Min 75%gråhund 25%wachtel är två år nu. o poletten har fan e mej inte trillat ner än. Hon jagar det gör hon dock väldigt kort.

Ett stånskall på älg har det blivigt, väldigt kort.

har provat henne i grishägn o hon skötte sig bra efter lite peptalk.

Nu undrar ni säkert vad problemet är???

Det är att det inte finns någe driv i henne när det inte finns någe vittring. Då e det värsta promenaden i parken

max 100m ligger hon ute o söker, sakta ut med jäkligt snabb in tillbaka.

Har släppt henne nu med en annan hund o lyckats få till 3 fina ståndskall på grävling, men testade henne ikväll själv o inget hade ändrats, lika loj.

vet att hon är osäker o ja har kört mkt med att bara sätta mig i skogen i några timmar o låta henne springa. när hon känner sig klar så går hon o sätter sig eller sover.

Körde jättte mkt spår med henne som ung o om det har en betydelse att hon alltid haft stöd ifrån mig!!!

Har ni någe tips så tackar jag.

någon annan med en omogen hund, hur beter den sig under jakt?

///jakob

Jag vet inte till hur mycket hjälp det kan vara men du kanske kan prova att lägga blodspår åt henne. De flesta hundar älskar sådant och det kanske kan trigga henne.

Eller så har hon kanske noskvalster? Har för mig att en av de hundar jag umgås med fick noskvalster och blev helt plötsligt värdelös på att jaga. Efter medicinering så blev det bättre fart i honom.

Jag vet inte till hur mycket hjälp det kan vara men du kanske kan prova att lägga blodspår åt henne. De flesta hundar älskar sådant och det kanske kan trigga henne.

Eller så har hon kanske noskvalster? Har för mig att en av de hundar jag umgås med fick noskvalster och blev helt plötsligt värdelös på att jaga. Efter medicinering så blev det bättre fart i honom.

tack för svaret. dock har hon varit såhär under hela tiden o hon har haft noskvalster under en tid så ja vet hur hon reagerar då. blodspår har vi kört.

vette fan, bara väldigt väldigt omogen o inte redo kanske.

Svårt att säga, men en tanke är att självförtroendet saknas kanske fortfarande. Mitt tips till dig är att ge henne tid att bli mer självständig. Kan också vara att hon är lite vek (då i ordets rätta betydelse dvs förarvek) och är du då ganska dominat i beteendet kan det ta ner hundens förmånga att vilja ta för sig.

Att släppa med en annan hund tror inte jag funkar. Hon kommer säkert skälla ihop med den andra hudne, men hon lär sig inget mer än att det bara är att hänga på den andra hunden så händer det grejor.

Två konkreta tips som kan funka:

- Släpp lite lagom på lydnaden! ska du korrigera henne, gör det med små men tillräckliga medel. Öka berömmet till massor!

- Det klassiska tipset: Ta med en god bok och hitta en skön stubbe och sätt dig och låt hunden leta i egen takt. Det ger henne tid att på egen hand ta sig ut och leta. Och se till att sitta kanske en halvtimme eller timme och ta in hunden och koppla. Byt område och gör samma igen. Det ger henne tid och möjlighet att hitta något på egen hand. Till slut kanske hon inser att "Den där husse är en tråkig prick, utan jag får nog leta fram något själv om det ska hända något här.."

Är som sagt min högst personliga teorier som jag tror, utifrånd et du skrivit. Ja begriper inte så mycket om hundar, men så är vad jag hade gjort..

Hur när står ni varandra? Dvs får hon följa med och göra andra roliga/tråkiga saker utanför jakten. Eller är det bara jakt.

Jag tycker det är viktigt att hunden och föraren är samspelta på alla plan och kan läsa varandras signaler. Hunden ska veta vad du vill och du ska veta när hunden inte förstår dig. Hunden ska även känna att du litar på henne och tvärtom.

