi inget och tvivlet började sätta in men tiken ville fortfarande mot platsen där geten m kidden stått så jag insåg att jag inte hade nåt annat att göra än att låta henne jobba ifred.

Hon drog direkt till samma plats som hon markerat i början men gick igenom slyet och fortsatte upp över en liten kulle och visst hade hon rätt , där låg kiden.

"Rekordet" låg då i sträckan som kiden tillryggalagt, det var ca 140-150m med ett perfekt skott. Skottet hade tagit strax bakom bogen lite över mittlinjen och gått rakt igenom. Normalt rasar rådjur skjutna där rakt ner men inte detta djur.

Kulan var en vanlig blyspets laddad till 780-790m/s, utgångshålet var normalt som en snusdosa med delar av lungan hängande ut så hur i he-vete kunde den gå så långt?

Det längsta jag varit med om innan med denna bössa o kula är ca 80 m men medelflycktsträckan är under 10 m.

Var med om ett nytt "rekord" i lördags. Sköt ett kid med 308:an tidigt på morrgonen. Det var strax efter att det var lovligt så jag blev lite bländad i smällen. Därför såg jag inte var det blev av i skottet men det låg inte på plats och då var platsen en betesmark på ca 5ha så den borde vara lätt att se. Kiden stod ungeför i mitten när jag sköt. Jag satt o svor lite men tänkte att det var bättre att vänta med eftersök tills det blev ljusare.

Plötsligt ser jag get med kid i kanten på betet vid ett snår men inget av dem var kidden jag sköt mot, såvitt jag kunde se. Det kändes bra i skottet och jag hade stöd så fastän hållet var 100-120m så var jag säker på träff. Efter sen stund knallade geten o kidden tvärs över betet men eftersom jag inte kunde se det första djuret ligga så avstod jag från skott.

En halvtimme senare var det ljust nog för att gå o kolla efter djuret så jag hämtade hunden. Eftersom jag inte hade nån exakt plats för var djuret stått (klantigt att inte kolla bättre, jag vet) så fick hon fritt sök kommando. Hon hittade ganska snart ett spår som hon följde men eftersom det gick rakt mot platsen där geten m kidden stått så avbröt jag henne. Jag tog henne istället runt den förmodade skottplatsen så hon skulle hitta den. Givetvis hittade vi inget och tvivlet började sätta in men tiken ville fortfarande mot platsen där geten m kidden stått så jag insåg att jag inte hade nåt annat att göra än att låta henne jobba ifred.

Hon drog direkt till samma plats som hon markerat i början men gick igenom slyet och fortsatte upp över en liten kulle och visst hade hon rätt , där låg kiden.

"Rekordet" låg då i sträckan som kiden tillryggalagt, det var ca 140-150m med ett perfekt skott. Skottet hade tagit strax bakom bogen lite över mittlinjen och gått rakt igenom. Normalt rasar rådjur skjutna där rakt ner men inte detta djur.

Kulan var en vanlig blyspets laddad till 780-790m/s, utgångshålet var normalt som en snusdosa med delar av lungan hängande ut så hur i he-vete kunde den gå så långt?

Det längsta jag varit med om innan med denna bössa o kula är ca 80 m men medelflycktsträckan är under 10 m.

Skönt att du hittade det.

Visst ska man alltid lite på hunden men ibland är det svårt att göra det när man TROR sig veta bättre.

/Lasse

Skönt att du hittade det.

Visst ska man alltid lite på hunden men ibland är det svårt att göra det när man TROR sig veta bättre.

/Lasse

MHm.. är nog mer än en gång man har idiotförklarat hunden då man själv eller ännu värre, skytten vet bättre..

Bra jobbat RW.

Ang flyktsträckan lät ju osedvanligt långt! Jag har ju också skjutit en del med .308 men vet i tusan om jag fått så långa flyktsträckor.. Hm..

Helt otroligt! Måste precis ha gäspat eller något så blodet och musklerna var maximalt syresatta..

