När jag har börjat jaga igen efter ett långt uppehåll och varit med som gäst några gånger märker jag att jakt inte är lika folkligt för alla som det var i trakterna där jag växte upp. Vissa verkar ta väldigt allvarligt på dresscodes och olika ritualer osv i samband med jakten. Jag har väldigt dålig koll på sådant, och jag inser förstås att jag varken är intresserad av eller hör hemma på finjakten med tweedkavajer och slipsar. Dock vill man ju inte göra bort sig när man är ute med andra. Var lär man sig om sådant här? Finns det böcker i ämnet?

Eeeehhh...umgås i rätt kretsar så slipper du allt sådant tjafs...

Jag kan tänka mig att det finns en hel del "råd" hur man "ska" vara i böcker som givits ut i Drottningens England eller nere på kontinenten. Har inget tips tyvärr.

Annars är det väl som i de flesta andra grupper och sammanslutningar, oavsett om det gäller punkare/skins/supporterklubbar/direktörer/slutna sällskap/bikers/raggare eller vad tusan som helst - klä dig som alla andra så blir du accepterad direkt.

Fast i mitt jakttorn är det aldrig någon som klagat på hur jag varit klädd...

Nu skiljer ju sånt där ganska mycket från jaktlag till jaktlag och från Skåne till Gällivare...

Mitt råd är att vara uppmärksam och lyssna på vad de andra säger och gör.

Ta inte för givet att saker och ting skall ske på det sättet det gör där du började jaga.

Sedan finns det vissa grundläggande saker som t.ex. färgglada hattband, ladda inte förrän på pass osv.

I övrigt tycker jag inte att man skall bry sig så där jättemycket.

Klä dig som en jägare, hade fruktansvärt kul förra året när det var 25 minus och det var vissa som kom i tweed etc. Ta på sådant som du tycker är bekvämt/passande och sen kan du ha "fin kläder" på festen/middagen som brukar vara efter "finare" jakter.

Tror väl det är som i många andra sociala situationer, jakt elelr itne. Man får väl höra sig för lite.. Själv kör jag mitt eget race.

de finns väl massor med fjanterier.

Mkt. kommer väl från england.

ex på saker jag hört eller känner till:

-kan ju vara att anpassa motivet på slipsen efter det vilt som ska jagas för dagen.

-hatt=kuljakt

-keps=hageljakt

av egen erfarenhet vet jag att det finns dom som tycker att man ska ha rakat sig också.

Själv rakar jag mig aldrig på lördags eller söndagsmorgnar.......

Sen skall man väl skilja på nöjesjägare och "riktiga" jägare

Visst sjutton är det fortfarande många i England som jagar i tweed men det är deras vadmal skall man också betänka.

Visst var jag ensam om att jaga i skinnbyxor och camo-jacka där men folk insåg snabbt vem som var bäst klädd i regn och rusk...

Jag kanske uttryckte mig lite slarvigt i början, klädsel är väl egentligen inte i första hand det jag tänker på. Här i norden så räcker det ju nog i 95% av fallen med folkvett och hyfsat normalt beteende, och vapensäkerhet osv är ju självklart överallt. Dock får jag bilden av att jakten söderut i Europa är omgiven av betydligt mera ritualer och etikettsregler som är långt ifrån självklara för mig iaf. Exempelvis verkar det vara väldigt noga i vissa kretsar hur viltet behandlas efter skottet, man släpar aldrig klövvilt baklänges och så vidare. Men jag kan mycket väl inbilla mid detta också. Man lär väl sig efter hand antar jag.

Jag kanske uttryckte mig lite slarvigt i början, klädsel är väl egentligen inte i första hand det jag tänker på. Här i norden så räcker det ju nog i 95% av fallen med folkvett och hyfsat normalt beteende, och vapensäkerhet osv är ju självklart överallt. Dock får jag bilden av att jakten söderut i Europa är omgiven av betydligt mera ritualer och etikettsregler som är långt ifrån självklara för mig iaf. Exempelvis verkar det vara väldigt noga i vissa kretsar hur viltet behandlas efter skottet, man släpar aldrig klövvilt baklänges och så vidare. Men jag kan mycket väl inbilla mid detta också. Man lär väl sig efter hand antar jag.

