Hej.

Efter en trevlig pratstund idag med apersson tänkte jag göra ett nytt försök att söka samförstånd gällande rovdjurspolitiken. Jag själv är ganska kritisk till varg överlag, även om jag fått en annan stämpel här och på det andra forumet.

Men även om jag ser en hel del nackdelar med vargetablering så vill jag påstå att vi som är kritisk har dragit en vinstlott, vi behöver inte hysa fler vargar än 210st, åtminstone fram till 2012. Som det ser ut idag och med borgare som styr lär det inte blir speciellt mycket högre tak efter 2012. Till er som tycker att 210st är för högt måste jag fråga hur i all sin dar tänker ni om ni tycker att den kompromissen är till jägarnas nackdel? Det finns ju inte på bild att vi får ner den siffran, om talet ändras i någon riktning så blir det ju uppåt, allt annat är otänkbart.

Det bästa vi kan göra, tycker jag är att ta ansvar och bedriva en seriös dialog med alla parter utan krav på nollvision. Med krav på utrotning tror jag risken är stor att vi, precis som extremisterna på andra sidan blir marginaliserade och får ett betydligt sämre inflytande än det goda vi har idag.

Sen en rad om bojkotten av vargjakten. Vi bör acceptera maxtaket på 210st enligt resonemanget ovan som en följd av det bör man acceptera årets tilldelning även om det kan tyckas för litet. Det är inte den största frågan hur många vargar som fälls i vinter utan det gäller att skapa en princip att följa. Vi litar på att dom räknar vargarna till rätt antal och avskjutningen får följa den. Inte som några villoandar som vill se en avskjutning på 50st bara i Dalarna, det blir inte trovärdigt och sänker vår kredit.

Sen vill jag, som vanligt förespråka att vi tittar på hur vi kan förändra vargjakten till att skapa vargar som håller sig undan oss jägare med hundar det är ingen annan än vi som kan förändra den situationen.

Så, nu var det sagt...

Tomas

Vi kommer aldrig någonsin att komma till en nollvision då det gäller varg, 210 vargar är den kompromiss vi få leva med.

En annan sak glesbygden med Leksand i spetsen måste sluta rösta rött !

Det är inte vi boende i städerna som alltid röstar blått (Åtminstone en majoritet) som hittar på att vargen egentligen är vegan.

Det är vi boende i städerna som trots en röd majoritet i glesbygd som drivit igen vargjakt.

I årtionde efter årtionde har en majoritet i glesbygden röstat på jakt fientliga partier medan en majoritet i städerna röstat på partier som har haft & har en possetiv syn på jakt.

Det är S,V & MP som är de jaktfientliga partierna i Sverige inte M som är det största partiet i städerna .

Tänk på vad ni själv röstar på skyll inte på den majoritet i städerna som röstar blått .

//Lasse D.

Håller med trådskaparen. Vi får aldrig någonsin igenom en nollvision, därför gäller det att driva igenom en linje som minimerar vargproblemet.

En sak som sällan ifrågasätts i debatten är varför det är så viktigt att vi har en livskraftig stam inom Sveriges gränser. Bara för att man har varg i ett EU-land- måste man då uppnå "gynnsam bevarandestatus" inom vart och ett av dessa länder? Det ter sig ju helt orimligt och jag ser inte logiken någonstans. Nä, jägarförbunden måste börja lyfta fram hur stor den aktuella vargstammen är totalt sett- inklusive Ryssland mm. Därefter kan man börja kolla på hur utrotningshotad den egentligen är och vilken rimligheten är att Sverige skall uppnå gynnsam bevarandestatus inom rikets gränser.

Och nu skall jag slänga fram ett förslag: Visst vore det OK om man- istället för licensjakt på varg- skulle få en betydligt utökad skyddsjaktsmöjlighet? Dvs att man vid varje tamdjursangrepp eller oskyggt beteende skulle få rätt att söka upp den aktuella vargen och avliva den. Man skulle inte behöva skjuta den "på bar gärning", eller invänta sega länsstyrelsers beslut som man måste idag. Bara att den är där den inte skall vara är anledning till skott.

