Sköt en and o skickade wachteln på apport...

Hon drog ut i området där anden stöp, syntes att hon hade vittring i näsan o kör huvudet i en tuva o kommer tillbaka o gör en perfekt avlämning av en hare..

Den va varm o lite liv i när jag fick den i handen.

Undrar om hundskrället eller jag har gjort oss skyldiga till nått jaktbrott??

Jag anser att de va ett olycksfall i arbetet..

Kan ju varit så att haren va sjuk på ett eller annat sätt o då blev de ju helrätt.

Fast de va en havlvuxen harpalt så det är nog mer så att den tryckte allt för länge.

Kan ialllafall inte va svårt för en räv o försörja sig om de är så lätt o ta harpaltar.

Man blir ju inte förvånad.

När du och hundarna är ute verkar allting kunna hända.

Man blir ju inte förvånad.

När du och hundarna är ute verkar allting kunna hända.

+1

En liten följdfråga bara... Fick ni tag på anden till sist?

+1

En liten följdfråga bara... Fick ni tag på anden till sist?

Jepp!

Men jag kom ändå tommhänt hem...

Polaren har en Border vid namn Nisse.

De 2 änder jag fick ner försvan när han va lös.

Efter en liten runda där jag o jycken letat efter polarens nedskjutna änder så kom jag tillbaka till min trebens stol o där va tomt.

De 2 änder som legat där prydligt uppradade hade någon snott.

Mina misstankar är riktade mot marodören Nisse.

Efter idogt letande så fick vi ge upp o dra hemmåt.

Tider o passa med Bröllop frammåt eftermiddagen.

En liten parentes oxå..

Förra jycken jag hade, en münster va överjävlig på att apportera vid dessa jakter på Öland.

Jag hade ständigt fler änder i min hög än vad jag själv sköt ner.

Hon smög omkrig och apporterade/snodde polares och även grannarnas änder under obevakade tillfällen.

Allt stöldgods avlämnades snyggt o prydligt till mig.

O som vanligt så gjorde jag många hål i luften... i jämförelse med mina Ölänska polare som växt upp med flyktskytte på sträckande änder i snålblåst så sköt jag som vanligt som en kratta...

Haha dagens

Nu har inte min hund gjort detta, men när jag sköt en kråka igår så såg nog hunden att jag inte ville ta fågeln i handen så hon gick och la den i diket två meter ifrån mig. Där ligger den nog än.

"Nån mer än jag som fått "fel" vilt apporterat?"

Kompisens labbe hämtade en rätt sur gädda när vi jagade änder för några år sedan. Det var rätt mörkt och han såg bara att labben hade något ljust i munnen så han tog emot apporten och då var fisken i sådan mysig konsistens att den i stort sett föll isär.

Vi andra flabbade rätt länge åt det faktiskt och jag tror inte han behövde oroa sig för något jaktbrott eller så.

Hade en blandras med bland annat flat och labrador i som apporterade lite allt möjligt då vi var ute och jagade, han gick som stötande hund men kom en gång tillbaka med en halvrutten brax, en annan gång var det en vilt sprattlande ungräv han hade i munnen. Sork och småfågel låg nog dock högst på listan över saker han bar fram till husse.

Hörde talas om en ung tjej som var ute på promenad med sina "tam" hundar av obestämd ras.

De gick på en liten skogsväg när plötsligt den ena hunden springer in så långt rullkopplet tillåter i skogen och kommer tillbaka med en liten randig viltsvins unge som den släpper så fint vid hennes fötter....Hon blev skit skraj

När jag skjöt mina första änder hade jag brorsans flatcoated retriver med. Vi smög på två änder. Den ena satt på en sten i vassen och den anda låg brevid. Jag skjöt först den som satt på stenen och sedan den i vattnet på uppflog.

Innan flatten var klar hade han hämtat 5 änder. Där var nämligen 3 som låg i vassen som jag aldrig såg

/Peter

Apropå Münsterländer; mina svärföräldrars förra KL hade förvana att apportera lite allt möjligt. Nybakade bullar i påsar som låg på svalning på trappen hos grannen, en sylta vid jul, askar med fiskeflugor från annat fiskefolk när de varit och fiskat är några härliga exempel!

Jepp!

Men jag kom ändå tommhänt hem...

Polaren har en Border vid namn Nisse.

De 2 änder jag fick ner försvan när han va lös.

Hahahaha! Jag läste Broder först innan jag såg att det stod Border =))))

Hahahaha! Jag läste Broder först innan jag såg att det stod Border =))))

Jag med, skrattade så tårarna rann åt BRODERN Nisse

Jag med, skrattade så tårarna rann åt BRODERN Nisse

Hahahaha! Jag läste Broder först innan jag såg att det stod Border =))))

ni är inte enda tyckte först synd om brodern som måste gå kopplad ...

aah dysläxi som bäst