Min äldsta wachtel Frippe har i dag somnat in och det är med stor saknad som vi tänker tillbaka på tiden vi fick tillsammans. 12 år fick vi ha tillsammans och många är minnena allt från hans första älg som jag sköt på ståndskall för han när han var 7 månader till den den dagliga glädjen som han spred runt sig när han var vid min sida nästan varje dag. På slutet när han var pensionerad från jakten så levde han hos min mor och Christer där han nu lämnar ett stort tommrum.

Frippe var med i min tgb 11 när jag följde min stridsvagnsputon och fanns alltid med var jag än for på kommenderingar i Sverige. Han gjorde till och med intryck på hotellperosonalen som ställde fram extra skålar till Frippe när vi anlände sent till hotellet på söndagskvällar i skövde.

När P10 lades ner och kortet på sista strv kompaniet skulle tas så insisterade alla på att Frippe skulle sitta med då han genom åren varit som en kompanimaskot och vandrade runt i kasernen som han ville.

Frippe jagade allt och apporterade som en bättre retriever så där för fanns han alltid med på vad än uppdrag som vi hade.

Nu får jag motvilligt ta farväl av dig frippe och jag tackar dig av hela mitt hjärta för den tid som vi fick tillsammans.

Vila i frid Frippson!

Husse tänker på dig

Fint skrivet om en uppenbarligen rätt häftig jycke!

Trist..

/ Rikard

Beklagar sorgen!

Jensa- fina minnen av en unik hund,

beklagar sorgen och förlusten.

/Christian

Beklager sorgen

Beklagar sorgen!

Beklagar bortgången.

Låter som en otroligt häftig hund.

Mvh

Beklagar sorgen. Låter som att ni fick riktigt fina och minnesvärda år tillsammans.

Beklagar förlusten av din kära Frippe!!!!Härligt att ha så många goa minnen, de kan ingen ta ifrån en!

Beklagar förlusten

http://www.indigo.org/rainbowbridge_ver2.html

På den här sidan himlen finns en plats som kallas Regnbågsbron.

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,

så kommer det till Regnbågsbron.

Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner

så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,

och våra vänner har det varmt och skönt.

Alla djur som har varit sjuka och gamla

blir återställda till hälsa och vigör;

de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,

precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;

de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.

Alla springer och leker tillsammans,

men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.

Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,

hans ben bär honom fortare och fortare.

Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut

i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,

dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,

och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur

som så länge varit frånvarande från ditt liv

men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

Beklagar sorgen

Usch, får tankar kring mina jyckar som vandrat vidare och därmed sorg i mitt hjärta när jag läser det här....

Beklagar sorgen!

Men va tråkigt Beklagar verkligen din sorg... Kram C

Flexens tårar rinner beklagar sorgen man får glädjas åt alla fina minnen man haft i hop.

Mvh.

Fin beskrivning av Frippe. Låter som han fick ett bra hundliv.

Beklagar förlusten.

Jensa, jag beklagar sorgen.

Fint skrivet, Jämta.

/ Jonas

Det var tråkigt att höra Jens! Beklagar.

Men vad ska nu Mamma ha för hund?

Min unghund har ju lärt sig att hos din mamma fanns ju Frippe att terrorisera då han smet hemifrån, han var ju där senast i måndags och skällde på han.

/ ekebo

Tack alla! för era ord. Tack Jämta för din bild av hundhimlen

Det är med vattniga ögon som jag läser och minns tillbaka.

Nu ligger han begravd bredvid Leo en gråwachtel som var son till Frippe och som oxå var speciell.

Platsen är en kulle i en ekhage med utsikt över sjön där Frippe trillade av bryggan första gången som valp och där vi ägnat åtskilliga stunder tillsammans.

Tänkte på det här om dagen att så här års brukade alltid Frippe göra en utflyckt och skälla på någon grävling som gick för nära huset. Grävlingar kunde han aldrig låta bli så ett 60 tal grävlingar har fått bita i gräset ställda av Frippson de flesta på hans egna initiativ, annars gick han inte av gårdsplan.

Nu får jag vända blicken till de fyra avkommorna som jag har efter Frippe, men saknaden efter den alltid så glada Frippson kommer att vara stor ett bra tag till.

Min bästa Frippson vila i frid.

Beklagar sorgen.

Lasse

Trist, beklagar.

Tror inga andra hundar blir personligare än en Wachtel. Ibland känns man som ett gammalt par, den ena tjockskalligare än den andre.

Trist! Beklagar....

Tyvär är det priset vi får betala för att ha hund. Dom lever inte så länge.

Men minnen av dom kan leva resten av våra liv.

Naw, jag beklagar verkligen Jens.

Världens bamsekram till dig....

Tråkigt att läsa Jensa.. Har ju haft förmånen att jaga med Frippe och har några oförglömliga minnen med Team Frippe/Jens.

mvh/Må

värkar vart en en speciell hund de dära

beklagar sorgen över Frippe Jensa