HEJ!

har funderat på å skaffa en eftersökshund-jakt. en hund som går att använda på älg,rådjur. framförallt vid eftersök.

nu har jag några frågor till er.

1.vad använder ni till eftersök?

2.val av hund finns det en ras som går att köra på älg,rådjur. vid eftersök även användas vid rå jakt?.

3.tex en watchel spårar den längre sträckor eller!

//peter

Eller en TJT

Funkar tydligen bra även på björn och en blev bäst på björtestet bland en uppsjö av jämtar *ler*

Spåra kan man göra med alla hundar mer eller mindre bra...

Inbillar mig... att en hund med jaktlust spårar bättre än en med mindre eller helt utan sådant...

Vi har ju de renodlade eftesökshundarna i Sweisshundsklubben men hur de fungerar under vanlig jakt kanske är svårt o sia om.

Men kombinationen älg och rådjur kräver ju olika arbetssätt när man släpper hunden.

Älgen ska ställas o rådjuren rivas ner o tas, helst avlivas av hund men det funkar med hundar som enbart håller fast oxå.

Har du/ni tillgång till löshund så funkar många hundar som rena spårhundar och ska då kompleteras med avslutningshund för att det ska bli effektivt.

Men de bästa spårhundarna ska helst inte användas till vanlig jakt om de ska bli riktigt bra.

Specialister bli nästan alltid bättre än mångkamparna.

Är ingen expert i ämnet eftersök. Det finns det andra på forumet som är. Men har själv en unghund (wachtel) som jag spårat upp både älg, vildsvin och dovhjort med och det har fungerat kanon. Samtliga djur låg döda inom 150m. Hade det dragit iväg långt hade situationen varit annorlunda. Då är det nästan ett måste (på gris och älg) att hunden har ställande egenskaper (läs spets) så du kan gå ifatt och skjuta djuret. Man vill ju inte släppa och få ett drev på flera km ut ur marken...

Till rådjur finns det fler dugliga raser som klarar eftersök, däribland wachtel som ska dra ner det skadade rådjuret och hålla fast det/bita ihjäl det.

Jag har en plott/gråhund som hittils verka bra på allt klövvilt. Bara dryga året så till hösten får vi se. Kommer endast vara en eftersökshund ev björnjakt.

jaa det ultimata hade väl varit att kunna banda o släppa på vid eftersök.. men blandraserna då? annars skall man i pricip skaffa-

två hundar

hur löser ni det tex när eftersöken kan variea från ena gången älg nästa gång rådjur--

älg o gris e väl en sak. det funkar.

älg o rådjur...??

stötande hundar eller drivande rådjurshundar är inte eftersökshundar bara för att de råkar vara intresserade av att spåra viltet.

tror nog du ska ha två olika hundar för att det ska bli bra.

om nu behovet föreligger.

det gäller ju att du får många tillfällen om de bara ska användas till eftersök.

Jag står o funderar på att skaffa ny hund! är med i NVR så trafikolyckor rycker man ju ut på, älg,rådjur sen är det ju-

o ha den till jakt! rå.. men en sak jag bor i jämtland här kommer vintern tidigt så snödjupet sätter ofta stopp på jakten med hund-

ganska tidigt. vilket gör att man får klara sig utan hund vintersäsong..

haft funderingar på en watchel men vet inte hur den fungerar som eftersökshund, Det måste finnas fler som använder-

sin hund på olika djurslag, har en tanke! det är kanske just en watchel till att spåra när det gäller älg behövs det ståndhund-

så kallar jag in en sån.. men frågan är hur ni aktiva eftersöksjägare löser uppgiften.

Tänkte lite på tex blandraserna som watchelgråhund, watchelvitälghund en sån kombination vad tror ni om det?

Wachtel är ju en duglig mångkampare men skulle nog inte ta den som första val för din skull. Ej heller blanding med wachtel. Ett problem de har är att de samlar på sig snö mellan trampdynorna och får stanna upp ofta och rengöra. Jag hade nog satsat på en mer noggrann spårare med bättre snöförmåga, typ en stövare av de nya raserna som har bra rovskärpa i sig alternativt en labbe ifrån en bra linje.

Själv går jag gris med balkan stövaren Posavski Gonic och rå dov hjort med basset artienne, den sistnämnde är dock lite liten när det gäller snö men annars en mycket bra spårhund som går lugnt och stilla fram i skogen.

