Ville bli kvitt glasögonberoendet (med allt vad det innebär när man ska igenom planteringar, imma mm) och då linser inte funkat bra med skyttet genomgick jag en laseroperation 2007. Denna blev inte lyckad, då jag istället fick en jobbig astigmatism (brytningsfel). En ny operation (på garanti) och den värsta astigmatismen försvann, men en obalans mellan vänster och höger öga, naturligtvis med högsta avvikelsen på mitt dominanta öga, dvs. skjutögat.

Flera bekanta är jättenöjda med sina operationer. De var närsynta innan. Jag var (är fortfarande) översynt.

Till detta kommer att jag har ett nytt problem: När jag flyttar blicken mot olika objekt lite hastigt, som sker i trafiken och under jakt, jobbar skärpeinställningen frenetiskt och det tar någon sekund innan skärpan infinner sig. Ju mer koncentrerad eller stressad jag är desto större problem. Jag förstår funktionen i mekanismerna som styr detta och förmodligen varför det uppstått, men det är för mycket att förklara här.

Som ni förstår är detta ingen höjdare när man håller på med jakt o skytte.

Nåväl. Kliniken väljer att inte fortsätta operera med samma metod (lasek/elsa) då min läkning varit så oberäknelig och besvären med en orolig ackommodation (skärpeinställning). Vi har förlikats och jag har ingen anledning att inkompetensförklara dem, då de varit mycket måna om att följa upp och försöka fixa till detta och svälja stoltheten när det var läge.

En möjlighet jag har är att så småningom göra ett linsbyte i ögonen. Alltså samma operation som en starroperation (en av de vanligaste kirurgiska ingreppen i sverige). Man förlorar dock förmågan att ackommodera, dvs. ställa in närskärpan.

Denna förmåga försvinner alltid successivt på alla med tiden, oftast med början någonstans mellan 40 och 50 år, då man får börja med läsglasögon/progressiva glasögon. Så för mig som ändå måste ha glasögon spelar det mindre roll i o med problemen.

Om jag skulle göra detta, skulle jag förmodligen bli kvitt mina besvär med fladdrande skärpa, när jag sveper med/ flyttar blicken. Läkarna vill dock vänta några år tills jag börjat bli ålderssynt (man vill ha längre armar för att läsa tidningen(vilket har börjat nu vid 39bast)).

Har du gjort ett linsbyte/starroperation och hur på verkade det ditt skytte?

Vilken typ av lins fick du? Multifocal eller vanlig lins?

Har jag lagt denna tråd under fel ämne? Hittade inget bättre. Tyck gärna till.

Det är nog rätt delforum, men det kan vara så att det inte finns så många här som kan ge dig några bra tips... De flesta äldre som genomgått en linstranslation är kanske så pass "gamla" att Internetanvändandet inte är så vanligt?

Kanske språka med några äldre medlemmar i din jaktvårdsklubb/jaktlag kanske?

Lycka till, det lät besvärligt det där...

/Rikard "som är nog putt på att inte längre har 150% synskärpa på långa håll o behöva läsglasögon för att läsa karta..."

Ja du har nog rätt i att det kanske är lite av en generationsfråga.

Det där med synskärpa är lite kul. 1,0 eller 100% motsvarar ju en "normal synskärpa, men har man vant sig vid en bättre synskärpa är det påtagligt, i synnerhet som jägare, vad man saknar de där extra procenten. Jag hade 1,2 tidigare, men har nu bara 1,0 (med glasögon, utan ca 0,6-0,7). Sedan är synskärpan en del av synkomforten. Man ska ju orka hålla skärpan också, utan huvudvärk etc.

Jepp, det finns säkert en del gamla rävar på älgbanan som starropererat sig, det är ju rätt vanligt. Får höra mig för i vår.

Jo men.

Opererade mig på Globens ögonklinik -99 var närsynt 2,75 och 3,00 och hade lite brytningsfel i mitt högeröga. Lasik hede tekninken då. Operationen gick fint och allt har varit bra. Däremot vet jag flera som opererat sig på andra kliniker, ofta de som tillhör stora kedjor som ej varit nöjda. "De stora kedjorna kan närmast liknas vid McDonalds och dit vill man ju inte gå när det gäller är nåt så viktigt som ögonen" som min läkare där sa.

Håkan Wistrand

Jag hade innan operationen +2,75 i hö öga och +2,25 i Vä öga, alltså översynt. När man är yngre klarar man av att kompensera för det rätt bra, men man måste spänna ögonen hela tiden + att man måste spänna dem ännu mer om man ska fokusera på nära håll. Med åren blir det allt jobbigare.

Är man närsynt och provar ut sina styrkor hos optikern är det lite lättare då ögat är i ett avslappnat tillstånd från början och ju närmare sin rätta styrka man kommer desto tydligare blir bokstäverna. Som översynt ser man oftast "skarpt" från början (om man inte är väldigt översynt eller äldre och bortsett från brytningsfel) .Ju starkare glas man får, desto mer avlastat blir ögat, tills styrkan blir för hög och man blir "närsynt". Problemet för ögonen är att just slappna av, när de alltid annars fått spänna sig.

Hjärnan är dessutom programmerad för att vid en viss vinkel mellan ögonen (konvergens) ska ögat spänna sig "så mycket" för att få skärpa, så ändrar man styrkan på glasen måste hjärnan kalibrera om sig. Det är nog detta som är mitt bekymmer med flackande "autofokus". Det tar tydligen tid för hjärnan att anpassa sig. Olika individer har nog olika lätt att anpassa sig.

Hade jag varit yngre hade jag nog skolat om mig till optikerskrået . Man har fått läsa på en hel del....