Anledningen till att jag lyfter fram detta är att jag i debatter med vargälskande vänner mött påståendet att man inom vissa Östeuropeiska länder har betydligt fler vargar och där "lärt sig leva med vargen". Vid en kontroll av detta påstående visade det sig att de har herdesystem i dessa länder och att vargar skjuts så fort de visar sig i närheten av tamboskap. Om det är det som är att "leva med vargen" kan jag ställa upp på det. Blir svårt att införa herdesystem dock...

Miljömupparna (jag väljer det uttrycket eftersom jag tycker det passar bättre och själv ser mig som vargälskare men inte i den mening du menar)

Miljömupparna vet inte riktigt vad dom pratar om, någon mindre nogaräknande person har insett att det finns massa varg i t ex polen, ryssland och spaninen och på något vis fått för sig att vargen och människan lever i harmoni där, antagligen har dom gjort som dom brukar göra och bara läst/hört vad dom vill höra, lite som då dom påstår att Carlgren tror att vargarna ska bli mindre inavlade för att man skjuter 20 st, inplantering glömmer dom helt bort för om man tar med det så finns ju en viss logik i det hela och så kan vi ju inte ha det.

Om man kikar lite närmare så ser man att det finns en omfattande tjuvjakt i dom länderna och även en viss laglig jakt. T ex grekland där det under 90-talet dödaes kring 8 vargar på skyddsjakt och minst 69 illegalt varje år. Det är lätt att hitta information om hur omfattande tjuvjakten i olika länder är, sök på wolf+threats t ex eller på varg+tjuvjakt på olika språk så hittar ni även där en hel del, man ser då också att det ofta har fredats varg men sällan är det någon myndighet som faktiskt bryr som att någon skjuter varg illegalt.

Håller med trådskaparen. Vi får aldrig någonsin igenom en nollvision, därför gäller det att driva igenom en linje som minimerar vargproblemet.

En sak som sällan ifrågasätts i debatten är varför det är så viktigt att vi har en livskraftig stam inom Sveriges gränser. Bara för att man har varg i ett EU-land- måste man då uppnå "gynnsam bevarandestatus" inom vart och ett av dessa länder? Det ter sig ju helt orimligt och jag ser inte logiken någonstans. Nä, jägarförbunden måste börja lyfta fram hur stor den aktuella vargstammen är totalt sett- inklusive Ryssland mm. Därefter kan man börja kolla på hur utrotningshotad den egentligen är och vilken rimligheten är att Sverige skall uppnå gynnsam bevarandestatus inom rikets gränser.

Och nu skall jag slänga fram ett förslag: Visst vore det OK om man- istället för licensjakt på varg- skulle få en betydligt utökad skyddsjaktsmöjlighet? Dvs att man vid varje tamdjursangrepp eller oskyggt beteende skulle få rätt att söka upp den aktuella vargen och avliva den. Man skulle inte behöva skjuta den "på bar gärning", eller invänta sega länsstyrelsers beslut som man måste idag. Bara att den är där den inte skall vara är anledning till skott.

Anledningen till att jag lyfter fram detta är att jag i debatter med vargälskande vänner mött påståendet att man inom vissa Östeuropeiska länder har betydligt fler vargar och där "lärt sig leva med vargen". Vid en kontroll av detta påstående visade det sig att de har herdesystem i dessa länder och att vargar skjuts så fort de visar sig i närheten av tamboskap. Om det är det som är att "leva med vargen" kan jag ställa upp på det. Blir svårt att införa herdesystem dock...

nu kanske samtliga tycker att jag börjar bli trist och grå i denna typen av diskussion men så här har jag funderat:

vi är ense om att färre vargar blir det inte, kanske fler. Om vi nu som jägarkår/invånare kan släppa sura minen och istället sätta press på politikerna (det var ett politiskt beslut) så skulle ett eventuellt ställningstagare vara att "tillåta" varg i vissa redan etablerade sektorer, där får de vara. men inte utanför, då skjuter man bort den individen - direkt. vi skulle dessutom inte acceptera att vi ska betala för rovdjursstängsel runt våra hagar för att skydda tama djur, för det är staten som bestämt att vi ska ha vargen och får då ta kostnader relaterade till detta, inget konstigt.

