Jump to content

Target Panic / Guldskräck


Recommended Posts

Hej

Vet inte om arean är rätt men det är ju iaf om skytte teknik.

För några dagar sedan sköt jag med nyinköpta bågen för första gången, har inte

skjutit båge på 21 år före det. Allt gick strålande och var verkligen roligt.

Nu, två träningar senare är den "guldskräck" jag hade problem med som ung tillbaka

och jag rycker av skotten när siktet börjar närma sig mitten och resultaten är katastrofdåliga.

(Antar att det är tillbaka för att jag tänkte på att jag tidigare hade det, gick ju kalas första

träningen med bågen, sköt bättre än någonsin)

Jag håller på med både pistol och gevärs skytte samt jakt så jag VET ju hur viktigt det är med

avfyrningen, men hjärnan vill helt enkelt inte. Superjobbigt... :-(

Har skjutit på 12m mot tom tavla och koncentrerat mig på avfyrningen och då känns det bra men

så fort det är en ringad tavla är det kört. Har ni några bra tips på hur jag bearbetar detta?

Har läst allt jag kommer över på nätet känns det som.

Link to post
Share on other sites

GS är grymt jobbigt för dem som drabbas!

Det har sänkt flera storskyttar..

Jag fick ett tips av en amerikan att fästa blicken mitt i tavlan, att inte koncentrera sig så mycket på siktpinnen.

Då menade han att siktpinnen på något sätt "söker" sig dit!

Att koncentrera sig på siktpinnen gör att det låser sig på nått märkligt sätt..

Fast, det kanske inte är riktigt det du upplever?

Att siktpinnen stannar utanför det gula och sedan kommer du inte in i mitten!?

Det låter i alla fall som du ska skippa den ringade tavlan ett bra tag och bara skjuta mot "butten"!

Se till att få in skjuttekniken till 100% igen, öva med kvalité!

Lycka till med att jobba bort problemet! :)

Ett allmänt tips till alla (om man inte har en redan)

Gör en "mental lista" i huvudet som man går igenom på varje skott, typ:

Stå rätt

Greppa bågen rätt

Dra bågen

Ankra/lägg fingret på avtryckaren/sikta

Avfyring

När den listan sitter i huvudet så går allt automatiskt och man behöver inte fundera så mycket! :)

Just detta när (tidpunkten) man lägger fingret på avtryckaren är rätt viktigt!

Gör man på detta sätt: drar bågen, ankra, sikta-sikta-sikta, lägger fingret på..

Då har man tappat värdefulla sekunder + att man måste börja om att sikta efter man flyttat fingret till avtryckaren.

Även om vi har en fantastisk hjärna så klarar den inte av små avbrott i koncentrationen..

Utan försök få fingret på avtryckaren direkt efter ankringen, innan ni börjar sikta!

Vid jakt är det bra att tänka på just detta.

Låt säga att "storbocken" kommer, den som man har väntat på i evigheter!

Man drar bågen, ankrar och börjar sikta/följa honom i siktet.. Bocken stannar och betar perfekt i en liten glänta, då flyttar ni fingret och börjar sikta igen.

Samtidigt tar bocken ett steg och skjuttillfället är borta, precis som bocken!

Hade man haft fingret på avtryckaren så hade han vart rökt!! ^_^

Link to post
Share on other sites

Hej

Ja det är som du säger, svårt att komma in i det gula och skottet rycks av när jag närmar mig.

Jag tror också det har att göra med att jag är relativt otränad i muskulaturen och nu känner mig lite sliten

i muskeln mellan skulderblad och ryggrad på drag sidan (höger. Kanske gör detta att jag påskyndar avfyrningen

för att få ta ner bågen omedvetet? jag känner ingen smärta men muskeln känns "mör" så att säga.

Jag funderar på att hoppa över träningen i kväll och spara mig till helgen för att då ev skjuta några pilar hemma

bara och sedan skjuta på träningen som är på måndag. Då får jag in lite mera vila.

Vad tror du om att skjuta på ett relativt stort mål, tex en pappers tallrik från 12m som man inte behöver sikta så mkt på för att träffa

och på så sätt koncentrera sig mera på att få in avfyrningen igen? Att skjuta på tom tavla känns som sagt som att det funkar teknikmässigt.

Link to post
Share on other sites

Nja, så fort man får något att sikta på, nått som man tävlar emot, så kommer det att låsa sig..

Även om det känns fånigt så tror jag du ska skjuta ett tag på endast butten, tekniken har du säkert, men bara för att få in känslan igen!

