Tjolahopp!

Var och njöt av tillvaron under några dagar i jaktkojan. Hade ryckt med mig den sista flaskan med älgblod och den näst sista klöven, för att göra ett spår som var tänkt att motsvara ett öppenklass spår(eller svårare).

Glad i hågen tar jag fram grejorna i skogen. Men upptäckt att det var inte blod i flaskan, gumman hade placerat en flaska med vinbärssaft bland mina blodflaskor.

Ähh! Tänkte jag, jag testar.

Spåret blev 1 km, med 5 vinklar, en återgång och ett uppehåll från blod och klövdragning på ca 30m.

Runt 18 timmar senare var det dags att gå med hunden, det 6 timmar långa regnadet hade äntligen upphört.

Hon luktade fast sig bra i "startgropen", såg ut att ta sig an spåret. Vi travade iväg och hon stannade till efter några meter och luktade noggrant på en lingontuva. Iväg några meter och stopp och lukta. Ahh, det börjar bra. Tror nog att det här kommer hon att fixa. Vi fortsätter och on får upp lite fart. Efter ca 100-150m spårande så kollar jag av med pejlen hur vi ligger till. Ca 30m från spåret och vikande....

Hon får väl en chans att söka sig tillbaks. Men nej, hon börjar beta gräs och bada i ett surdike.

Tar med henne ner till spårstarten och börjar om. Nu lallar vi bort i princip direkt. En sista chans ville jag att hon skulle få. Men då stod hon bara still och var ointresserad.

Det var det saftspåret det.....

Men tur ändå att förväxlingen inte var åt andra hållet, kunde ju varit blod i saftglaset

//Mekus