Hejsan alla glada!

(Mycket text, läs eller låt bli)

Jag tänkte jag skulle presentera mig som ny medlem här på forumet, och skriva lite om min senaste jakt, och den jakt jag sysslar med i allmänhet. Jag var så sent som i morse ute och jagade på en mark som är i min släkts ägo, en fantastiskt exklusiv och ganska speciell jaktmark, vilken kanske få har tillgång till. Därför tänkte jag skriva lite om hur jag upplever jakten här.

Jag syftar absolut inte till att skryta eller på något sätt försöka "stila" med min jaktmark, eller det jag skriver, jag hoppas helt enkelt kunna stjäla en stund av er dyrbara tid till att presentera mig och min jakt, som sagt..

Växjö, i Smålands dunkla skogar är vad jag kallar mitt hem, och endast ett stenkast härifrån, på en ö strax utanför staden har jag alltså blivit förärad med möjligheten att jaga vad småvilt jag råkar stöta på. Vildsvinen håller sig än så länge undan ön, kanske med tanke på den speciella miljön jag snart kommer gå in på...

Ön i fråga är, jaktmässigt sett, en bit av paradiset. Maken till svårsmugen och svårjagat mark har jag tidigare inte skådat. Den vanliga Småländska barrskogen med inslag av ett och annat lövträd är som bortblåst, utbytt mot en, i avsaknad på bätte sätt att beskriva det, ganska öppen lövskog sett från marken, men med ett valv som sluter sig över huvudet på en och bitvis gör det svårt att se himlen.

Följden av det är såklart att det är i det närmaste omöjligt att röra sig ljudlöst, eller ens någorlunda tyst. Det fina i gröten är dock avsaknaden på några bra ställen att faktiskt sätta sig på pass. Visst, det finns ett par platser, kanske där lövskogen övergår i en liten dunge med barrskog och mossbelagd mark som hör mer till vad jag är van vid, eller kanske där vad som närmast kan beskrivas som mindre avsnitt av träskmark, med gungfly, vass - hela köret, som hotar att suga ner någon modig nog att bege sig ut på den blöta ytan till midjan. Kanske där den här synnerligen bökiga fållan för intet ont anande jägare övergår i små, väldigt små partier väldigt kuperad ängsmark.

Eller kanske inte, jag hyser inget svar på de här frågorna själv ännu, då jag endast jagat där vid fyra tillfällen. Två av de här tillfällena var i halvmetern djup snö förra jaktsäsongen.

Men en sak vet jag, och det är att mot all rim och reson, med kvistar som bryts av utandningsluften och bekväma men knarrande kängor på fötterna, så har jag sett råbock där vid samtliga tillfällen jag satt mina svettiga fötter på jaktmarken. Någon skottchans har inte yttrat sig, även om en av gångerna kanske egentligen borde resulterat i ett skott.

Jag har ännu inte nedlagt något rådjur, så när chansen kom förra säsongen, knäsittandes i den djupa snön, bössan mot axeln, osäkrad, så tvekade jag. Det kändes inte riktigt rätt, kanske var läget i hastigaste laget, då det inte handlade om någon ansmygning, utan snarare så att jag snubblade över en bock på 60-70 meter som såg mina nervösa rörelser samtidigt som jag såg honom. Osäkerhet kanske, kanske hade jag inte bestämt mig innan jakten att skottet helt enkelt skulle falla om läget fanns...

Någon gång faller bocken, vare sig det är på den här marken i fråga, eller på min svärfars mark med mer "Småländsk" tärräng i brist på bättre ord. Jag har ingen brådska, jag har inte jagat så länge, jag har inte skjutit mer än ett par grävlingar, ett par vildsvin (en dubblé i havreåker ), bommat en räv, prickat en hare och kikat på ytterligare ett rådjur i siktet.

Men jag vet att när det blir dags och den första bocken faller, särskilt om den faller på den svårjagade ön, så kommer segerns sötma dröja sig kvar extra länge i min mun.

Av de fåtal individer som har tillgång till jakt på ön i fråga så inger det såklart känslan av att ha ett litet privilegium, det finns mycket djur där, jag är nästan säker på att tre av bockarna jag sett varit olika djur, och jag snubblade idag på morgonen över ett rejält stort grävlinggryt. Så tids nog blir det mer än bara skogen och ett undflyende rådjur i hög fart jag får uppleva där ute, det är jag säker på.

Tills dess så duger den fantastiskt charmiga miljön gott för att stilla ens hunger av att röra sig i skog och mark, och iaktta allt naturen har att erbjuda om man är uppmärksam.

