Fråga 1

finns det någon som studerat sambandet mellan vikt och uppsvampning vid en given v0?

Om man sedan lägger in en annan faktor nämligen kalibern blir det ytterligare krångligt men frågar 2 är då : finns det något samband mellan kaliber och uppsvampning om vi förutsätter att vi har samma v0 och vikt?

Inga teorier? Intressant att fundera kring...

För att bistå dig på vägen tror jag att man måste snäva av frågan en del,

variablerna är en aningens för många, eller i varje fall som jag läser din hypotes/frågeställning.

Talar vi om sedvanliga cup and core kulor, eller på svenska halvmantlade blykärnekolor, solider, gjutna blykulor, osv.

Generellt sätt måste VO eller snarare V-anslag vara över ett visst för materialet överstigande gränsvärde, dvs där belastningen blir sådan att materialet deformeras, blir plastiskt,

högre vikt ger lägre hastighet om allt annat är lika och således också mindre expansion, oaktat att kulan kan ha högre anslagsenergi pga av massan.

______________________

Nu skriver du given Vo vilket jag missade att ta hänsyn till, med förutsättningen att hastigheten är sådan att kulan de facto expanderar så kommer kulan inom ett givet hastighetsspann med den högre massan att expandera mer under det att den penetrerar djupare i testmaterialet,

överskrider man en viss hastighet (beroende på kulans design) kommer iofs expansionen vara påtaglig men den praktiska verkan av den dålig då kulan riskerar att splittras helt vid anslag i målmaterialet ( ånyo beroende på målets egenskaper så är detta väldigt varierande)

______________________

Då variablerna är i praktiken det som avgör är svaret också sådant, eller med andra ord, det beror på.

Jag vet att det finns forumister som verkligen gillar att pröva/fundera över saker som detta, med lite tur kan någon av dessa lockas fram och uttala sig,

Christian

Fabrikanterna anpassar ofta designen (ex. manteltjocklek) för att ge en viss uppsvampning i det hastighetsintervall som kulvikten normalt skjuts i. Tyngre kulor går inte att skjuta med samma utgångshastighet med en given kaliber, vilket gör att man kan välja att ha en mer lättexpanderad kula i tyngre vikter. Samtidigt kan det vara så att de tyngre kulorna skjuts i snabbare kalibrar (ex. vanligare med tunga kulor i .300 Win. Mag. än i .308 Win.), vilket kan få fabrikanterna att inte ändra designen. Eller kanske till och med att göra kulan hårdare. Därmed kan man hamna litet vart som helst om man gör sådana jämförelser... generellt gäller dock förstås att en kula expanderar mer vid högre hastighet. Den tappar även mer fragment, vilket gör att man inte behöver få en större diameter vid riktigt höga hastigheter. På grund av mindre vikt och tvärsnittsbelastning kan man även få lägre penetering vid höga än vid medelhöga hastigheter.

Lade in en bild i den här tråden för ett tag sedan, som visar på effekten av ökande avstånd/minskande hastighet på expansionen av en given kula:

http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/34874-ny-kula/page__st__30

Du har många variabler som Christian antyder, finns inte svaret i denna skrift så finns det nog inte:

http://www.rathcoombe.net/sci-tech/ballistics/wounding.html

Jag fick länken skickad till mig för eoner sedan då jag dividerade en massa kul-expansion, har sedan dess lärt mig att lokalbefolkningens kulval är empiriskt styrt och nästan oantastligt.......

Raggarö

Jag förstår att om man lägger in variabler som olika kulor, olika hastigheter etc blir det en omöjlig soppa att reda ut. Men i min tanke utgår vi från samma kula, ex Alaska. Utgår vi från samma hastighet och utgår från samma tyngd. Då varierar alltså bara diameter och längd. Ger detta olika uppsvampning?

För att svara på det måste du som sagt veta om manteln är lika tjock...

Jag förstår att om man lägger in variabler som olika kulor, olika hastigheter etc blir det en omöjlig soppa att reda ut. Men i min tanke utgår vi från samma kula, ex Alaska. Utgår vi från samma hastighet och utgår från samma tyngd. Då varierar alltså bara diameter och längd. Ger detta olika uppsvampning?

