Kopoven Ylva slet sig.

När Pappa skulle runda ett litet träd, och således behövde ta nytt grepp om kopplet, så passade hunden på att dra iväg. Med koppel o allt...

Detta var precis i anslutning till ett vassparti, och strax var drevet igång. Pappa lyckades skymta en sugga med fem kultingar och en hund efter sig. Suggan var extremt liten, bara något större än dom fortfarande randiga kultingarna. (Jag har sett dessa grisar på åteln som ligger alldeles i närheten.)

Efter ett tag övergick skallet i hesa skrik, och strax var Pappa och hans andra hund på plats, Labradoren Frippe. Han hjälpte snällt sin kamrat med att bita tag i kultingens nacke.

Den var förmodligen för illa åtgången för att kunna släppas tillbaks, så det fick bli ett knivstick på den.

Vem behöver Dogo Agentino, när det finns Kopov o Labrador...

Nu är det så att den hunden är lite för intensiv och energisk för min far. Så han pratar mer o mer om att lämna bort/sälja henne till nån med mer energi och vilja. Tyvärr har hon nog förverkat sina möjligheter till att bli champion, efter att ha morrat åt två domare och nafsat efter en. Hon gillar inte när okända ska pilla på henne för burdust. Dessutom smiter hon gärna så fort tillfälle ges, i annat fall skapar hon tillfällen. Hon kan nämligen öppna dörrar...

Dessutom har det råkat skjutits dovhjort för henne, så hon jagar gärna annat än gris. Men än så länge går det kanske att råda bot på.

Nu har jag inte pratat med Pappa om att skriva detta här, så det är absolut ingen säljesannons. Men det kanske kommer...