Att inte släpa klövvillt baklänges är väl en självklarhet. Speciellt på snö.

Men om det har med traditioner att göra eller om det är av "lathet" är kanske en annan fråga...

I övrigt så tycker jag gott att du kan fråga om du är på ett nytt område. Brukar alltid finnas ett gäng som är mer än villiga till att förklara hur saker och ting "skall gå till".

Jag kanske uttryckte mig lite slarvigt i början, klädsel är väl egentligen inte i första hand det jag tänker på. Här i norden så räcker det ju nog i 95% av fallen med folkvett och hyfsat normalt beteende, och vapensäkerhet osv är ju självklart överallt. Dock får jag bilden av att jakten söderut i Europa är omgiven av betydligt mera ritualer och etikettsregler som är långt ifrån självklara för mig iaf. Exempelvis verkar det vara väldigt noga i vissa kretsar hur viltet behandlas efter skottet, man släpar aldrig klövvilt baklänges och så vidare. Men jag kan mycket väl inbilla mid detta också. Man lär väl sig efter hand antar jag.

Sålänge man behandlar viltet med respekt och inte slänger runt med det som sopor kvittar det nog. Även en skjuten kråka förtjänar respekt men speciellt matvilt ska behandlas som blivande mat!

Hellre en parad med granris och horntuteri än att viltet slängs i en blodig hög tycker jag.

Sålänge man behandlar viltet med respekt och inte slänger runt med det som sopor kvittar det nog. Även en skjuten kråka förtjänar respekt men speciellt matvilt ska behandlas som blivande mat!

Hellre en parad med granris och horntuteri än att viltet slängs i en blodig hög tycker jag.

Måste erkänna att det där med paraden är något jag kan sakna ibland.

Tycker det är "fint" med en extra liten gest av uppskattning.

// Henrik

Sålänge man behandlar viltet med respekt och inte slänger runt med det som sopor kvittar det nog. Även en skjuten kråka förtjänar respekt men speciellt matvilt ska behandlas som blivande mat!

Hellre en parad med granris och horntuteri än att viltet slängs i en blodig hög tycker jag.

Delar helt din tanke i detta. Men sådant ändras över tiden och med platsen. Tänk om min farfar hade sett hut man tar ur en hare i skåne! Inte en droppe bodl på pälsen och huvudet av enligt konstens alla regler, öronen ihopknutna, granris i magen osv.

Det som är svårast att ha koll på, etikettsmässigt, är det där sunkiga hemlighetsmakeriet med jaktradion: får man nämna vad man skjutit, får man säga var man är rent geografiskt, får man nämna personnamn? Tänk om grannarna skulle lyssna, det vore ju jättehemskt

Hett tips: har ni militärer i ert jaktlag kan ni reta skallen av dem genom att säga "klart slut, kom" i radion. Fortsätt att göra det trots tillsägerlser och var noga med att berätta att det bara är för att jävlas

I övrigt, behandlar man viltet med respekt och håller koll på vapensäkerheten så är man ju hemma på de flesta ställen.

MVH!

/HerrBerg

Framförallt skall man vara sig själv!

Gillar de inte en så är risken stor att man inte gillar dom heller och då är man nog inte så intresserad av att jaga där i framtiden heller...

Är det åt andra hållet så kan det bara bli trevligt!

Är själv ingen fanatiker av viltparad (såg min första för några år sedan) då jag inte ser syftet med att stoltsera med döda djur men anpassar seden dit jag kommer!

Det är skillnader på vart man är helt klart.

Det enda jag vägrar är jaktsup. Visst sjutton kan jag ta en efteråt men inte innan.

Född jämte så jag har sett en del i mina dar...