Mitt "rekord" är över 200 meter men då med klenare kaliber och längre håll. Såg i siktet att bocken gäspade och sträkte på sig när jag sköt men fattade inte de fysiologiska konsekvensenra av det.. ska inte säga att det är någon vetenskap heller iofs men jag gissade att det drog iväg så långt pga rejäl syresättning innan skott..

Mvh!

Det där med flyktsträckor på rå är jobbigt,

jag hade en bock för två år sen som efter en perfekt lungsmäll gick över 90 meter rakt upp för en backe innan han gav med sig.

Fint med bra hundar som rättar oss jägare som inte förstår bättre.

Sammantaget måste man ju säga BRA JOBBAT.

/Christian

MHm.. är nog mer än en gång man har idiotförklarat hunden då man själv eller ännu värre, skytten vet bättre..

Bra jobbat RW.

Ang flyktsträckan lät ju osedvanligt långt! Jag har ju också skjutit en del med .308 men vet i tusan om jag fått så långa flyktsträckor.. Hm..

Beröm inte mig utan Assi.

Nån dov och gris har säkert gått såhär långt, men en kidde!!!!

En annan sak jag märkte var att fastän jag kände mig säker i skottet så försvann säkerheten jäkligt snabbt när djuret inte hittades. Jag känner mig fortfarande lite skakad men försöker intala mig att det är bra att jag bryr mig såpass att jag ännu blir skakad av en sånhär händelse. Jag har ju ändå jagat i många år och skjutet ett större antal djur.

Skönt att du hittade det.

Visst ska man alltid lite på hunden men ibland är det svårt att göra det när man TROR sig veta bättre.

/Lasse

Visst trodde jag att det var geten o kiden hon gick på men ack så fel jag hade.

Helt otroligt! Måste precis ha gäspat eller något så blodet och musklerna var maximalt syresatta..

Mitt "rekord" är över 200 meter men då med klenare kaliber och längre håll. Såg i siktet att bocken gäspade och sträkte på sig när jag sköt men fattade inte de fysiologiska konsekvensenra av det.. ska inte säga att det är någon vetenskap heller iofs men jag gissade att det drog iväg så långt pga rejäl syresättning innan skott..

Mvh!

Gäspande rådjur, den s k Hippen-effekten!!

Jag såg inte att den gäspade men f-n vet. Kan va bra att skylla på det i a f.

Det där med flyktsträckor på rå är jobbigt,

jag hade en bock för två år sen som efter en perfekt lungsmäll gick över 90 meter rakt upp för en backe innan han gav med sig.

Fint med bra hundar som rättar oss jägare som inte förstår bättre.

Sammantaget måste man ju säga BRA JOBBAT.

/Christian

Tackar, jag ska kela lite m Assi från dig....

"Rekordet" låg då i sträckan som kiden tillryggalagt, det var ca 140-150m med ett perfekt skott. Skottet hade tagit strax bakom bogen lite över mittlinjen och gått rakt igenom. Normalt rasar rådjur skjutna där rakt ner men inte detta djur.

Sköt en bock dagen efter premiären på samma sätt, mellan hjärtat och ryggraden. Siktade där med avsikt för där brukar det ju ta bra och marginalerna åt alla håll är bra. Bocken flög rakt upp i skottet och rusade halvt "på frambenen" i en vansinnig fart de 40 meterna som var till skogskanten och var borta... Den blev lite lam i bakdelen i någon sekund för den släpade bakkroppen efter sig och lämnade ett tydligt släpspår i 25-30 m innan den fick tillbaka bakbenen. Hämtade eftersökshund och den hade gått ca 200m från skottplatsen, ca 150m vinkelrätt åt vänster från där jag trodde den låg. Den låg i princip helt dold i en grop under en enbuske och lite unggranar, hade a l d r i g hittat den utan hund... Men flyktsträckan på 200m har jag svårt att smälta, en Lapua sp i 222 gjorde sopor av lungor, dom flesta av dom grova vener och artärer som går från hjärtat plus att ryggen visade tydliga tecken på tryckskador så den borde inte ha gått ett steg... Och vilken fart den klarade utan att ha någon som helst styrsel i bakkroppen de första 20-30 metrarna Märkliga djur rådisarna, vissa dör nästan av knallen och en del står och går länge trots grövre artilleri och perfekta träffar.