Mina reflektioner på det hela. Med tanke på var du bor så kanske en spets eller stövare (annan än de svenska raserna) är att rekomendera, men jag har som sagt ingen erfarenhet av hur det är i erat område

Mvh Donny

Tänkte lite på tex blandraserna som watchelgråhund, watchelvitälghund en sån kombination vad tror ni om det?

En sådan kombo torde funka utmärkt .. är ofta dugliga spårhundar och har dom ställande egenskaperna samt jagar rådjur om du vill...

okej ! jensa berätta mer ingående mentaliteten jakten, är det nån som har bild på en sån korsning?

//peter

okej ! jensa berätta mer ingående mentaliteten jakten, är det nån som har bild på en sån korsning?

//peter

eftersom jag har tre stycken liggande under bordet i skrivande stund så måste jag säga att dom är lugna och kloka hundar med huvudet på skaft..

socalt trevliga med bra kontakt och vill sammarbeta om du hänger med på deras svängar..

Du får det bästa från två världar , du får en hund som driver med skall och ståndar det som väljer att stå..

Dom blir ju som du präglar dom .. den äldre av mina vitkorsningar spårar lungnt och metodiskt i spår och är lätt att läsa och vid kontakt med viltet så släpper jag honom och då river han rå, dov och ställer kron ,gris och älg.. Jaktligt sett så jagar jag det mesta med mina, men jag ser en klar tendens att dom väljer vilt som står, före annat och i synnerhet rov och gris..men är det gristomt så klingar jakten lika gärna på ett rådjur..

I och med att jag gillar rovjakten så använder jag mina till det med. Det är inte roligt att vara grävling på marker där en av mina korsningar huserar.. den jakten verkar dom ha en naturlig fallenhet för och inte har det behövts särkilt mycket prägling för att få dom att förstå att när man jagar grävling så skiter man i annat vilt.. men det är lite typiskt med dessa hundar att dom formar sig oehört lätt efter vad du jagar .. Den äldre av mina korsningar har jag använt till lo som för övrigt var hans första ställda vilt som vid 6 månaders ålder. senare under hans första riktiga jaktsäsong så var han med och skällde björn i 6 timmar tillsammans med en gråwachtel.. så mångsidigheten är stor hos dessa hundar.

Vid valp besiktningen så tror jag att jag fått spontana kommentarer på samtliga mina korsnings kullar av olika veterinären om hur coola och tåliga dom är..

pälslaget är att likna vid en labbes men med inslag av spetsens underull dvs vädertåliga hundar..

Hoppas du fått en lite klarar bild.. ett längre inlägg föll bort tidigare . men undrar du så fråga..

Nedan en bild på två vitkorsningar och en bild på en gråwachtel

Mvh Jens

Hej!

jag har en labbe (viltspårchamp) som jag använder till eftersök på det mesta, hon är brutalt duktig på att spåra o det spelar ingen roll om det är björn , rådjur , älg eller änder.. nackdelen är då jag måste släppa hon lös, då följer hon max ca två km sen måste hon till mig o kolla läget (retriever nackdel) nackdel nr två är skallet.. kan slita ner ett djur men skäller dåligt. den tiken är nu parad med en riktigt dumtjurig plott som ej driver men skäller stånd. kan som alla blandraser bli det sämsta av två världar, men tanken är en renodlad spårhund med mycket motor som håller tills djuret är dött.valpar lev.klara om fem veckor;)

eftersom jag har tre stycken liggande under bordet i skrivande stund så måste jag säga att dom är lugna och kloka hundar med huvudet på skaft..

socalt trevliga med bra kontakt och vill sammarbeta om du hänger med på deras svängar..

Du får det bästa från två världar , du får en hund som driver med skall och ståndar det som väljer att stå..

Dom blir ju som du präglar dom .. den äldre av mina vitkorsningar spårar lungnt och metodiskt i spår och är lätt att läsa och vid kontakt med viltet så släpper jag honom och då river han rå, dov och ställer kron ,gris och älg.. Jaktligt sett så jagar jag det mesta med mina, men jag ser en klar tendens att dom väljer vilt som står, före annat och i synnerhet rov och gris..men är det gristomt så klingar jakten lika gärna på ett rådjur..