(Tex jag har gått endel fot utan koppel med min valp. Först ensam på någon skogsbilväg. När hon blev lite äldre även inne i byn. Det krävs väldigt mycket mentalkraft för min valp att gå fot "fritt". Men hon går finare fot lös än med koppel. Hon är på det klara med vad jag vill och jag kan läsa henne om hon börjar bli intresserad av något annat. När promenaden är över så är hon överlycklig över att lyckats göra som jag vill. Så vi brukar småbusa lite och hon får hoppa och vara glad när vi är färdiga. Samt att en kort promenad utan koppel gör henne mer trött än 2 timmar i koppel.)

Har hon förståt vad du vill att hon ska jaga? Dvs är du tydlig vilket vilt som är intressant och att du verkligen blir glad och uppspelt om hon jobbar med rätt vilt.

Jag tror att om du ska få en hund att söka ut......

Det viktigaste är att hunden kan jobba själv och ändå vara trygg i att inte tappa bort dig.

Hittar hunden alltid dig? Om du tänker dig att hunden sticker iväg från dig, så vinklar du ut från "löpan" och går ut i sida tex 50-100m. Kan hon då bakspåra sig själv tills punkten där du avvek, för att sedan fortsätta i dina spår?

(Jag ägnade dom första turerna i skogen till att gå lite åt sidan när valpen inte såg , så hon fick använda näsan för att hitta mig. Dock väldigt enkelt i början. Såg jag minsta problem med att hitta mig så kunde jag hosta till eller något innan hon han börja bli osäker)

Är hon intresserad av någonting i skogen? Min valp älskar att jaga sorkar. Vilket gör att hon inte har behovet av att vara långt från mig för att göra något hon tycker är spännande.(Vete tusan hur jag ska få henne att låta bli sorken ) Det gör att hon håller sig ofta innom 40m från mig.

Då känner hon inte heller lukten av tex älg eftersom hon är upptagen med sork. Jag har haft turen att gå på några älgar som sprungit ifrån oss. Då har jag rusat in där dom stog och ropat dit valpen. Sen har jag småsprungit i älgspåren. Om valpen visat intresse så har jag hejet på henne duktigt. De gånger hon har tagit spåren så har även jag följt efter. När hon sen vänder så möter hon mig och jag kan fortsätta mana på framåt.

Nu syns det väl att hon vet vad jag vill och hon är även helt säker på att hitta mig. Så hon har inga problem att springa efter älg i upp till 600-800m.

Det blir mer och mer ofta "sök"turer på 100-150m för varje gång jag är ut med henne.

Var även ute idag och hon letade sork som vanligt, men hon hade näsan med sig. Så när hon fick älg i näsan så stack hon direkt i vinden. Blev ett upptag drygt 200m bort med ett antal 100m efterföljande.

Mitt problem med att hon är runt fötterna bör försvinna i takt med att sorken blir ointressant och älgen viktigast. Hon är ju bara 8 mån så hon har tiden för sig.

På min valp syns det väl att hon blir tryggare med att jobba långt från mig, dessto säkrare hon är på att hitta mig, säkrare på vad jag vill och att jag visa tydligt att jag är JÄTTE nöjd med henne om hon visar intresse för rätt saker.

Att sitta på en stubbe och vänta på att en otrygg hund ska börja ge sig ut på upptäktsfärd, kan ta väldigt lång tid. Då är det nog till att sitta på stubbe 1-2timmar varje dag i ett antal veckor/månader om hunden själv ska bygga upp sitt självförtroende. Då finns alltid risken att den hunden jobbar "utan" förare istället.

Stubb sittning kan fungera bra med en unghund som är framåt och nyfiken men hårt fixerad vid sin förare.

Kvalster är nämt. Jag har en stövartik som pga kvalster tappat sitt självförtroende. Hon blir lätt smittad och när det händer funkar inte näsan(Hände ca 2-3 gånger/jaktår dom första två åren jag var ute med henne.) Så även efter medinicinering så sitter den osäkerheten kvar. Förra hösten funkade näsan, men hon kunde inte lita på den. Så dåliga sök och tillbaks direkt på tapp. Nu är hon också behandlad innan hon fick gå till skogs. Nu först nu börjar hon att lita på sin näsa med riktiga sök, jobb på tapp mm. (Det är alltså sep 2008 som näsan slutade fungera sist och hon sprang vilse. Så kvalster kan ställa till det under lång tid.)

