Användarnamnet till trots är jag kvinna, snart 34 år gammal med fyra barn i åldrarna 1,5 - 8 år. Jag heter Moa och hyser ett brinnande hundintresse. Min man hyser, som tur är samma intresse, och vi driver tillsammans hunddagis och omplaceringshem. Vi har själva sju hundar varav tre rottisar, en grandis, en schäfer/bernersennen och två småhundar. Vi bor lantligt på gränsen mellan Västergötland och Småland, med enbart en granne, tomt i tomt med oss. Vår grannes son är jägare och han och hans jaktlag jagar på markerna härikring, som mestadels ägs av vår granne. Vår granne är helt otrolig, den bästa man kan tänka sig och hans son är likadan. De är genuint snälla och omtänksamma människor som ställt upp i alla lägen när vi, som de inbitna och totalt hjälplösa stadsbor vi var, flyttade in mitt ute på vischan i vårt drömhus och inte hade en aning om hur vattenpumpen eller den vedeldade värmepannan fungerade eller ens var proppskåpen satt.

Att jag valt att registrera mig som medlem på detta forum beror på att jag nyligen såg dokumentären "Vargen - från fridlyst till fredlös" på SVT play och det väckte en del frågor hos mig som ickejägare. Jag är den första att erkänna att min uppfattning om jägare hittills, mestadels har grundat sig på fördomar, medias sensationslystnad, tidigare dåliga erfarenheter och omgivningens åsikter. Men jag har alltid velat tro gott om alla människor tills motsatsen bevisats och bestämde mig därför att försöka, att genom att ställa ärliga och inte illa menade frågor, få en större insikt i jägarens tankesätt och drivkrafter.

Jag är varken vegetarian eller manisk djurrättsaktivist, men jag tror att jag skulle ha väldigt svårt för just dödandedelen i jakten. Jag inser att detta kan uppfattas som rent hyckleri, för jag låter gladeligen någon annan ta hand om dödandet, utan att veta om det egentligen går rätt till eller är humant, utan djurplågeri, och går sedan till affären för att köpa middagsköttet. Jag inser också att jakten i de allra flesta fall är rent nödvändig för att hålla djurbestånd nere i syfte att förhindra överpopulation.

Jag hyser helt enkelt ett stort intresse för olika människors tankesätt och uppfattningar och jag hoppas att min nyfikenhet ska kunna tillfredsställas, i alla fall till viss del, på detta forum. Ingenting jag skriver är menat som någon form av förolämpning, och om det uppfattas så av någon ber jag om ursäkt på förhand! Mina frågor grundar sig i en nyfikenhet och ett ständigt intresse att få lära sig något nytt. Har jag formulerat mig klumpigt på något ställe beror detta enbart på ren okunskap och är inte illa ment!

Hoppas på många svar på mitt första inlägg, som finns att läsas under "Foto & Media".

Vänliga hälsningar

Moa Odensten

(ja, just det, mitt val av användarnamn beror på en stor beundran för Hasse å Tage, och var det första jag kom att tänka på när jag registrerade mig...)

Den lindeman jag kommer att tänka på är ju annars kaninjägaren Nimrod Lindeman och hans (storvilt)jakt på Gotland.

Efter en så genuin presentation...... Välkommen hit!

Välkommen hit, hoppas du får svar på dina funderingar

välkommen!

det är inte ovanligt att man för ökad förståelse när man som du väljer att söka information istället för att bara tro. jag hoppas du kommer finna oss här inne intressanta och kanske fatta tycke för hur vi resonerar kring diverse frågor som berör jakt och viltvård. flera av oss här inne har en hög etisk nivå men jaktformerna varierar stort, vilket gör det oerhört lärande och intressant att följa hur andra gör. just avlivningsfrågan är känsloladdad, många äter och vi inte själv skjuta. blev stannad av en polis igår som frågade då han såg bössan om jag kunde skjuta åt honom för det ligger där i diket. jag var ärlig och sa att det kan du själv göra. varvid han fick göra det.

Joacim här på forumet och jag pratade just om detta igår och vi var ense: jakt är spännande mm... döda är inte kul. skillnaden är jättestor.

Hej & välkommen hit!

"Det var en björn i hålet"

Välkommen!

Välkommen hit

Hej och välkommen hit!

Den lindeman jag kommer att tänka på är ju annars kaninjägaren Nimrod Lindeman och hans (storvilt)jakt på Gotland.

TACK! Nimrod var det! Det har legat och pyrt längst bak i huvudet hela helgen. Så TACKTACKTACK! Jag är tillräckligt tankspridd som jag är utan att behöva gå och fundera på namnet på en av många hundra Lindemangubbar...

Tack för alla varma välkomnanden!

Det värmer gott och jag ser fram emot att få fråga och diskutera med er alla!

//Moa

Hej och välkommen till jaktsidan

mvh

Hej och välkommen!

Hej och hjärtligt välkommen till detta eminenta forum!

Hej å välkommen

Välkommen till jaktsidan

Välkommen till Jaktsidan!

Trevligt med folk som vill diskutera om ditt och datt och har nya infallsvinklar på olika frågor.

Välkommen hit och hoppas att du, precis som jag och många andra, ska få ut mycket av

tankarna och erfarenheterna i forumet.

Ville bara kort kommentera tanken att det skulle kunna vara hyckleri att vilja äta kött -

men inte döda ett djur för att få köttet.

Jag anser inte det vara hyckleri. Lika lite som jag anser det vara hyckleri att vilja köpa

en blomma till frugan då och då utan att vara ett dugg intresserad av odling av dito.

Eller att älska att baka ett surdegsbröd utan att vilja sätta en åker med råg för det.

Hyckleriet skulle kanske vara att säga att det är fel att döda djur samtidigt som man

äter kött - eller något åt det hållet.

Verkligen varm välkommen, och som du säkert märkt - jakt är viltvård.

Hej,

Ville bara tacka igen för alla varma välkomnanden! Det verkar finnas en stor gemenskap här, och det känns som om även jag redan håller på att bli en del av den...

Jag har läst mycket här på forumet och börjar inse att den bild av jakt jag tidigare haft inte alls stämmer överens med verkligheten. Innan jag började läsa på och reggade mig här för att få svar på alla frågor som virvlar runt i min stackars ostrukturerade hjärna inbillade jag mig att den typiske jägaren var en sur äldre gubbe med bössan som nån slags fallosförlängning och som inget hellre ville än att skjuta ner en massa små söta och oskyldiga djur... Hmmm...

Man kan ju lugnt säga att denna sneda bild har raserats totalt och då har jag ännu inte hunnit ställa hälften av alla frågor jag hittills funderat på.

Så stort tack för att ni får mig att känna mig så välkommen och för att ni bevisar att den uppfattning jag haft så länge är helt åt fanders, helt enkelt!

//Moa

Användarnamnet till trots är jag kvinna, snart 34 år gammal med fyra barn i åldrarna 1,5 - 8 år. Jag heter Moa och hyser ett brinnande hundintresse.

Hejsan jag är också icke-jägare men har börjat att viltspåra med min hund! Hittade hit för att se hur "proffsen" gör

*Vinkar hejvilt och hoppar jämfota!*

Hej och välkommen!!