Det finns storskyttar som har full pott och ska bara sätta sista pilen i krysset så har de vunnit tävlingen.

Sätter de inte sista pilen i krysset så hamnar de utanför prispallen..

Istället för att bara slappna av och göra som de gjort 29 gånger tidigare under tävlingen så spänner de sig och negativa tankar börjar snurra.

Hittar de av krysset med sista pilen?

Knappast!! :)

Lite är det så med dig, du måste få ut de negativa vibbarna när du närmar dig krysset, back to basic, så löser det sig!

Kanske inte direkt utan du kommer få jobba en del.

Visst, att du skjutit mycket under en kort period, speciellt när du ska väcka gamla muskler till liv, kan spela in.

Link to post
Share on other sites

Då blir det att skjuta tom butt och nöta på igen :-)

Link to post
Share on other sites

Japp!! :)

Men som sagt, svinga inte iväg en massa pil, det ger inget..

Utan öva med kvalité!

Tänk på vad du gör, och hur du gör det.

Link to post
Share on other sites

Hej

Ja det är som du säger, svårt att komma in i det gula och skottet rycks av när jag närmar mig.

Jag tror också det har att göra med att jag är relativt otränad i muskulaturen och nu känner mig lite sliten

i muskeln mellan skulderblad och ryggrad på drag sidan (höger. Kanske gör detta att jag påskyndar avfyrningen

för att få ta ner bågen omedvetet? jag känner ingen smärta men muskeln känns "mör" så att säga.

Jag funderar på att hoppa över träningen i kväll och spara mig till helgen för att då ev skjuta några pilar hemma

bara och sedan skjuta på träningen som är på måndag. Då får jag in lite mera vila.

Vad tror du om att skjuta på ett relativt stort mål, tex en pappers tallrik från 12m som man inte behöver sikta så mkt på för att träffa

och på så sätt koncentrera sig mera på att få in avfyrningen igen? Att skjuta på tom tavla känns som sagt som att det funkar teknikmässigt.

Johan

Jag har den äran att träffa många bågskyttar varje år och bland dem finns alla kategorier, de som inte bryr sig ett dugg till dem som

blir så nervösa att de får migrän. I år så hade jag en mycket duktig instiktivskytt (långbåge) boende och jagandes med mig, han hade problem

på provet men lyckades efter ett tag klara det, efter provet talade han och jag mycket om det som hände och framför allt varför och hur man

kan bearbeta sagda reaktion, för han sa själv " Om jag blir så här nervös/okoncentrerad vid ett prov, hur blir jag då när (som ASAT sa) när

bocken står där?! " En inte helt ovidkommande fråga faktiskt.

En sak som vi båda kom fram till under våra dagar tillsammans pratandes om detta är att det är viktigare att träna den mentala delen, mer så än själva skjutandet

För vi/jag tror nämligen att det inte går att "skjuta bort" detta beteende, bara till en viss del. Vilken form av mental träning man använder

ska nog inte jag uttala mig om då jag inte är pyskolog:) men det handlar om att analysera varför man gör som man gör och hitta en teknik för att mentalt

övertyga sitt medvetande att göra rätt. Det är lite som i Sällskapsresan " Jag är inte rädd, jag kan flyga" mantra. Jag tror man kan fråga en kognetiv expert

om råd för mental träning, eller varför inte en idrotts psykolog, det viktigaste är dock att man erkänner problemet och vill hitta en väg ut tror jag.

Här är några personliga iaktagelser som jag tänker på i mitt skytte

1. Hur mår jag idag? Är jag stressad,ofokuserad så skjuter jag dåligt, jag slarvar med olika saker i min teknik, dessa dagar skjuter jag inte alls.

2. Om jag skjuter många serier blir jag trött i muskulaturen, detta leder också till dåliga skott som i sin tur leder till att jag tvivlar på mitt skytte

eller utrustning, man letar gärna efter faktorer utanför hjärnan i detta läge och börjar mickla med sikten och annat, bättre att sluta för dagen och

testa igen nästa dag.

3. Andning,andning och åter andning, detta är mycket viktigt för varje skott inte bara för att inte darra (brist på syre i musklerna)utan för att hjärnan

och synen påverkas om man inte får syre (vet du säkert från allt annat skytte)

4. Vad är min förväntning? Sätter jag min prestationsnivå för högt blir jag besviken om jag inte uppfyller den, och detta leder till att man tvivlar igen

Ska alla pilar sitta i en 5 krona på 20 meter, eller räcker det med en papptallrik ? Jag noterar att om jag sänker mina personliga krav på "mitt i" skott

blir jag lungnare i skallen.