Kort.

Din hund har anlag från den "vidlyftigaste" rasen samt en ras som jobbar förhållandevis nära sin förare.

Wachtel är inte framavlade för att genomföra långa sök efter älg med följande långa stånd.

Kan vara dom anlagen som slår igenom, så att hon aldrig kommer att söka ut fritt längre än 100-300m pga anlag......

Förutsättningarna för att få ett större sök är att din hund kan lita på att hon hittar dig oavsett hur långt bort hon är från dig.

Du ska känna att du litar på din hund och även förstår henne. Hon ska lita på dig och förstå vad du vill att hon ska göra.

En fördel är att du håller hunden glad med lek och bus hemma. En glad och optimistisk hund blir trevligare i skogen.(Vissa hundar har dock inte det sinnet utan är lugna och mer luffsande i hela sitt sätt)

Sen finns det risk att hon blivit osäker pga: blivit utan luktsinne i skogen.(Vi orienterar oss med synen och hundar med luktsinnet. Tänk dig själv att förlora synen i skogen och irra runt tills man får hjälp. Även om man börjar se igen efter något dygns vila, så skulle jag tveka länge innan jag gick ensam i skogen igen)

Vet inte om det här hjälper dig så mycket med det är iaf några av mina jämförelser/funderingar i ämnet.

Oj vilket fint svar!! bra jobbat.

Min relation med min hund är bra tycker ja, hon får vara med på det mesta o hon e glad för det mesta. släppte henne i skogen idag tex o vips så gick hon ut på 150m o en lov o tillbaka, det kan ju varit någe hon spårade med ja tror så smått att hon börjar fatta vinken, även fast hon slöar o verkar lite ointresserad stundtals.

Ja brukar alltid stå kvar när hon söker ut o börjar hon driva så står ja kvar o väntar. dreven har gått från 300m till några minuter. Osäker o vek vet ja att hon e med det tar sig tycker ja. hon som var skeptisk till att spåra räv för ett tag sedan, ja sköt en ikväll som gick undan o ja släppte henne på fritt sök o hon tog löpan o sög tag i räven som låg 100m bort. Ja e så jäkla konfunderad på hur hon fungerar, lite antingen eller.

Oavsett så e det en stor förändring hon gjort men frågor kvarstår!

Kias husse, vad e din åsikt om att släppa med en rutinerad hund??

Ett exempel, vill jaga grävling med min nattetid men tycker inte att hon har haft modet o skärpan till det.

Så ja har en kompis med en jämte som e ungefär samma mentalitet(lite halv loj) som min fast mkt mera mod.

Vi har samsläppt nu några gånger o skjutit 3 grävlingar för dom båda och ja hoppades att min skulle få upp sittt självförtroende mera, så ikväll så var hon ute på grävlings sök(själv) o hittade en som hon kämpade med allt vad hon hade o hon fegade inte ur, men hon låg på riktigt hårt för grävlingen ville till grytet 60m bort. Grävlingen lyckades ta sig dit men just att hon jobbade själv o inte bangade gjorde mig glad. så någe positivt har det nog kommit ur det hela.

god natt=) 03:57

Kul att det händer lite, och hon går framåt!

Det är kanske mest att vara mycket i skogen så kommer allt av sig själv.

Om att släppa flera hundar......

Det hänger mycket på syftet! Det finns alltid vissa risker med det.

Släpper man med en dominerande hund så kan resultatet bli att den hunden inte tillåter den andra att vara i samma området. Den kan förbjuda den underlägsna hunden att vara i närheten av "sitt" vilt. Dom behöver inte slåss, utan den dominante kan med sitt kroppspråk och med för oss osynliga signaler tala om för den undergivne hunden att det är fel att den är intresserad av bytet..... Dvs förbjuder den att jaga. (och det var inte riktigt tanken, den skulle ju jaga)

Funkar hundarna jätte bra ihop så kan det bli så att dom samarbetar med varandra i första hand. Relationen mellan förare och hund kan då bli lidande när den främsta tilliten är till en annan hund.