I och med att jag gillar rovjakten så använder jag mina till det med. Det är inte roligt att vara grävling på marker där en av mina korsningar huserar.. den jakten verkar dom ha en naturlig fallenhet för och inte har det behövts särkilt mycket prägling för att få dom att förstå att när man jagar grävling så skiter man i annat vilt.. men det är lite typiskt med dessa hundar att dom formar sig oehört lätt efter vad du jagar .. Den äldre av mina korsningar har jag använt till lo som för övrigt var hans första ställda vilt som vid 6 månaders ålder. senare under hans första riktiga jaktsäsong så var han med och skällde björn i 6 timmar tillsammans med en gråwachtel.. så mångsidigheten är stor hos dessa hundar.

Vid valp besiktningen så tror jag att jag fått spontana kommentarer på samtliga mina korsnings kullar av olika veterinären om hur coola och tåliga dom är..

pälslaget är att likna vid en labbes men med inslag av spetsens underull dvs vädertåliga hundar..

Hoppas du fått en lite klarar bild.. ett längre inlägg föll bort tidigare . men undrar du så fråga..

Nedan en bild på två vitkorsningar och en bild på en gråwachtel

Mvh Jens

fina valpar jensa! drevtider vad brukar det vara,? återgång till förare hur fungerar det,? sök?

//peter

Nu är det lite individuelt och hur man jagat med hunden .. mina går ju rätt mycket representationjakter där det är 1,5-2,0 timmars såtar på 300-400 ha och under en ¨sådan manöver så behöver man bara anvisa hunden riktning var vi ska jaga och så kör dom på rätt självständigt .. hunden brukar ta kontakt 2-3 ggr under en sådan manöver.. lite beroende på vad det är för vilt.. hjortar buktar ju tätare och blir längre drev på.. Grisar går ju från skydd till skydd så där blir det ju oftast ståndskall ev, drev och ståndskall där grisen parkerar nästa gång..

En god vän till mig som har tre vitkorsningar och som jagar mer "normalt" får oftare längre drevtider på tex rå mm. skulle uppskatta drevtiderna på upp till 30-40 min.. Vid såtslut är det mer sällan att man får vänta på hundarna dom kommer tillbaka om dom inte står med något..

Under en kvällsjakt på grävling så söker dom rätt självständigt men dom tar kontakt med jämna mellanrum....

Spåra kan man göra med alla hundar mer eller mindre bra...

Inbillar mig... att en hund med jaktlust spårar bättre än en med mindre eller helt utan sådant...

Vi har ju de renodlade eftesökshundarna i Sweisshundsklubben men hur de fungerar under vanlig jakt kanske är svårt o sia om.

Men kombinationen älg och rådjur kräver ju olika arbetssätt när man släpper hunden.

Älgen ska ställas o rådjuren rivas ner o tas, helst avlivas av hund men det funkar med hundar som enbart håller fast oxå.

Har du/ni tillgång till löshund så funkar många hundar som rena spårhundar och ska då kompleteras med avslutningshund för att det ska bli effektivt.

Men de bästa spårhundarna ska helst inte användas till vanlig jakt om de ska bli riktigt bra.

Specialister bli nästan alltid bättre än mångkamparna.

hej NS

vill fråga dig en sak angående eftersöks hundar

jag har (det är ingen skämt)en shitzu-coton de touler korsning

en knähund alltså(frugans hund)

men faktum är att han spårar så bra att det är helt otroligt

han var från första dagen med mig på jobbet i skogen och jag släppte han på hare från början

han har enorm jaktlust men när han söker då gör han det riktigt lugn och tappar aldrig spåret

jag har provat allt möjligt att lura han men han hittar före eller senare allt jag gömmer undan

satte en gås vingfjäder på 1m höjd i buske och släppte han 1 timme efter

han gick fram ,luktade på min hand och 2min efter var han 40m borta och skällde på gåsfjäder

vid flera tillfälle testade jag han mot andra riktigt bra jakt hundar men han helt enkelt spöar de

han söker sakta(springer aldrig) men hittar snabbare en de andra hundar -riktigt svåra spår

man ser att han söker på helt annat sätt en andra jakthundar(han kör med jämna mellanrum på vitring-efter varje ca10m lyfter han upp nässan och känner efter vitring)

när han tappar går han i cirklar som är större och större tills han hittar igen

före några veckor sen släppte jag han efter älgen som gick från platsen 2 timmar innan och tror du eller inte jag gick 3-4km efter han och såg älgen 3 gånger framför oss

så länge jag följer släpper han inte spåret ,spelar ingen roll om det är blod på spåret eller inte

det som är konstigt är att han är så spårfast

i vintras följde vi en och samma hare i flera timmar trots andra färska spår som korsade(rodjur)