Jag heter Martin, är 21 år gammal och ber om ursäkt om ni tyckte text-väggen var olidlig att ta sig igenom.

I mitt vapenskåp står just nu en Winchester mod. 777 i kaliber 308. (tung pjäs, bra för bicepsen under smygjakten)

Samt en Husqvarna mod. 615 SbS från 1946. Nyss övertagen av en släkting som inte jagat på 30 år. Han köpte den sprillans ny 1947 och har sedan dess avfyrat under 100 skott med den.

Tack för att jag får ta del av ett intressant forum!

Må väl!

trevlig läsning ifrån dig!

Lycka till med jakterna på "rådjursön"

Det blir nog till att fixa purchstigar (krattade stigar mellan olika hotspots) i framtiden. Jag kan tipsa att en grästrimmer "piskar" bort det mesta snabbt o enkelt från marken.

Martin, det låter som en spännande ö. Precis som du skriver kommer bocken att falla när tillfället är rätt. Du låter som en mogen "nybörjare" med rätt sorts tålamod och en bra inställning. Tycker också att du skriver bra.

Du har ett fantastiskt målande bildspråk, jag är verkligen med dig på "din" ö.

Brukar faktiskt aldrig läsa långa texter ( av ren lathet) men du fångade mig med dom första raderna så de gjorde du bra! Se nu till att skaffa en jaktdagbok här på forumet så vi får följa dig på din magiska ö!

Härlig läsning hoppas att få följa med dig ut fler gånger till din ö

Tack så mycket för alla trevliga kommentarer, och ja, lite smygstigar och framförallt att försöka lära mig lite mer ingående hur djuren rör sig på området i fråga står nog ganska nära för dörren. Eller ja, hur djuren rör sig kommer ju präglas in i minnet ju mer jag jagar där, men smygstigar som sagt...

Tack för idén med trimmern. Att manuellt gå och plocka pinnar för att forma stigar där hade varit ett drygt arbete.

Vi får se hur det artar sig. Glömde nog nämna att jag mer eller mindre snubblade över ett, vad jag antar är ganska stort grävling-gryt. Första gryt jag sett men det tedde sig synnerligen stort och komplext. Minst tio hål inom en yta av 20x10 meter, varav en del av öppningarna såg ganska välanvända ut, medan löven nästan helt täckt några andra.

Känns trevligt att kunna ta del av all intressant läsning och framför allt intressanta människor här på forumet!

Fler rapporter från ön och möjligtvis andra jaktliga aktiviteter från mitt håll kommer.

Må väl!

Tack så mycket för alla trevliga kommentarer, och ja, lite smygstigar och framförallt att försöka lära mig lite mer ingående hur djuren rör sig på området i fråga står nog ganska nära för dörren. Eller ja, hur djuren rör sig kommer ju präglas in i minnet ju mer jag jagar där, men smygstigar som sagt...

Tack för idén med trimmern. Att manuellt gå och plocka pinnar för att forma stigar där hade varit ett drygt arbete.

Vi får se hur det artar sig. Glömde nog nämna att jag mer eller mindre snubblade över ett, vad jag antar är ganska stort grävling-gryt. Första gryt jag sett men det tedde sig synnerligen stort och komplext. Minst tio hål inom en yta av 20x10 meter, varav en del av öppningarna såg ganska välanvända ut, medan löven nästan helt täckt några andra.

Känns trevligt att kunna ta del av all intressant läsning och framför allt intressanta människor här på forumet!

Fler rapporter från ön och möjligtvis andra jaktliga aktiviteter från mitt håll kommer.

Må väl!

man lär sig mycket av att bara vara ute.. ja brukar bara gå ut och sätta mig mitt på dagen ibland. eller så går ja och kolla vart rådjuen har fejjat, vart grävling har grävt på natten eller vart kråkorna håller hus. De skadar aldrig att va ute för mkt (förutom ett förhållande då)

Det låter som en underbar tillvaro att befinna sig ute på ön. Bocken kommer du säkerligen överlista tillslut, tålamod verkar du ju ha gott om iaf. Jag tror inte jag är ensam om att vilja se bilder på naturen från ön

MVH

Lite bilder kanske skulle kunna trilla in i den här tråden. Skall rota fram en lagom stor digitalkamera

När jag sitter på grisåteln hos svärfar så brukar en fin gammal systemkamera få följa med. Ej digital så bilder från den är lite bökigt att ladda upp. Den är dessutom lite onödigt stor och bökig att smyga runt med..

Bilder kommer!

Må väl!

Tack för en bra beskrivning och intressant läsning

Ser fram emot bilder

Välkommen till detta fantastiska forum.....här har man chans att lära sig mycket av riktigt kunniga jägare