Jag har under hösten tränat en del spår med min wachtel som idagens läge är straxt över 6månader.

Igår var det dags att för första gången få gå riktigt spår!

Vi hade varit ute större delen av dagen och donat lite på åtlarna och foderhäckarna i skogen osv, plogat lite och Eros var allmänt trött. Jag tänkte jag skulle sätta mig en stund med bössan och hunden kunde ju då få sova i bilen.

Parkerade och lät hunden springa en sväng och göra ifrån sig medans jag plockade fram studsarn osv.

Knallade iväg till ladan där jag skulle sitta och ser att det är 2 rådjur ute på gärdet, dom hade inte stuckit när jag kom med bilen parkerade bakom ladan och dom stod framför den 130-150m bort, hunden hade ju varit ut osv men dom verkade inte bry sig.

Hur som haver, jag sköt ena rådjuret på ca 150m, det hoppade till ett redigt skutt och travade upp i skogen, Jag struntade i att repetera och koncentrerade mig istället på att titta vart djuret tog vägen i kikaren, det travade vidare rakt upp i skogen och jag tyckte mig se att det la sig 50-60m upp i skogen men var inte helt säker.

Jag satt och väntade en liten stund innan jag gick tillbaka till bilen och började plocka fram spårlina osv, jag har nog aldrig varit så nervös som jag var. Jag har längtat efter att få äntligen göra ett eftersök/dösök med hunden. Alla dom djuren jag skjutit under denna säsong har jag inte kunnat gått på med unghunden, då han antagligen inte varit med eller dom blivit helt kvar på plats.

Knallade bort med hunden i spårlinan och vid skottplatsen var det mycket blod, leverbitar och hjärtbitar. Han luktade lite och slickade för att sedan ner med nosen bokstavligt talat i snön och började dra direkt åt rätt håll. Jag kunde se exakt hur djuret gått då det sprutat blod hela vägen, hunden knallade hela spåret perfekt och vart så glad och nöjd när han hittade rådjuret, luggade direkt mot halsen och ja jag tror han mognade en hel del i detta ögonblick.

Jag lät han hålla på en stund med rådjuret och uppmuntrade honom massor.

När jag skulle släpa fram rådjuret till bilen så hade jag Eros lös, det var inte lätt att släpa rådjuret med en 6månader wachtel hängandes i det ^^

Det jag tycker var rätt skumt med hunden var vad han gjorde när vi kommit en bit mot bilen, han började jucka besatt mot djuret? Flera gånger flög han på det och juckade och jag reflexmässigt slängde bort honom varenda gång.

Varför skulle han hålla på och jucka mot djuret? visa dominans? Eller har jag bara en Wachtel med nekrofiliska drag?

Filmade lite när han luggade osv som jag kanske lägger upp senare.

Jag är så glad över att han tog an spåret och hittade det

Härligt! Grattis! Nu är det bara att fortsätta att nöta spår, både konstlade och riktiga!

Det är en underbar känsla att se hundens glädje med första viltet.

//Erik

Härligt! Grattis! Nu är det bara att fortsätta att nöta spår, både konstlade och riktiga!

Det är en underbar känsla att se hundens glädje med första viltet.

//Erik

Ja känns riiiiiktigt bra att se hunden så glad när han kom fram, ska ut och försöka ta ett till idag

Nu måste jag bara kompletera med en ställande hund också lutar mot en karelare

Det låter härligt med en hund som visar gott gry. Angående "juckandet", var det en bock eller get...

Pebe

Det låter härligt med en hund som visar gott gry. Angående "juckandet", var det en bock eller get...

Pebe

Det var en get, så han är jue inte "butt-pirate" iallafall

Det var en get, så han är jue inte "butt-pirate" iallafall

angående "juckande" så är det nog endast ett dominans beteende som går att jobba bort relativt enekelt.

härligt grattis med e-söket

alltid lika skoj att se en unghund komma fram till de som finns i slutet av spåret man går

Kul med unghundar med viltintresse.

Vill bara varna att det kanske inte är så bra att uppmuntra för mkt på dött vilt.

Jag önskar att jag låtit bli det med min korsning, har haft ett elände med att han har velat bli kvar och kasta och bita långt efter viltet är dött.

börja kommer tillrätta hyfsat med detta nu, nu tillåts han bara ta i viltet om det fortfarande lever.

Jag vill ha min kortdrivare snabbt tillbaka så jag kan fortsätta jaga i såten efter skott.

Lycka till /Linus

Kul med unghundar med viltintresse.

Vill bara varna att det kanske inte är så bra att uppmuntra för mkt på dött vilt.

Jag önskar att jag låtit bli det med min korsning, har haft ett elände med att han har velat bli kvar och kasta och bita långt efter viltet är dött.

börja kommer tillrätta hyfsat med detta nu, nu tillåts han bara ta i viltet om det fortfarande lever.

Jag vill ha min kortdrivare snabbt tillbaka så jag kan fortsätta jaga i såten efter skott.

Lycka till /Linus

Om man vill ha en hund som själv avlivar skadat vilt ska man nog uppmuntra detta...?

Pebe

Om man vill ha en hund som själv avlivar skadat vilt ska man nog uppmuntra detta...?

Pebe

Jag håller nog med dig om detta, jag vill ha en hund som förhoppningsvis går ifatt skadade rådjur/hjortar och drar ner dom. Jag går hellre fram till ett fält vilt och skickar hunden vidare än att den lär sig att den inte "får" lugga.

Hoppas min får tillräckligt med viltskärpa för att ta ner dom

Grattis till eftersöket. Ska bli kul och se vad det blir av Eros

Ska också bli kul och höra om första gången han får träffa på gris i framtiden.

Fortsatt skitjakt på dig.

Mvh

Roffe

Enligt min erfarenhet så ska hunden kunna se skillnad på skadat och dött, finns viltskärpan där så ska man inte behöva hetsa.

Min åsikt, alla är saliga i sin tro