Sköt en bock dagen efter premiären på samma sätt, mellan hjärtat och ryggraden. Siktade där med avsikt för där brukar det ju ta bra och marginalerna åt alla håll är bra. Bocken flög rakt upp i skottet och rusade halvt "på frambenen" i en vansinnig fart de 40 meterna som var till skogskanten och var borta... Den blev lite lam i bakdelen i någon sekund för den släpade bakkroppen efter sig och lämnade ett tydligt släpspår i 25-30 m innan den fick tillbaka bakbenen. Hämtade eftersökshund och den hade gått ca 200m från skottplatsen, ca 150m vinkelrätt åt vänster från där jag trodde den låg. Den låg i princip helt dold i en grop under en enbuske och lite unggranar, hade a l d r i g hittat den utan hund... Men flyktsträckan på 200m har jag svårt att smälta, en Lapua sp i 222 gjorde sopor av lungor, dom flesta av dom grova vener och artärer som går från hjärtat plus att ryggen visade tydliga tecken på tryckskador så den borde inte ha gått ett steg... Och vilken fart den klarade utan att ha någon som helst styrsel i bakkroppen de första 20-30 metrarna Märkliga djur rådisarna, vissa dör nästan av knallen och en del står och går länge trots grövre artilleri och perfekta träffar.

Hippen effekten kanske??

222R brukar vara väldigt effektiv på rådjur men ibland är de förjäkla sega.

Hörde en teori från Dr Roberts (?) som menade att om kulan träffar ett tomt hjärta (urpumpat) så blir effekten mycket mindre än en träff i ett blodfyllt hjärta .

testat samma sak men min sprang/gick snabbt ca 30-40m men ändå!

varmintkula och skott lite snett bakifrån så gick in bakom bogen. sprängde sönder precis allt som heter hjärta och lunga! fanns inte en del kvar som kunde ha använts mer än till hundmat. bockkidet rasar ihop. sen efter 5 sec reser den sig igen

nervös som man blir då man inte är erfaren skjuter man igen denna gång stog djuret lite snett mot mig så kulan gick in 3cm från det första skottet och sprängde allt där bak!

ändå hade den ord o ta sig 30-40m in i skogen och då hade den en gärsgård på minst 1m höjd ivägen!!

visst såg jag att den verkligen inte mådde bra men är inte så erfaren jägare så jag kan med säkerhet säga hur pass illa skadad den är. men när jag öppna den så började jag undra hur den änns kunde resa sig!

vissa är helt enkelt envisa in i det sista!

BRA jobbat av dig hund!

Det här är det väl ingen tror på men jag berättar det ändå.

En kompis skjöt ett rå, avstånd knappt 200m, på drev. Kom ut och stannade på ett hygge.

Enda reaktionen var fullt sprut mot en mindre plantering. Hunden kopplades för skottplatsundersökning

men hittades inte då, efter lite övervägande och taktiksnack över radion släpptes hunden som drog en lov

på hygget och började driva, i en blodig löpa! Tiden för skott till att hunden släpptes var kanske 3-4min.

Hunden fick närkontakt i planteringen, buktade 2 varv och tog tillsist djuret som skrek till och sen vart det tyst.

Vi räknade lite på sträckan och kom fram till ca 600m! 200m från hygge till plantering+ 2 varv i planteringen.

Jag var närmst och efter lite letande hittade jag ett rådjur träffat just bakom bogarna genom bägge lungorna

skjutet med 9g Vulkan från 6,5an. Djuret levde alltså ca 6-7min efter ett perfekt skott, vilket borde vara teoretiskt

OCH praktiskt OMÖJLIGT

Begär inte av någon att tro det, det hade inte jag gjort om jag inte själv varit med

Det här är det väl ingen tror på men jag berättar det ändå.

En kompis skjöt ett rå, avstånd knappt 200m, på drev. Kom ut och stannade på ett hygge.