5. Är jag trygg i min teknik ? är jag 100% på att jag gör exakt lika varje gång, jag har under många år just tränat på tekniken mer än centrum på tavlan så

att säga, det är så många faktorer i bågskytte och just tekniken är en som man inte ska behöva fundera på, särkillt inte under jakt!

För att träna uthållighet i mina muskler, dvs ingen trötthet eller mjölksyra efter 20 pilar tränar jag i en apparat jag byggt, den är inte för att bygga styrka

utan enbart för att lära musklerna och på det viset kan jag skuta 40 pilar innan jag blir trött och börjar slarva, detta har funkat bra för mig i alla fall.

Guldfeber,buck fever kallat vad du vill är individuellt, men om du hittar varför så hittar du också svaret tror jag.

Link to post
Share on other sites

Att "tävla" och jaga är för många helt skilda saker!

Har själv en kompis som har sån guldskräck när det kommer till att prestera inför andra och få det hela på papper, han får helt enkelt inte till skyttet.

Men när han får vara ensam i skogen och gå runt på sina egna villkor så sitter pilarna där de ska!

I år så hade jag en mycket duktig instiktivskytt (långbåge) boende och jagandes med mig, han hade problem

på provet men lyckades efter ett tag klara det, efter provet talade han och jag mycket om det som hände och framför allt varför och hur man

kan bearbeta sagda reaktion, för han sa själv " Om jag blir så här nervös/okoncentrerad vid ett prov, hur blir jag då när (som ASAT sa) när

bocken står där?! " En inte helt ovidkommande fråga faktiskt.

Link to post
Share on other sites

Tack Roger och ASAT_PRO för era svar, det känns skönt att ha några att bolla med. jag har gjort en intresseanmälan till Bågjägarexamen för Anders

som ska hållas någon gång under början av 2012. Förhoppningsvis är jag på banan då.

Link to post
Share on other sites

Boken: "Idiot proof archery" av Bernie Pellerit. En duktig bågskytt och jägare men framför allt bågskytt som beskriver skyttets hemligheter. Skriver en hel del om att sikta, trycka av och även om tareget panic. Fantastisk bra bok ! Gav mig mycket att läsa den. Anders har den på scandbow.se. Hade inte ASAT träffat mannen.... ?

Link to post
Share on other sites

Japp, jag var på ett litet seminarie han hade i januari i samband med ATA mässan! :)

Han sa en massa bra saker, önskar man kunnat skriva ner allt..

Men jag gissar att han har det mesta nerskrivet i sina böcker! ;)

Boken: "Idiot proof archery" av Bernie Pellerit. En duktig bågskytt och jägare men framför allt bågskytt som beskriver skyttets hemligheter. Skriver en hel del om att sikta, trycka av och även om tareget panic. Fantastisk bra bok ! Gav mig mycket att läsa den. Anders har den på scandbow.se. Hade inte ASAT träffat mannen.... ?

Link to post
Share on other sites

Att "tävla" och jaga är för många helt skilda saker!

Har själv en kompis som har sån guldskräck när det kommer till att prestera inför andra och få det hela på papper, han får helt enkelt inte till skyttet.

Men när han får vara ensam i skogen och gå runt på sina egna villkor så sitter pilarna där de ska!

Så om han skjuter provet själv då ingen ser går det altså bra ?

Link to post
Share on other sites

Att "tävla" och jaga är för många helt skilda saker!

Har själv en kompis som har sån guldskräck när det kommer till att prestera inför andra och få det hela på papper, han får helt enkelt inte till skyttet.

Men när han får vara ensam i skogen och gå runt på sina egna villkor så sitter pilarna där de ska!

Jag har hört många gånger om hur skyttar inte fixar att skjuta prov men att de i skogen skjuter som gudar.

Kan inte riktigt hålla med om detta. Att gå i skogen och skjuta på sina egna villkor kan ju funka. Men då vi har prov i vissa länder så är ju inte det ett alternativ. Klarar man inte att skjuta ett prov så torde ju inte nervositeten vara speciellt mycket mindre inför att skjuta på vilt i en jaktsituation. Detta kombinerat med allt vad en jaktsituation, med kanske högre puls och dåligt ljus, orsakar är ju inte till någon fördel för skytten. Nu snackar vi alltså riktig jakt och inte skytte på en 3D bana. Att skjuta ett prov på Åland är ju mycket enklare än att släppa en pil på riktig jakt.

