Jag tycker att shoppa med min fru är ungefär lika roligt som att gå till tandläkaren när man är bakis – det händer inte så ofta helt enkelt. Men jag gillar, för att inte säga älskar att shoppa jaktprylar.

För ett tag sedan var jag inne på Hunt i Stockholm. Min personliga åsikt? Jo, tio minuter av mitt liv jag aldrig får tillbaka. Det kändes lite som om jag vaknat mitt i en jägares tvättkorg. Kläder ligger och hänger lite huller som buller, realappar sticker ut lite här och där. När jag zig-zaggar mig genom en flock bulvaner på golvet för att direkt efter balansera mig förbi allt-vi-hade-glömt-att-vi-hade-i-produktväg-bordet kände jag mig inte det minsta inspirerad att köpa något. Hela butiken var byggd som en hinderbana. Det pågick någon bitter diskussion inne i vapenrummet om någon slags jaktarrangör (men kunde varit om annat) och den lediga expediten var eller verkade inte speciellt intresserad av att hjälpa till. Jakt, som de flesta vet, är inte bara en underbar livsstil utan även en än mer fantastisk prylsport! I min hemliga kvittolåda som min fru officiellt inte har stenkoll på (vem tror jag att jag lurar egentligen?!) ligger det ganska många bevis på inköp som jag lagt på allt som har med jakt att göra. Jag vill därmed poängtera att alla grejjer jag köpt är otroligt nödvändiga för mig – inte nödvändigtvis för min fru.

Med det i åtanke tycker jag att man som jaktbutiksinnehavare borde kunna jämföra sin butik med viltmarksvård där det gäller att få en bra viltstam som växer och återkommer. Hur gör man då? Ja varför inte t ex städa dvs röja kundgator, tänka på hur kunder rör sig i butiken, se till att kunderna trivs, locka lite på kunderna kanske med attraktiva erbjudanden, ställ ut lite personal i butiken som verkligen vill hjälpa till etc etc. I det avseendet kunde jag för dem ha blivit en sk kapital tolvtaggare – om jag hade trivts dvs. Problemet kan givetvis bero på att butiken ligger i centrala Stockholm (med modifikation för oss som bor i Sthlm) och därför tycker man att man inte behöver lägga manken till? Tvärt om skulle jag vilja påstå. På ett så manligt sätt som möjligt skulle jag vilja citera Julia Roberts i Pretty Woman när hon säger till butiksbiträdet ’Big mistake. Big. Huge. I have to go shopping now’…

Jag handlar ingenting där längre. Totalbojkott efter att en kompis blev så otroligt dåligt behandlad där för några år sedan (vi pratar en blandning av rasism och aversion mot ej utexaminerade jägare).

Så fort han var klar med jägarexamen gick han till en annan välkänd butik i Stockholm och köpte grejjor för +50.000:-

Han var skitsugen på att gå dit med kvittot och trycka upp det i snoken på pappskallen som han hade haft att göra med men sket sedemera i det.

Det tog honom 1,5 år att köpa upp sig på full garderob och han köper inte de billigaste grejorna heller.

Man ska helt enkelt passa sig lite för att avfärda folk som inte "ser ut" som en potenitell kund.

//F

Typ det motsatta som jag ser ut då,

tom plånbok, fin kostym....

Nej Hunt har straffat ut sig iofs på helt andra grunder men oaktat det verkligen straffat ut sig.

/Christian

Där har jag köpt mina första 2 bössor som nyutexaminerad och innan jag visste bättre! Blev lurad på vapenkofferterna till både bössorna samt 2 st chokrar. Tänkte jag skulle ge dem en chans 3 år senare när jag var på jakt efter ett nytt gortex-ställ. Under de 15 minutrarna jag gav det var det INGEN som bemödade sig att komma fram och fråga om jag ville ha hjälp och då var dem 4!!! säljare på plats i butiken och jag var enda kunden. Hunt? Nej tack , inte efter deras bemötande...

Ja, hur svårt kan det vara? Uppenbarligen ganska så. Kostym eller inte, det är pinsamt uppenbart både för mig och bevisligen även för fler, att butiken sköts av killar som vare sig lärt sig vanligt hyfs eller aldrig behövt städa på sina pojkrum. What a shame. Men som tur är kommer denna kvicka sejour inte att upprepas utan samtliga köp kommer att fortsätta att göras på en annan mycket bra butik i centrala Stockholm där service, kunnande, bemötande och priser är bra! Och framför allt där det inte krävs vighet och balanssinne som ett Marco Polofår för att navigera terrängen i butiken.

Nog för att poängen är gjord och terapi-skrivandet gjorde sitt, men om inte för upprepningshumorns skull vill jag bara berätta som att i kontrast till ovanstående knallade jag in till min vanliga jaktoas mitt i Sthlm idag för att köpa hagel, kula och ett nytt vapenfodral. Blev bemött med ett leende, hej och namn, för att sedan få en liten rabatt på ammon samt halva priset på vapenfodralet. Nough said!

Tack för ett gott skratt! Mycket underhållande och välskrivande. Och visst är det väl så att vi jägare är (mer eller mindre) en ganska prylgalen målgrupp och därmed en trevlig kundgrupp att locka. MEN vi ställer krav på att det vi köper ska vara gediget och bra kvalitet. Vi ska ju trots allt ha ute prylarna i skogen med slitage och blöta. Och det andas knappast kvalitet om grejerna ligger huller om buller på bord och i gångar.

Tack för ett gott skratt! Mycket underhållande och välskrivande. Och visst är det väl så att vi jägare är (mer eller mindre) en ganska prylgalen målgrupp och därmed en trevlig kundgrupp att locka. MEN vi ställer krav på att det vi köper ska vara gediget och bra kvalitet. Vi ska ju trots allt ha ute prylarna i skogen med slitage och blöta. Och det andas knappast kvalitet om grejerna ligger huller om buller på bord och i gångar.

Amen to that! Ha en riktigt trevlig älg!