Enda reaktionen var fullt sprut mot en mindre plantering. Hunden kopplades för skottplatsundersökning

men hittades inte då, efter lite övervägande och taktiksnack över radion släpptes hunden som drog en lov

på hygget och började driva, i en blodig löpa! Tiden för skott till att hunden släpptes var kanske 3-4min.

Hunden fick närkontakt i planteringen, buktade 2 varv och tog tillsist djuret som skrek till och sen vart det tyst.

Vi räknade lite på sträckan och kom fram till ca 600m! 200m från hygge till plantering+ 2 varv i planteringen.

Jag var närmst och efter lite letande hittade jag ett rådjur träffat just bakom bogarna genom bägge lungorna

skjutet med 9g Vulkan från 6,5an. Djuret levde alltså ca 6-7min efter ett perfekt skott, vilket borde vara teoretiskt

OCH praktiskt OMÖJLIGT

Begär inte av någon att tro det, det hade inte jag gjort om jag inte själv varit med

jag tror dej för jag råkade ut för nått liknade med en räv perfekt bogskott men den orkade springa till skogs och överleva ytterligare 15 min innan jag hade hämtat hunden och spårade den så jag kunde avliva den

Det här är det väl ingen tror på men jag berättar det ändå.

En kompis skjöt ett rå, avstånd knappt 200m, på drev. Kom ut och stannade på ett hygge.

Enda reaktionen var fullt sprut mot en mindre plantering. Hunden kopplades för skottplatsundersökning

men hittades inte då, efter lite övervägande och taktiksnack över radion släpptes hunden som drog en lov

på hygget och började driva, i en blodig löpa! Tiden för skott till att hunden släpptes var kanske 3-4min.

Hunden fick närkontakt i planteringen, buktade 2 varv och tog tillsist djuret som skrek till och sen vart det tyst.

Vi räknade lite på sträckan och kom fram till ca 600m! 200m från hygge till plantering+ 2 varv i planteringen.

Jag var närmst och efter lite letande hittade jag ett rådjur träffat just bakom bogarna genom bägge lungorna

skjutet med 9g Vulkan från 6,5an. Djuret levde alltså ca 6-7min efter ett perfekt skott, vilket borde vara teoretiskt

OCH praktiskt OMÖJLIGT

Begär inte av någon att tro det, det hade inte jag gjort om jag inte själv varit med

klart att vi tror på dig, personligen hade jag väntat lite, en halvtimme eller så och låtit rået dö på egen hand innan jag spårat på det med hunden.

Ibland måste man tillåta djuren tid att inse att de är döda.

Hippen som den erfarna fågelskytt han är måste ha sett det tusentals gånger, pang, kappan vänder och drar från uven,

en bra bit bort, 4-600 meter ser man hur den blir som stel i flykten, bara för att larva ner i det värsta skiten man kan tänka sig så klart.

När det gäller rå är det likadana allt som oftast, jag letade rätt på en bock där det hade gått att påstå om man var lagd för skrönor att påstå att den expirerat precis innan den gick i gryt då den kom att bli liggande med hals och huvud under ett stene.

/Christian

Även jag har en liknande berättelse, så färsk som från ifjol.

Bockjakt och jag låg på ett berg med full kontroll - bra ljus och ca 150 meter till bocken som betade på en inäga. Satte en 243a perfekt bakom bogen på den, i 20x syntes träffen mycket tydligt men det traditionella tokruset uteblev, i stället stod den bara och glodde rätt i kikarsiktet.

Svårt att säga hur länge, men säkert 10-15 sekunder innan den började att gå omkring - under hela tiden kunde jag se hur blodet pumpade ut. Till slut la den sig med huvudet uppe, döden tog nog 2 minuter - otroligt långa och obehagliga minuter.

Antar att bristen på adrenlinkick fick det hela att ta längre tid än vad man är van vid.

Nåväl, tråden handlade om att lita på hunden, inte alltid självklart för en person som kan misstro en kompass

Bra jobb av din jycke iaf.