Har man guldskräck så kan man ha fördel av att prova att spänna upp bågen och sikta mitt i det gula. Men istället för att själv trycka på avtryckaren så låter man en kompis peta till avtryckaren medans du bara koncentrerar dig på att sikta mitt i. Man överlämnar alltså själva avtryckningsdelen till en utomstående och eliminerar en grej ur skallen. Det vet jag har funkat för några tavelskyttar. Guldskräck drabbar tyvärr en del skyttar. Jag förstår förmodligen inte problemet fullt ut då jag aldrig haft det själv.

Link to post
Share on other sites

Jag har hört många gånger om hur skyttar inte fixar att skjuta prov men att de i skogen skjuter som gudar.

Kan inte riktigt hålla med om detta. Att gå i skogen och skjuta på sina egna villkor kan ju funka. Men då vi har prov i vissa länder så är ju inte det ett alternativ. Klarar man inte att skjuta ett prov så torde ju inte nervositeten vara speciellt mycket mindre inför att skjuta på vilt i en jaktsituation. Detta kombinerat med allt vad en jaktsituation, med kanske högre puls och dåligt ljus, orsakar är ju inte till någon fördel för skytten. Nu snackar vi alltså riktig jakt och inte skytte på en 3D bana. Att skjuta ett prov på Åland är ju mycket enklare än att släppa en pil på riktig jakt.

Har man guldskräck så kan man ha fördel av att prova att spänna upp bågen och sikta mitt i det gula. Men istället för att själv trycka på avtryckaren så låter man en kompis peta till avtryckaren medans du bara koncentrerar dig på att sikta mitt i. Man överlämnar alltså själva avtryckningsdelen till en utomstående och eliminerar en grej ur skallen. Det vet jag har funkat för några tavelskyttar. Guldskräck drabbar tyvärr en del skyttar. Jag förstår förmodligen inte problemet fullt ut då jag aldrig haft det själv.

Hur fan tar man körkort då ? kör man själv och kommer tillbaka till garaget och säger " Jo jag körde jätte bra, inte ett fel"

Link to post
Share on other sites

Helt rätt, de som aldrig har upplevt problemet bör nog uttala sig lite mer diplomatiskt!

Och inte vara så snabb att döma andra..

Jag förstår förmodligen inte problemet fullt ut då jag aldrig haft det själv.

Link to post
Share on other sites
Christian N

Den här diskursen finns för vanligt skytte också.

jag har ännu att se empiriskt att det är sant vad som påstås,

därmed inte uteslutet att man är så restriktiv mot sig själv och de skott/pilar man tar/lägger att det blir bra resultat men frågan är snarare hur bra,

skulle man egentligen kunna vara om man lärde sig att hantera vilt/poäng frossan.

Jag tycker Johan gör en insats här, alla torde veta eller blir härmed upplysta om att Johan är en mycket kompetent kulskytt så förutsättningarna finns där,

frågan är hur han skall komma dit.

Följer den sakliga delen av detta med stort intresse.

/Christian

Link to post
Share on other sites

Hej Johan,

först en kort presentation av min bakgrund.

Har sysslat med skytte i olika former sedan 10-års åldern, främst kulgevär. Jagar med krutvapen (helst pürsch :P ) och har allvarliga funderingar på bågjakt, vi får se hur andan faller på och hur besluten i Sverige utformas.

Jag har skjutit båge (comp) sedan 2007 i SBF:s regi, den stora passionen är 3D-skytte.

Så, till saken:

Jag har inte träffat många bågskyttar som inte haft mer eller mindre känningar av guldskräck, för mig och många andra så handlar en tävling till stor del om att ta befälet över de oönskade impulserna, bita huvet av dem och se till att avfyrningarna blir bra. Jag har läst lite olika texter och "recept" på hur man skall fixa det, som individer är vi alla olika och måste angripa problemet på olika sätt, men jag tycker att nedanstående text (skrivet av en privatperson och som jag kopierat från öppen källa på nätet - om det inte är OK får admin radera det) beskriver problemet och en vettig variant på att träna bort det på ett bra sätt.

Guldskräck, target-panic eller vad vi nu väljer att kalla det (kanske prestationsångest???) ÄR ett reellt problem, det är ett litet helvete att undertrycka - men det går om man ger sig fan på det och accepterar att man har en liten svacka ett tag - man kommer tillbaka desto starkare!

