hejsan, tanken slog mig att det kanske kunde va skönt för en del jägare att få berätta om något väldigt dumt eller dåligt man gjort i skogen eller på jakten. finns säkert människor som går och bär på grejer som man mår lite dåligt för. kommer då kanske kännas bättre om man får skriva det här och få stöd från oss jägare, att sånt händer och ha lite förståelse. från en svordomsmaskin låter jag nu som en präst hahaha.

Jag får känslan av att du vill lätta ditt hjärta mitt barn.

Jag får känslan av att du vill lätta ditt hjärta mitt barn.

haha, jag kände nästan att det va de svaret jag skulle få haha. nä du, det e ingen fara. har inte jagat så länge än så. det enda är väl dom två ekorrarna jag sköt när jag va mindre, med luftgevär. jag vet att det va fel. men men. det va bra skott så dom dog direkt. nu får du själv lätta ditt hjärta.

ja ut med allt på ett öppet forum............................

haha, jag kände nästan att det va de svaret jag skulle få haha. nä du, det e ingen fara. har inte jagat så länge än så. det enda är väl dom två ekorrarna jag sköt när jag va mindre, med luftgevär. jag vet att det va fel. men men. det va bra skott så dom dog direkt. nu får du själv lätta ditt hjärta.

Skall vi räkna skjutna ekorrar så leder nog jag stort!

(visserligen var det gråa ekorrar i England som det i princip är skottpengar på men ändå )

Fast de funkade att grilla, även om det inte var så mycket mat på varje...

haha, jag kände nästan att det va de svaret jag skulle få haha. nä du, det e ingen fara. har inte jagat så länge än så. det enda är väl dom två ekorrarna jag sköt när jag va mindre, med luftgevär. jag vet att det va fel. men men. det va bra skott så dom dog direkt. nu får du själv lätta ditt hjärta.

skönt att inte vara den enda viltsyndaren här på forat haha. det sitter nog många fegisar som inte vågar berätta. så skriv nu alla som gjort något dumt. men se för fan till att avstå att skriva om ni har skjutit en människa. vill inte bli inblandad i någon skit HAHA

Egentligen vet jag inte vad man vinner på att dryfta sina tidigare missöden.

Lär av era misstag i stället då jag inte vet hur vettigt det är att arkivera eventuella klantigheter här.

Egentligen vet jag inte vad man vinner på att dryfta sina tidigare missöden.

Lär av era misstag i stället då jag inte vet hur vettigt det är att arkivera eventuella klantigheter här.

nä det e sant wizard. tanken var väl att jag skulle få skälla på någon egentligen.

Nån gång i knatteåldern... jag och lillebror rännde i skogen med ett luftgevär... Två talgoxar sitter och gottar sig i ett träd och dessa två fångar vårt intresse...

siktar och skjuter många gånger men inget händer.... Storebror ska visa sig kaxig sen... "titta här" och skjuter från höften... Talgoxe faller till marken.... Jag blev lite ledsen... När vi kom hem senare så gick jag nog också grät en skvätt i smyg...

Nån gång i knatteåldern... jag och lillebror rännde i skogen med ett luftgevär... Två talgoxar sitter och gottar sig i ett träd och dessa två fångar vårt intresse...

siktar och skjuter många gånger men inget händer.... Storebror ska visa sig kaxig sen... "titta här" och skjuter från höften... Talgoxe faller till marken.... Jag blev lite ledsen... När vi kom hem senare så gick jag nog också grät en skvätt i smyg...

Hahahhaha, det e ju klockrent. nya hipshot

ja ut med allt på ett öppet forum............................

+1

Jag har en grej som jag kan berätta, något som är runt 14-15 år sedan och som jag faktiskt fortfarande mår lite dåligt över.

Jag var hela 12-13 år gammal, och ser en skata sitta på borte nocken på ett garage/verkstad vi hade på gården vi bodde på då. Bortom denna var det bebyggelsefritt i kanske 2km. Så jag frågade fars om jag fick ta skottet, med en 22lr. Så jag smög fram till grillplatsen, en sådan där riktigt fin i timrat trä, och tog stöd. Det var kanske 25-30 meter till fågeln. Bössan var inskjuten efter mig eftersom jag använde den som träningsbössa med far min. Fokus, jag sköt och fågeln tippade ner.

Glad i hågen går jag fram mot kortänden av byggnaden där jag får se fågeln stå upp i gräset, trots att den föll så handlöst att den inte kunnat vara annat än död i mina unga ögon. Jag stannade upp där jag stod, lyfte bössan på 10-15 meter och skjuter igen, mitt i bröstet. Jag ser tydligt att skottet tar, för skatan rycker till rejält. Men står kvar. Jag blir lite fundersam och går ytterligare någon meter närmare. När jag står på 7-8 meter så vill jag inte gå närmare, utan väljer att fortsätta skjuta därifrån.

Jag vill ju inte att en skadeskjuten fågel skall lyfta och jag skall behöva springa efter, även om jag fortfarande inte förstår hur den inte kan vara död.

Jag skjuter ytterligare tre skott, alla med tydlig markering i träff, innan fågeln faller åt sidan. Och den tomma, döda blicken jag fick när jag tittade på den genom kikarsiktet får mig fortfarande att rysa. Den fågeln var det inte meningen att den skulle dö, och det fick jag minsann veta säkert.

Jag har en grej som jag kan berätta, något som är runt 14-15 år sedan och som jag faktiskt fortfarande mår lite dåligt över.

Jag var hela 12-13 år gammal, och ser en skata sitta på borte nocken på ett garage/verkstad vi hade på gården vi bodde på då. Bortom denna var det bebyggelsefritt i kanske 2km. Så jag frågade fars om jag fick ta skottet, med en 22lr. Så jag smög fram till grillplatsen, en sådan där riktigt fin i timrat trä, och tog stöd. Det var kanske 25-30 meter till fågeln. Bössan var inskjuten efter mig eftersom jag använde den som träningsbössa med far min. Fokus, jag sköt och fågeln tippade ner.

Glad i hågen går jag fram mot kortänden av byggnaden där jag får se fågeln stå upp i gräset, trots att den föll så handlöst att den inte kunnat vara annat än död i mina unga ögon. Jag stannade upp där jag stod, lyfte bössan på 10-15 meter och skjuter igen, mitt i bröstet. Jag ser tydligt att skottet tar, för skatan rycker till rejält. Men står kvar. Jag blir lite fundersam och går ytterligare någon meter närmare. När jag står på 7-8 meter så vill jag inte gå närmare, utan väljer att fortsätta skjuta därifrån.

Jag vill ju inte att en skadeskjuten fågel skall lyfta och jag skall behöva springa efter, även om jag fortfarande inte förstår hur den inte kan vara död.

Jag skjuter ytterligare tre skott, alla med tydlig markering i träff, innan fågeln faller åt sidan. Och den tomma, döda blicken jag fick när jag tittade på den genom kikarsiktet får mig fortfarande att rysa. Den fågeln var det inte meningen att den skulle dö, och det fick jag minsann veta säkert.

Haha, innan man läste klart allt trodde jag att det var din far som spelade dig ett spratt med en uppstoppad fågel

har själv inte hunnit med mitt första misstag då jag inte suttit på pass än, men har bara några timmar kvar så är det avklarat, blir det ett misstag då så skriver jag detta här