han gav aldrig upp och jag lyckades boma hare två gånger på 20m

att hitta en kid eller harunge är ren leksak för han

han går i stor cirkeln och bara tvärnittar och lyfter huvudet

sen går han spikrakt hur lång som helst rakt på kidet och skäller för fult på plats utan att röra de

kommer jag några dagar efter till samma plats springer han rakt dit för att se om den är kvar på platsen

han glömmer inte trots att det kan gå flera dagar efteråt

ibland lämnar han kidet efter 5min och hittar den andre ca 50m bort

det hände två gånger

fattar inte hur han vet att det finns en till längre bort

ibland lyfter jag upp han från spåret och släpper efter 100m men lika förbanad springer han tillbaka och fortsätter att spåra

hur är det möjligt att en hund som ska inte alls ha jaktlust spårar vilt så bra(han skäller och driver när han ser de) och med den dåliga platta näsan?????????????????????

han gör detta på sånt sätt som är helt otroligt för en sånt hund-han går fram på spåret som att hans liv hänger på det

har haft många jakthundar men det här cirkushunden slår allt jag såg hittils

hej NS

vill fråga dig en sak angående eftersöks hundar

jag har (det är ingen skämt)en shitzu-coton de touler korsning

en knähund alltså(frugans hund)

men faktum är att han spårar så bra att det är helt otroligt

han var från första dagen med mig på jobbet i skogen och jag släppte han på hare från början

han har enorm jaktlust men när han söker då gör han det riktigt lugn och tappar aldrig spåret

jag har provat allt möjligt att lura han men han hittar före eller senare allt jag gömmer undan

satte en gås vingfjäder på 1m höjd i buske och släppte han 1 timme efter

han gick fram ,luktade på min hand och 2min efter var han 40m borta och skällde på gåsfjäder

vid flera tillfälle testade jag han mot andra riktigt bra jakt hundar men han helt enkelt spöar de

han söker sakta(springer aldrig) men hittar snabbare en de andra hundar -riktigt svåra spår

man ser att han söker på helt annat sätt en andra jakthundar(han kör med jämna mellanrum på vitring-efter varje ca10m lyfter han upp nässan och känner efter vitring)

när han tappar går han i cirklar som är större och större tills han hittar igen

före några veckor sen släppte jag han efter älgen som gick från platsen 2 timmar innan och tror du eller inte jag gick 3-4km efter han och såg älgen 3 gånger framför oss

så länge jag följer släpper han inte spåret ,spelar ingen roll om det är blod på spåret eller inte

det som är konstigt är att han är så spårfast

i vintras följde vi en och samma hare i flera timmar trots andra färska spår som korsade(rodjur)

han gav aldrig upp och jag lyckades boma hare två gånger på 20m

att hitta en kid eller harunge är ren leksak för han

han går i stor cirkeln och bara tvärnittar och lyfter huvudet

sen går han spikrakt hur lång som helst rakt på kidet och skäller för fult på plats utan att röra de

kommer jag några dagar efter till samma plats springer han rakt dit för att se om den är kvar på platsen

han glömmer inte trots att det kan gå flera dagar efteråt

ibland lämnar han kidet efter 5min och hittar den andre ca 50m bort

det hände två gånger

fattar inte hur han vet att det finns en till längre bort

ibland lyfter jag upp han från spåret och släpper efter 100m men lika förbanad springer han tillbaka och fortsätter att spåra

hur är det möjligt att en hund som ska inte alls ha jaktlust spårar vilt så bra(han skäller och driver när han ser de) och med den dåliga platta näsan?????????????????????

han gör detta på sånt sätt som är helt otroligt för en sånt hund-han går fram på spåret som att hans liv hänger på det

har haft många jakthundar men det här cirkushunden slår allt jag såg hittils

skicka ett PM Till NS så får du säkert svar

hej NS

vill fråga dig en sak angående eftersöks hundar

jag har (det är ingen skämt)en shitzu-coton de touler korsning

en knähund alltså(frugans hund)

men faktum är att han spårar så bra att det är helt otroligt

han var från första dagen med mig på jobbet i skogen och jag släppte han på hare från början

han har enorm jaktlust men när han söker då gör han det riktigt lugn och tappar aldrig spåret

jag har provat allt möjligt att lura han men han hittar före eller senare allt jag gömmer undan

satte en gås vingfjäder på 1m höjd i buske och släppte han 1 timme efter

han gick fram ,luktade på min hand och 2min efter var han 40m borta och skällde på gåsfjäder