Vad man kan säga är att tillverkarna har försökt att få t.ex. Oryx att ha ungefär samma beteende i jämförbara kalibrar. Därav har de blivit tvungna att mixtra med godstjocklekar och viss del även utformning.

Men sen blir det ännu knepigare eftersom tillverkarna vet att vi inte använder 223 till älg. Då kanske de vill att en viss kula skall bete sig i rådjur ungefär som klass 1 kulorna gör i älg. Eller gris. Och exakt vilka avvägningar och kompromisser tillverkarna gjort vill de nog hålla för sig själva.

Är det av generell nyfikenhet du frågar eller finns det någon bakomliggande praktisk nytta som vi kan försöka ge oss på istället?

Jag hör ofta diskussionen om en kulas duglighet. Ex häromdagen: jag laddar nosler bt i 8*57 och finner en moderat köttförstöring. Kompisen jagar ned 300wsm och 6.5*55 och menar att kulan i ALLA kalibrar är en ren varmintkula. Jag menar att det är kombinationen mellan v0 och massan som avgör. Vi kan ju båda se skadorna på mina vilt, och det kan inte bara vara slumpen som räddar min mat...

Din kompis har tokfel i mina ögon, kulans effekt i viltet beror till stor del på kulans konstruktion, hastighet/vikt (givet att alla övriga parametrar är lika). Dock kan han ha rätt om han menar Nosler Ballistic Tip Varmint .

Det kanske är lättare att tänka så här:

Ställ upp en kronhjort var 100:de meter från 100 - 700 meter, givet att skottet tar på samma ställe så finns det ingen kula som beter sig linjärt, det kommer att bli en variation i effekt som beror på kulans hastighet.

Raggarö

Då kan man säga att man aldrig kam döma ut eller jubla över en kula generellt. Dess effekt är mer avhängig av hastighet, kalibern etc än av kulans fabrikat och namn.

Då kan man säga att man aldrig kam döma ut eller jubla över en kula generellt. Dess effekt är mer avhängig av hastighet, kalibern etc än av kulans fabrikat och namn.

En god formulering, hastighet i anslaget i viltet, viltets relativa hårdhet ie träffens placering, kaliberspecifikt utförande och en del andra aspekter,

sen måste man också formulera vad man anser är kasst och vilka krav man har på effekt i vilt.

/Christian

Citat Christian:

"sen måste man också formulera vad man anser är kasst och vilka krav man har på effekt i vilt"

Detta styrs dels av egna preferenser men också av lagar ibland - är det inte på tiden att NVV reviderar sin kaliberlista, förresten ?

Raggarö

Nu blev det intressant. Utveckla gärna , raggarö.

Vad jag menar är att många här i Sverige verkar föredra hårda kulor. Dessa kulor kan ge långa flyktsträckor.

Andra har sett ljuset och prioriterar ond bråd död via en mjukare kula möjligen på bekostnad av utökad köttförstöring.

Ovanstående ytterligheter omgärdar naturligtvis någon gyllene medelväg kulvalsmässigt, denna varierar med vald hastighet på kulan.

NVV har i all sin vishet talat om för oss "med vad vi får skjuta och vad vi får skjuta med" dvs. kaliber och typ av kula. Denna kalibertabell borde uppdateras, prestanda/kaliber har förbättrats likaså har kulors prestanda utvecklats.

Exempel 1: 6,5x55 borde kunna revideras ned kulviktsmässigt vid bruk av moderna kulor, ungefär vad som diskuteras i Norge.

Exempel 2: Är det någon som tvivlar på att en hare dör av en .22 LR inom moderat håll?

Det finns säkert en hoper fler exempel, men ölträffen blev lite blöt och tanken är inte sylvass.

Raggarö

Då är jag med dig Raggarö. De flesta jag känner som regelmässigt diskuterar kalibrar menar att 6.5:an borde klassas ner. Man diskuterar utifrån att en kulas diameter ska vara så stor så man kan kasta in hatten i ingångshålet. Att krutmängden bör räcka till en fälthaubits och rekylen slå in en ordinär ytterdörr. I dessa resonemang hjälper det föga att prata om skottverkan. Speciellt i grisjaktssällskap. Jag har länge använt alaskan och funnit den fungera väl. Nu har jag i och för sig provat en laddning accubond och ballistitip. Får se om det är en tillfällig test eller ej.