En liten fundering angående galtar beteende vid jakt. Ok, det är en fortsättning på eftersöksberättelsen "natt och dag" men jag tycker att det är en intressant sak i sig:

En observation. Nu har jag varit med om ett antal stora galtar som gjort precis samma sak: När hunden har funnit dem har deras beteenden kunnat beskrivas av tre faser:

1. Omväxlande gång och gångstånd inom ett relativt litet område. Här kan grisen vara redigt aggressiv, vilket jag tolkar som att det är grisens första taktik för att bli av med hunden. Här försvinner de skrajsna hundarna.

2. När skrämselmetoden inte fungerar så drar den på långskjuts, och detta kan bli typ fem kilometer. Här försvinner hundarna med kort förföljande.

3. Om metod 2, långköret, inte skakar av sig hunden så återvänder den till området för upptaget! Ibland nästintill i sina egna spår!

Vet inte vad 3:an beror på, kanske handlar det om revirhävdande, att galten helt enkelt inte vill lämna sitt område öppet för inkräktare, eller att någon sugga brunstar i området. Bara en fundering.

Låter inte helt orimligt

Är nog en bra teori du har Torkel !

Har även upptäckt att större grisar inte tvekar hoppa i sjön och simma låååångt för att bli av med sin efterföljare.

Ett ex. En hund hittar ett gäng grisar vid en sjökant, upptag och grisarna drar iväg ( ingen rusning ) upp på "storskogen". Några går ut därifrån och blir skjutna, hunden håller fortfarande på uppe skogen och kommer tillbaka till upptagsplatsen med stor gris i gångstånd och den hoppar i sjön ca 40 m från där jag e kvar, tror den ska simma till en närliggande udde men nej rakt över fjärden( min 1 km ) till en större ö

Ett ex till. Upptag större gris som blir så som Torkel beskriver, stånd - gångstånd inom relativt litet område i en dryg halvtimme, sen byter den riktning och går ut på en udde och hoppar i sjön och simmar ca 600 m till en ö

I bägge fallen så var det inte några "överaggresiva" beteenden från hundarna. (Olika hundar också)

Dom är läraktiga våra svin

Ekebo

Intressant! Min begränsade erfarenhet säger samma sak. Undantaget möjligtvis 3:an om den blivit hårt stött eller påskjuten, då kan det gå långt och inte gärna tillbaka...

Jag tycker mig också se ett delvis ändrat beteende nu med halvdjup snö men framförallt frusna diken och sjöar. Nu jagar jag nog ofta i samma typ av marker som Ekebo men jag måste nog ändå hävda att den enskilt största anledningen att man tappar stora galtar är krondiken, strömmande åar eller långsimningar (inte helt olikt björnjakt där). Något man slipper nu med - 12 grader...

Kan alltså vara en god idé att låta en skytt stå kvar ifall en skadad gris väljer att vända i sina egna spår...

Fler som har upplevt detta fenomen?

Kan alltså vara en god idé att låta en skytt stå kvar ifall en skadad gris väljer att vända i sina egna spår...

Fler som har upplevt detta fenomen?

Ja jag har nog haft ett par skadade större galtar som vänt tillbaka efter en stund. Fast då har det ju inte varit frågan om de långskjutsar som Torkel beskriver.

Får Hålla med om dom två första punkterna den 3:e upplever jag stämma med de flesta grisar man får tag i. Oberoende av storlek allt från 50kg till 150kg. Händer ganska ofta att man får chansen att avsluta i samma område som jycken tog upp trots en långskjuts ut ur marken.

Men just upptagen på stora galtar tycker jag är väldigt lika står ofta på stället och väldigt länge sällan den börjar röra sig utan att en annan har misslyckats vid ansmygning.

Var med om en ganska kul grej helgen ena laikan tog upp och det stod bom fast, tog mig in på ståndet ganska nära hunden

som stod och skällde in under en gran inte en tendens till något som rörde sig där inne efter ca 15min började jag undra om det slagit slint i skallen på jycken eller om det var något slags gryt under granen.

Men efter en stund ser jag en större kille som lite lugnt och stilla gå ut från granen enkelt avslut och han vägde nog in på kanske 130kg.

Man märker vilket självförtroende dom större har hade detta varit en 50-100kg gris hade det varit mycket bättre fart inne i planteringen.

Min syn Daniel