Nu är det så här att det ofta är vi jägare som upptäcker knepiga beslut om vår fauna som ofta går fort att fatta (min uppfattning), det är vi själva som får föra facklan och arbeta om det ska bli något av ett missnöje, för vi ser det andra inte har möjlighet att se - vad det kommer att innebära i praktiken.

jag kan utveckla det hela mera men nu ska jag ut och jobba så det får bli lite senare.

/Karl

En sak som sällan ifrågasätts i debatten är varför det är så viktigt att vi har en livskraftig stam inom Sveriges gränser. Bara för att man har varg i ett EU-land- måste man då uppnå "gynnsam bevarandestatus" inom vart och ett av dessa länder? Det ter sig ju helt orimligt och jag ser inte logiken någonstans. Nä, jägarförbunden måste börja lyfta fram hur stor den aktuella vargstammen är totalt sett- inklusive Ryssland mm. Därefter kan man börja kolla på hur utrotningshotad den egentligen är och vilken rimligheten är att Sverige skall uppnå gynnsam bevarandestatus inom rikets gränser.

Det beror på att de internationella överenskommelser som hanterar detta just innehåller krav på att man bevarar inhemska arter, även om de finns i grannländerna. För sällsynta arter där ett visst land har en stor del av världens population finns det starkare krav på hur långtgående åtgärder man måste ta (vi har t.ex. ett hyfsat stort ansvar för fiskjuse, men inte för vitryggig hackspett). EU-listorna är till för att säkerställa att arter bibehålls inom EU och att man tar sitt ansvar i de länder där man har arter som inte är vanligt förekommande i EU. Eller, rättare sagt, de länder som grundade EU...

Det är alltså aldrig OK enligt dessa överenskommelser att låta bli att säkerställa att vi gar en livskraftig vargpopulation, oavsett hur många som finns i Ryssland. Det kan ske genom att vi har en stor, avgränsad egen population eller genom att vi ser till att det finns kontakt och utbyte av anlag mellan vår population och angränsande populationer.

Jag brukar också använda ordet Miljömupp, men i fallet jag skrev om var det verkligen vargälskare jag debatterade med- extremsidan i debatten. Själv tillhör jag kategorin som anser att det skall finnas varg- men i ett antal och med en förvaltning som gör att den inte innebär något större problem. Därför anser jag att stammen bör spridas mer jämnt i landet. Det är inte skäligt att en liten del av landet skall bära hela bördan genom att exempelvis omöjliggöra löshundsjakten. Blir det en gles vargstam kan man faktiskt jämföra faran att få hunden tagen av varg med faran för påkörningar (den känslomässiga biten är iofs kvar). Vi får heller ingen sansad debatt förrän hela Sverige vet vad det handlar om att ha varg runt knuten. Då blir det som idag- varje ords som talas emot vargen tolkas som varghat och förbises helt och hållet. Man ses som en skogstokig dalmas och folk ler och rycker på axlarna.

Om vargstängsel måste sättas upp i hela landet kanske myndigheterna får upp ögonen för kostaderna för vargstammen också.

Tack för förklaringen om hur det fungerar inom EU. Där måste man ju få till en förändring dock. Tänk om det skulle irra sig några vargar till Danmark! Fatta att jag skulle stå på barrikaderna och skrika "GYNNSAM BEVARANDESTATUS- NI SKALL HA 1000 VARGAR!"

Jag håller helt med dig om att vargstammen behöver fördelas mer jämnt. Din spekulation om Danmark är redan på tapeten där... dvs åtminstone på dikussionsstadiet. Länkade till någon artikel om det för ett tag sedan; kika på en dansk artikel en bit ner i den här tråden:

http://www.jaktsidan.se/ipb/index.php?/topic/28816-visent-och-korp/page__p__473960__hl__danmark__fromsearch__1#entry473960