Tja, vad älgjakt anbelangar så är jag en simpel passkytt. Jag har inte så mycket mer att komma med än att älgar dör när jag skjuter på dem.

Men i lördags fick jag en passning över radion från mitt nygamla jaktlags jaktledare, jag kunde ge mig på ett ståndskall om jag ville. OM jag ville! Dels är det ju jaktligt kul och dels är det ju ett förtroende, jag vill inte själv att kreti och pleti skjuter i absolut närhet av MIN hund. Så det var en ordentligt peppad - och blodtörstig - HerrBerg som snabbt strippade av tunga kläder och prylar för att bli mer ninjamässig i ansmygningen.

Det var 45 minuter kvar till dess att det lagenligt inte var tillåtet att skjuta längre, men det var en bit att gå och vinden låg inte helt bra så jag fick göra en lov innan jag var i läge att ge mig på ståndet - en ko som ett par timmar tidigare hade fått sin kalv skjuten. Blåsigt som fan och det gick ju att utnyttja i någon mån, men när jag började närma mig var jag i 100% indianläge... OCH DÄR STOD KON! 30 meter bort, jag osäkrade och skulle just skjuta när den där lilla tanken "har du någon koll på vad du håller på med nu" som dyker upp innan skottlossning tyvärr besvarades med ett "nej":

Jag hade en svag ås mellan mig och kon, jag kunde inte se benen på kon. Det vara bara svart på älgen, inget grått. Om jag inte kan se älgens ben, hur fan skall jag då veta var gråhunden är? Var är den där jäkla jycken? Inte en aning. Men skjuter jag går kulan genom älgen och tar med sig en dusch med bensplitter ut, jag kan ju inte skjuta om jag inte vet var jag har hunden - den är garanterat inom några meter från älgen men jag KAN INTE SE HUNDFAN.

Hårkorset i halsen på kon, men kunde inte skjuta. Kon ser på mig, jag är upptäckt. Dyker ihop och tar mig dubbelvikt som en fällkniv upp mot åsen, var jag har älgen vet jag men jag måste få koll på jycken. När jag kommit fram 7-8 meter och ser hela situationen kastar kon - med gråhunden bakom sig. Situationen är över, jag skjuter inte en oskadad älg bakifrån även om mina 9,3or nog når maskinrummet från vilken vinkel som helst.

Men jäklar vad häftigt det var i alla fall! Älg har jag skjutit ett gäng tidigare och jag är glad över att jag höll inne med skottet, även om det visade sig när jag kom upp för åsen att hunden var helt i den säkra zonen. Den där älgen har jag på min mentala skottlista i alla fall, det känns som om jag har skjutit den - så nära var det.

Någon hundförare som har brutit benet och behöver någon som smyger på ståndskallen?

MVH!

/HerrBerg

Tja, vad älgjakt anbelangar så är jag en simpel passkytt. Jag har inte så mycket mer att komma med än att älgar dör när jag skjuter på dem.

Men i lördags fick jag en passning över radion från mitt nygamla jaktlags jaktledare, jag kunde ge mig på ett ståndskall om jag ville. OM jag ville! Dels är det ju jaktligt kul och dels är det ju ett förtroende, jag vill inte själv att kreti och pleti skjuter i absolut närhet av MIN hund. Så det var en ordentligt peppad - och blodtörstig - HerrBerg som snabbt strippade av tunga kläder och prylar för att bli mer ninjamässig i ansmygningen.

Det var 45 minuter kvar till dess att det lagenligt inte var tillåtet att skjuta längre, men det var en bit att gå och vinden låg inte helt bra så jag fick göra en lov innan jag var i läge att ge mig på ståndet - en ko som ett par timmar tidigare hade fått sin kalv skjuten. Blåsigt som fan och det gick ju att utnyttja i någon mån, men när jag började närma mig var jag i 100% indianläge... OCH DÄR STOD KON! 30 meter bort, jag osäkrade och skulle just skjuta när den där lilla tanken "har du någon koll på vad du håller på med nu" som dyker upp innan skottlossning tyvärr besvarades med ett "nej":

Jag hade en svag ås mellan mig och kon, jag kunde inte se benen på kon. Det vara bara svart på älgen, inget grått. Om jag inte kan se älgens ben, hur fan skall jag då veta var gråhunden är? Var är den där jäkla jycken? Inte en aning. Men skjuter jag går kulan genom älgen och tar med sig en dusch med bensplitter ut, jag kan ju inte skjuta om jag inte vet var jag har hunden - den är garanterat inom några meter från älgen men jag KAN INTE SE HUNDFAN.