Här texten:

lanny bassham

winning in mind

Guldskräck beror på ett intränat undermedvetet beteende som du har nött in under tusentals skott tidigare.

I princip alla bågskyttar upplever någon form av GS regelbundet, även om typen och graden av allvarlighet varierar.

GS i klassiskt skytte blir ofta mycket aggressiv och svårkontrollerad, och det beror förmodligen på kombinationen mellan höga precisionskrav och

få hjälpmedel. Även om GS:en uttrycker sig mer kraftfullt i klassiskt än i andra discipliner, så är det samma metoder för att råda bot på problemet.

Det finns två huvudtyper av symptom för GS.

Dels är det en låsning som gör att man inte kan komma in eller upp i mitten, eller att man inte får av skotten utan bara står och håller.

Den andra huvudtypen är att man släpper alldeles för fort så fort man kommer i närheten av tavlan eller centrum.

Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt att helt släcka ut GS-problem.

För mig är det en alltid närvarande faktor som avgör hur bra jag skjuter på en tävling, eller på träning.

Det är helt enkelt den huvudsakliga parametern för klassiskt skytte på hög nivå.

Har man nått en god grundteknik och en bra teknisk precision, så handlar klassiskt skytte till minst 90% om hur man kan hantera skottimpulsen och problemen och möjligheter därikring.

Hur ska du göra nu då? Nyckelordet är DISCIPLIN! Det är dags att släppa sargen nu och komma in i matchen.

Nu pratar vi inte längre skjutning, utan du är nu i ett läge där all form av bågskytte under en tid framöver handlar om att ta hand om ditt GS-problem.

Det är inte kul och det ska inte vara kul. Roligt får du ha senare. Nu ska vi lösa problem.

Som jag tolkar det är din GS helt styrd av tavlan.

Det innebär att du förmodligen kan skjuta helt avslappnat på en tom butt, i alla fall om du står på ett relativt nära avstånd.

Har man riktigt grav GS får man börja med att försöka hålla kvar tom utan tavla på en tom butt, men så illa är det inte för din del som det verkar.

Enligt min egen erfarenhet så är skjutning på tombutt förvisso behagligt och ett bra sätt att öva in mjuka släpp och avdrag, men för mig släcker det inte ut

några tavelrelaterade problem. Jag rekommenderar att du använder dig av följande övningar som involverar en tavla, men det finns också dom som

kommer att säga emot och är mer förespråkare för att skjuta utan tavla i dessa sammanhang.

Ok, ut på skjutbanan...

Ställ dig på ett kort avstånd, använd en stor butt och välj en relativt stor tavla, så att du känner dig trygg i grunden.

15m på en 60cm tavla och rejält med buttutrymme runt tapeten tex är lämpligt.

Börja med att skjuta några skott utan tavla. Skjut varannat och ta ner varannat skott.

När du känner att du har fullständig kontroll på om du skjuter eller inte, gå vidare mot nedanstående.

Känner du av någon form av impulsproblem här, fortsätt att hålla i/ta ner tills du släcker ut alla impulser.

Här ska kontrollen vara 100% innan du går vidare.

Steg 1: Nu ska du bryta upp den låsning som du bevisligen lider av. Du måste ta kontrollen och gå tillbaka till ett icke (eller iaf mindre) automatiserad

nivå av ditt skytte. I ditt fall skulle jag rekommendera att göra en övning där du rör siktbilden i ett kryss eller en åtta där du passerar mitten av tavlan

utan att släppa. Rörelsen ska göras långsamt, men utan uppehåll. Gör ett antal repetitioner av rörelsen i ett uppdrag, men inte så många så att du blir

trött och ta sedan ner. Byt form på det mönster du "ritar" mellan varje gång. Upprepa tills du inte känner något obehag alls när du passerar mitten.

När du känner att du är klar och det börjar bli tråkigt enkelt, så gör 50 uppdrag till. Krävs det tusen repetitioner så gör 1500. Har du i den här övningen problem

att hålla kvar när du passerar mitten, eller om du känner av låsningen även här så finns det ingen annan väg att gå än att ta den hårda vägen.

Det är för fan bara ett snöre du håller i och en pinne som du pekar mot ett papper. Håll i skiten och flytta armjäveln bara.

Det är som sagt inte skjutning du gör nu, utan ren hjärnträning.

Steg 2 är att "rita" samma typ av mönster, men nu ska vi lägga till ett skott också.

Passera mitten en gång, och stanna sedan slumpmässigt andra, tredje eller fjärde gången i mitten i två sekunder.