vid flera tillfälle testade jag han mot andra riktigt bra jakt hundar men han helt enkelt spöar de

han söker sakta(springer aldrig) men hittar snabbare en de andra hundar -riktigt svåra spår

man ser att han söker på helt annat sätt en andra jakthundar(han kör med jämna mellanrum på vitring-efter varje ca10m lyfter han upp nässan och känner efter vitring)

när han tappar går han i cirklar som är större och större tills han hittar igen

före några veckor sen släppte jag han efter älgen som gick från platsen 2 timmar innan och tror du eller inte jag gick 3-4km efter han och såg älgen 3 gånger framför oss

så länge jag följer släpper han inte spåret ,spelar ingen roll om det är blod på spåret eller inte

det som är konstigt är att han är så spårfast

i vintras följde vi en och samma hare i flera timmar trots andra färska spår som korsade(rodjur)

han gav aldrig upp och jag lyckades boma hare två gånger på 20m

att hitta en kid eller harunge är ren leksak för han

han går i stor cirkeln och bara tvärnittar och lyfter huvudet

sen går han spikrakt hur lång som helst rakt på kidet och skäller för fult på plats utan att röra de

kommer jag några dagar efter till samma plats springer han rakt dit för att se om den är kvar på platsen

han glömmer inte trots att det kan gå flera dagar efteråt

ibland lämnar han kidet efter 5min och hittar den andre ca 50m bort

det hände två gånger

fattar inte hur han vet att det finns en till längre bort

ibland lyfter jag upp han från spåret och släpper efter 100m men lika förbanad springer han tillbaka och fortsätter att spåra

hur är det möjligt att en hund som ska inte alls ha jaktlust spårar vilt så bra(han skäller och driver när han ser de) och med den dåliga platta näsan?????????????????????

han gör detta på sånt sätt som är helt otroligt för en sånt hund-han går fram på spåret som att hans liv hänger på det

har haft många jakthundar men det här cirkushunden slår allt jag såg hittils

Ursäkta men jag har inte sett inlägget förren nu.

Är inte riktigt med på frågan men givetvis har alla hundar kvar mer eller mindre av jaktlusten från sin anfader vargen.

Vissa individer av alla raser kan givetvis ha hur mycket jaktlust som helst..

Våldsam spårvilja finns ju i massor av raser, många har ju används o används fortfarande inom bruks osv.

va din ras har i bagaget eller ens hur den ser ut har jag inte en susning om..

De flesta hundar reagerar på föraren.. visar man sin uppskattning för visst beteende och det belönas o spårning i sig kan va självbelönande för en del jyckar.

Såväl som hitta vilt.

Men din tuss.. låter liten o små hundar har ju kortare bit ner till marken o blir kanske mer spårnoga, även om de lyfter på huvudet så är de ju ändå knappt över gräsnivå

Vet en kanintax på en tävling en gång o den tog hem allt fast husse fick ju lyfta den över stock o sten för den skulle kunna komma fram

Har du ett stjärnämne som det låter som så är det ju verkligen läge till o nyttja cirkushunden som spårare vid vilket eftersök som helst.

Dock så ska du ta för vana o det får väl ses som ett krav att du tar med en släpphund oxå.

Många har bra avslutare men sämre spårare o att då gå i dubbelekipage är suveränt.

Har haft den möjligheten med ett par hundar o de åren hade vi uppåt 80% lyckande uppdrag.

Då va det riktigt kul, fast det kräver ju att bägge hundförarna har tid samtidigt och att hundarna inte störs av varandra.

Spåraren ska kunna spåra trotts att en hund går i koppel bakom eller har släppts i löpan.

Valmöjligheterna ökar markant, man kan släppa om man tror det är hett o spåra vidare med spårhunden.

Eller om det funkar o man tex går på gris och släpphunden kan va lös o söka av närområdet medans man spårar.

Haft det så en gång med en laika som polaren hade o de va helt klart lyckat.

Laikan spårade inte en meter... men va suverän ställare men med kort sök.

Ta o träna vidare o gå nått viltspårprov så kan iallafall ingen påstå att jycken inte är "särskilt tränad" som lagen kvräver.

Skulle själv tycka det vore j-vligt uderhållande o se minen på den olycklige skytten när eftersökekipaget dyker upp med en 15 cm hög ulltuss ....

En rosa rosett i vart öra skulle göra deet hysteriskt roligt!

:D