Första rådjuret idag!

Publicerat November 22, 201114 yr

Sköt mitt första rådjur idag! En bock-killing.

Hade klockan ställd på 06.45. Hade fått farsans hund hemskjutsad till mig under kvällen, då jag jobbade till 23.45. En blandras på 1,5 år, tysk jakt-terrier och hamiltonstövare. Farsan hade skjutit ett rådjur för henne bara 3 veckor innan, men det var bara andra gången hon var med mig, så jag visste inte hur hennes sök skulle vara. Polaren kom och hämtade oss strax efter 07, och vi for ut till marken (ca 20 min med bil).

Slängde på henne gps-halsbandet och började gå över åkern upp mot berget som vi skulle bestiga . Släppte lös henne vid foten av berget och började gå uppåt. Vart som jag misstänkte: hon gick inte längre än 60 meter ifrån mig. Helvete. (Notera att min polare går med mig hela tiden, om jag inte nämner annat) Satte mig uppe på toppen och tog en klunk vatten och hämtade andan lite efter klättringen och tänkte att om jag är tråkig så kanske hon vill sticka och söka ut lite längre. Icke sa nicke, hon börjar bara plocka upp en massa pinnar och fåna sig, inte ett dugg intresserad. Aja, går väll vidare då, kanske inte finns nå spår, kan vara därför. Hoppet är det sista som lämnar en =).

Går ner för berget och går mot ett annat genom ett skogsparti på typ 500m. Ingenting som verkar lockande. Snackar med min polare och vi kommer överens om att vika av och gå längs med en åker som inte låg alltför långt bort från där vi var. När vi kommer fram till åkern så börjar hunn att fara fram och tillbaka och rätt som det är så sticker hon iväg en 300 meter innan hon kommer tillbaka. Ser på enheten att hon surrar omkring i en såte, så jag bestämmer mig för att vi skall avvakta lite. Tänker. om det sprungit något där nyligen så finns det säkert något mer i närheten. Går till andra sidan åkern, hunden kommer efter och sedan tar det fart på riktigt!

Hon springer in en 60 meter in i skogen och börjar skälla. Ser på enheten att det bär av i full rulle upp mot berget och tänker "aja, hon driver i alla fall". Men i samma veva som jag tänker det så vänder det tillbaka. Hon skäller inte konstant när hon driver, utan bara då och då. Polaren och jag nickade mot varandra och posterade ut oss. Han hade hagel, så han gick mot ett skogsparti och täckte av. Jag hade kula med mig (9,3x62) så jag ställde mig mer ut mot åkrarna där jag hade längre skotthåll. Kollade med avståndsmätaren lite snabbt och bestämde förbjudna skjutriktningar och längsta avstånd. Hör att det skäller till och ser något flyga ut i en hage längre bort. En häst!!!

"Amen vafaaan!", tänkte jag. "Säg inte att mupphunden har drivit efter en jävla häst och sen vinklat av!!". Nädå, så dum var hon inte fick jag reda på, för ut ur hagen snett mot mig så kommer ett ensamt rådjur. Väntar lite extra för att se så att det inte är en get med killing. Såg nämligen inga horn, och vill ju vara säker så att man inte skjuter geten! Men det kom inget mer djur, så jag tog beslutet att det var skjutbart. Det gick undan, och första skottet vart en bom. Repeterade snabbare än någonsin och drog av en till bula. Träff! Djuret flyger ner på backen och rör sig inte. Underbart!! Ser hur hunden springer i spåret och hör hur hon skäller, och känner mig riktigt nöjd när jag går mot djuret. Avståndet var 80 meter, och det kändes riktigt bra. När jag kommer fram mot djuret så ser jag att det ligger och sparkar med benet. Kallar in hunden från djuret och fångar av. När jag passade djuret så såg jag att det var onödigt, men jag drar hellre av en bula extra och vet att djuret är dött än att låta det ligga och lida sista stunden.

Får gratulationer av polaren och passar direkt. Vi konstaterar snabbt att det blir en jobbig färd tillbaka, då det är 4 km gångväg till bilen och nu har vi ett rådjur att släpa på. Knyter ihop benen med ett litet rep som han hade med, och slänger upp det på axeln. Helvete, det vägde mer än jag trodde, men med 110 kg manligt ego så backar jag inte i första taget . Bar det hela vägen till bilen med en halvtids drickapaus, gick så bra så.

Kändes riktigt kul att få skjuta det första på en jakt tillsammans med min polare och ännu roligare att få skjuta för hunden!! Är hundens andra rådjur inom en månad, och det känns RIKTIGT bra! Kul att veta att alla timmarna på skjutbanan äntligen ger lite resultat =)