Hårkorset i halsen på kon, men kunde inte skjuta. Kon ser på mig, jag är upptäckt. Dyker ihop och tar mig dubbelvikt som en fällkniv upp mot åsen, var jag har älgen vet jag men jag måste få koll på jycken. När jag kommit fram 7-8 meter och ser hela situationen kastar kon - med gråhunden bakom sig. Situationen är över, jag skjuter inte en oskadad älg bakifrån även om mina 9,3or nog når maskinrummet från vilken vinkel som helst.

Men jäklar vad häftigt det var i alla fall! Älg har jag skjutit ett gäng tidigare och jag är glad över att jag höll inne med skottet, även om det visade sig när jag kom upp för åsen att hunden var helt i den säkra zonen. Den där älgen har jag på min mentala skottlista i alla fall, det känns som om jag har skjutit den - så nära var det.

Någon hundförare som har brutit benet och behöver någon som smyger på ståndskallen?

MVH!

/HerrBerg

Ett klokt beslut.

Har du passat den mentalt också så slapp du att bli blodig.

Lasse

Jag har fortfarande imaginär våm upp till armhålorna efter passningen

grattis till en lyckad jakt

Inte alltid man måste skjuta för att få en kick.

Smyga på ståndskall är jaktens nummer 1. När man väl provat det blir det mesta annat bara ett smålöjligt tidsfördriv. Passkytt, pürch, vak och allt vad det heter är utfyllnad tills man får släppa hunden, det är bara att erkänna.

Till våren blir det jämthundsvalp för mig. Skall bli skitskoj att börja släppa den nästa vinter om jag hinner innan snön blir för djup.

Behovet av passkyttar upphörde när hundpejen och älgdragaren kom...

Kul, du är nästan.... invigd i ståndskallsmygeriet .

Gott jobbat!

Inte alla som håller pekfingret i styr...

Smyga på ståndskall är jaktens nummer 1. När man väl provat det blir det mesta annat bara ett smålöjligt tidsfördriv. Passkytt, pürch, vak och allt vad det heter är utfyllnad tills man får släppa hunden, det är bara att erkänna.

+1 på det. Jag är så barnsligt förtjust i smygandet så jag tar onödigt mycket tid på mig vid ståndskallen enligt jaktkamrater, men vad f*n, man ska ju suga på de karameller som man är i skogen för att äta.

Att skjuta och lyckas fälla bytet är stort.

Att hålla inne med skottet då de flesta skulle skjutit är mycket större.

Hehe blir det en ställande hund nu HerrBerg!

Jag brukar låta skyttar smyga på ståndskallen, det sista jag säger är skjuter du hunden så kostar den 100K

Hehe blir det en ställande hund nu HerrBerg!

Jag brukar låta skyttar smyga på ståndskallen, det sista jag säger är skjuter du hunden så kostar den 100K

Fick samma prislapp av en annan hundförare en gång.. "jag har råd" svarade jag o gissa om han blev blek!

Fick samma prislapp av en annan hundförare en gång.. "jag har råd" svarade jag o gissa om han blev blek!

Här tog det nog en kvart innan jag gick dit och kollade läget, hunden är för nära, provat att kalla in honom men det funkar inte, gjorde en kort signal och hunden kom fram, skytten fick skjuta sin första gris! hade nog haft ett inbetalningskort i handen om jag släppt fram dig

Här tog det nog en kvart innan jag gick dit och kollade läget, hunden är för nära, provat att kalla in honom men det funkar inte, gjorde en kort signal och hunden kom fram, skytten fick skjuta sin första gris! hade nog haft ett inbetalningskort i handen om jag släppt fram dig

Det är nog likabra med honom

Det är nog likabra med honom

Skjuter bara dåliga hundar... skämt åsido... Var kul i se hans min i af..

Såhär beter sig en riktig jägare enligt mitt tycke!!!

En duktig jägare räknar de skottillfälle man har haft inte hur många vilt man skjutit.

Fast det är klart det är ju hur jag ser på saker och ting...

Jag kan ju ha helt fel......

Skjuter bara dåliga hundar... skämt åsido... Var kul i se hans min i af..

Du e ju som sagt besvärande ärlig