Det här är en fråga som inte direkt rör SJF eller jaktpolitik och liknande, men noterar att Ola svarar på mer generella jaktjuridiska frågor också, så jag hakar på!

Jag har ju läst mig till att har man jakträtt på ö som är över 100 meter lång så sträcker sig jakträtten ut på det som räknas som enkilt vatten, 300 meter, och för öar som är mindre än 100 meter så räknas det ändå att man har jakträtt på vatten som sträcker sig 100 meter ut. Antag nu att jag har jakträtt på en ö, där fastighetsgränsen följer strandlinjen. Inom de 300 meter som ligger utanför finns en annan ö som inte ligger innanför någon fastighetsgräns eller har någon fastighetsbeteckning. Ingår den ön i så fall i min jakträtt? Är det någon skillnad här om det är 300-metersregeln eller 100-metersregeln som är tillämplig?

Hälsningar,

Martin

12 § jaktlagten (som du kan hitta via länk på vår hemsida under juridik) reglerar jakträtten på allmänt vatten. Där anges att länsstyrelsen beviljar jakttillstånd på öar som inte ingår i någon fastighet. Är det enskilt vatten/fastighet så ingår det i en fastighets jakträtt som vanligt.

Tack Ola!

Jodå, det är enskilt vatten jag avser, men när jag studerade lagtexten blev jag inte helt säker på vad som gällde när det fanns småskär utan fastighetsbeteckning på det enskilda vattnet. Men då ingår alltså dessa.

Utifrån ditt svar tolkar jag lagtexten som att samma sak gäller för jakträtten runt en ö som är mindre än 100 meter, och som utgör en fastighet (Jaktlagen 12§). Alltså att jag har jakträtt även på småskär inom 100 meter? Alternativet hade ju varit att eftersom det är allmänt vatten utanför en ö som är under 100 meter, så har också skäret därute motsvarande 100 meters jakträtt runt om, men då skall man alltså tolka lagtexten som att en ö som utgör fastighet har företräde där?

Sedan har jag en följdfråga: På fastighetskartorna finns på många öar vad de kallar ”Osäker fastighetsgräns i äldre strandlinje”. Jag antar att detta är något som exempelvis uppstått då strandlinjen påverkas av landhöjningen. En inte helt oväsentlig fråga är då: räknar man den nuvarande strandlinjen som fastighetsgräns när det gäller jakträtten, eller den gamla som står på kartan?

Jordabalken 1 kap säger: ”3 § Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet, har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad. Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.”

Men frågan är då om man skall följa det som åsyftas – som jag antar var strandlinje – eller det som framgår av kartan? Jag antar att här finns prejudikat, och dessutom kanske speciella betydelser av begreppen i lagtexten som undgår en lekman...? Det enda jag med säkerhet lärt mig om juridik är att man inte skall anta saker, utan fråga någon som kan.

Det står också i Jordabalken 1 kap: ”6 § Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse.”

Det tolkar jag som att 6§ berör just den situation jag beskriver, och möjligen löser det problemet, men för min del så känner jag mig väldigt mycket tryggare med en jurists lagtolkning och bekräftelse i bagaget.

De här frågorna hänger samman med Fastighetsverkets jakttillstånd, där man ju bara får en lista på fastigheter och sedan får skaffa fastighetskartor själv och klura ut exakt vad som egentligen gäller. Det är ett spännande arbete för regniga dagar men det kräver en del jobb.

I samband med det är det bäst att varna andra som skaffat tillståndet. Bara för att det inte står ”del av ö” i listan betyder det inte att hela ön ingår! Jag har direkt hittat ett sådant fall, där den aktuella fastigheten bara täckte 1/4 av ön, medan listan kunde tolkas som att hela ön ingick (Valö, Vrångö 3:1). Jag vågar med säkerhet säga att jägarna på Vrångö, som förmodligen har övrig jakträtt på Valö, hade gjort skäl för namnet på sin ö om jag suttit på deras mark och skjutit ejder... En annan sak det verkligen gäller att vara uppmärksam på är de regler som gäller för naturreservaten där en del av öarna ingår. Där måste man också själv skaffa information från Länsstyrelsen.

Hälsningar,

Martin

Jovisst är livet som jurist härligt när man får hålla på med sådana här frågor dagarna i ända! Du har också träffat rätt i dina efterforskningar som jag ser det. Ligger småskären inom fastigheten har du jakträtt där, oavsett avstånd från din ö. Gränsen till en fastighet är den som utmärkts eller framgår av kartan som du hittat. I landhöjningsfallet blir det då också som du hittat - är det en liten bit får man nyttja den också.

Tack Ola! Då har en del frågetecken rätats ut. Jag har haft en del kontakt med vår lokale konsulent kring de här frågorna, och helt klart är det bra att fått veta lite mer vad som gäller. Det är jättekul att Fastighetsverket släppet jakten på Kronholmarna men men de lämnar rätt mycket ansvar till jaktkortsköparna. Skulle du stöta på några förarbeten eller prejudikat som är relevanta för den här diskussionen hade det absolut varit spännande att få ta del av dem.

Just de här juridiska aspekterna hade det kanske varit bra om förbundet hade överskådligt och tydligt på sin hemsida. i anslutning till informationen om kustjakt. Skall höra lite med vår lokala konsulent vad man kan ha på länets hemsida, och vem som kan ansvara för att informationen är korrekt. Det är kanske också något för kustjaktrådet att ta i...

Har jag fler frågor lär jag återkomma...

Hälsningar,

Martin