När hundar som funkar ihop jobbar tillsammans så kan dom söka ut längre, jobba på ett stånd under längre tid. Dom hetsar varandra lite. Är det det man vill så kan det vara ok. Men det kan hända att dom då jobbar över ett flertal jaktmarker, så man inte har någon kontakt med dom innan dom själva är "nöjda" med sitt arbete.

Sen kan det finnas tillfällen när man tycker att det är bättre med två hundar tex vid björnjakt. Men jag tycker nog att båda hundarna ska då lyda under samma förare.

Att väcka liv i en älghund som inte riktigt förstått vad den ska göra, med hjälp av en annan hund tror jag på.

Ta en rutinerad älghund och låt den ställa en älg och låt den jobba med älgen själv i 30-60minuter. Släpp sen hunden som behöver "väckas". När den varit inne och skällt på ståndet en stund, så kan man kalla in den rutinerade hunden.

För att förhoppningsvis kunna gå in och skjuta för hunden som står kvar. Har man lite tur så trillar poletten ner och man har en älghund!

Men det är mina tankar. Det som funkar med en hund behöver inte funka på en annan....

Viss hundar jagar när dom är 7-8 månader o andra när dom är 3-4år så är det ju bara o det kan vi som förare inte gör mycket åt tyvärr. Va ska du jaga med hunden, jag antar allt eftersom du köpt en grå/wachtel. Men rådet jag har till dej är att va i skogen så mycket som möjligt minst 2 dagar i veckan skulle jag försöka ha hunden lös så den får bygga upp sitt självförtroende.

Det finns lika många sätt o jaga in en hund som det finns hundförare men ett som är säkert att det ända sättet o få hundar o jaga är o va i skogen med dom, så ut o harva så släpper det säkert

Ja du Jakob. Jag skriver inte ett långt svar utan tror att problemet är enkelt: Dålig jaktlust!

En hund som ska jobba ovan jord och självmant ska söka upp vilt ska jobba med bra fart även om det inte finns

några färska spår. Är det bara då hon har färska spår som hon går på för fullt är nog viljan för dålig...tyvärr.

Det är först när man jagat med en hund med riktigt bra jaktlust som man förstår vad det innebär. I andra fall kommer ofta

många ursäkter om att vädret är för dåligt, hon jagade igår så hon är nog trött, hon jagar inte på främmande mark, hon var skendräktig för 2 månader sen, hon fick för lite mat osv osv

Min 75%gråhund 25%wachtel är två år nu. o poletten har fan e mej inte trillat ner än. Hon jagar det gör hon dock väldigt kort.

Ett stånskall på älg har det blivigt, väldigt kort.

har provat henne i grishägn o hon skötte sig bra efter lite peptalk.

Nu undrar ni säkert vad problemet är???

Det är att det inte finns någe driv i henne när det inte finns någe vittring. Då e det värsta promenaden i parken

max 100m ligger hon ute o söker, sakta ut med jäkligt snabb in tillbaka.

Har släppt henne nu med en annan hund o lyckats få till 3 fina ståndskall på grävling, men testade henne ikväll själv o inget hade ändrats, lika loj.

vet att hon är osäker o ja har kört mkt med att bara sätta mig i skogen i några timmar o låta henne springa. när hon känner sig klar så går hon o sätter sig eller sover.

Körde jättte mkt spår med henne som ung o om det har en betydelse att hon alltid haft stöd ifrån mig!!!

Har ni någe tips så tackar jag.

någon annan med en omogen hund, hur beter den sig under jakt?

///jakob

rätt så säker på noskvalster! Min Hund jaga skit bra i början av injagningen men sen avtog de! Har börjat behandla honom nu och bättre värkar det ha blivit!

MVH URJ