Efter två sekunder går du långsamt ut från tavlan och stannar i en tom del av butten.

Vänta två-tre sekunder efter att du har stannat och skjut skottet i tombutten.

Upprepa ett stort antal gånger tills du inte känner något obehag. Återigen... när du känner att det är tråkigt, löjligt enkelt och att du är klar, så gör lika många

till. Variera dig genom att stanna i mitten vid olika tillfällen. HÅLL DISCIPLINEN OCH SKJUT INTE. Gör du ett misstag och skjuter, så backa tillbaka till

föregående övning.

Steg 3: Gör ett vanligt uppdrag och gå in i mitten. Håll kvar i fem sekunder.

Håll kvar blicken i mitten med skarp fokus och dra ut siktningen "i ögonvrån" och skjut utanför tavlan i den tomma delen av butten samtidigt

som du håller blicken skarpt fokuserad i mitten. Nästa skott så går du in i mitten, håller kvar i fem-sju sekunder och tar sedan ner.

Utför varannat skott som det första och varannat som det andra där du tar ner. Återigen. DISCIPLIN. Du ska INTE skjuta när du inte ska det.

Upprepa även här tills du inte känner det minsta obehag.

Steg 4. Gör ett uppdrag, gå in i mitten och håll kvar. Dra långsamt bakåt som om du hade en klicker på bågen och dra, dra, dra. Långsamt.

Efter 5-8 sekunder tar du ner. Upprepa ett stort antal gånger. Skjut ett och annat skott enligt tidigare övningar (tombutt, titta i mitten och skjut

bredvid, eller rita ett mönster och skjut bredvid) för att inte bli för stel i fingrarna, och för att behålla variationen.

Steg 5. Nu är det dags att testa hur det känns att skjuta i mitten. Skjut två-tre skott enligt någon av de ovanstående övningarna lite slumpvis

blandat och blanda då och då in ett skott då du går in i mitten och håller i fem sekunder, och därefter skjuter.

Var BENHÅRD på att hålla en stund i mitten innan du skjuter. Acceptera aldrig skott direkt vid ankomst i mitten, eller i rörelse.

Så fort du gör ett enda skott på detta sätt går du tillbaka mot ditt felaktiga beteende.

Har vi pratat om disciplin nu, så gäller det i dubbel bemärkelse i det här steget.

Gör du ett skott där du skjuter för fort och utan kontroll, MÅSTE du ta tag i det direkt.

Annars är alla övningar förgäves och det är bara att börja om.

Ge det den tid som behövs och håll hela tiden fokus på kontroll.

Behöver du skjuta fem dagar i veckan under två månader för att klara av steg 1 utan att få några impulskänningar, så låt det ta den tiden.

Kom ihåg att du ska träna bort ett beteende som du har nött in under flera år i många fall, och det är inget man gör på en träningskväll normalt sett.

Ibland kan det dock gå fort. Jag har sett exempel på skyttar som släcker ner en grov GS på en timme.

Grundregeln är att ju längre du har skjutit och haft problemen, desto svårare är det att bli av med.

När du väl börjar skjuta "som vanligt" igen, lägg in några av dessa övningar då och då under en tid, speciellt om du känner att du tappar kontrollen.

Du kommer att göra fel, och du kommer känna av GS:en, och det är inte det som är problemet.

Problemet blir när du låter den växa och komma tillbaka genom att skjuta ett till GS-skott och ett till.. osv...

Så fort du känner att du gör ett dåligt skott och att GS:en kommer krypande, ta tag i saken direkt och kör några kontrollstärkande övningar.

GS:en försvinner aldrig. Den lurar hela tiden i vassen och dyker upp igen om man inte passar sig.

Link to post
Share on other sites

Helt rätt, de som aldrig har upplevt problemet bör nog uttala sig lite mer diplomatiskt!

Och inte vara så snabb att döma andra..

Det är ingen som dömmer något för något här ASAT,, men de argumentent du för och din " kompis"

att man skjuter bättre i skogen än vid tavla är bara massa nys från er och finns inget logiskiskt i det

tråden handlar om hur man hanterar ett problem som många har, men det du säger är bara trams och det

finns inget sätt att bevisa påståendet, men din "kompis" får gärna komma hit igen och göra provet utan att

jag eller någon annan tittar på, så får vi väl se då, jag menar vad har han för ursäkt sen ?

kanske är han för nykter att det gör att han inte kan träffa rätt där 98 av 100 träffar ?

Sluta tramsa så mycket för jag börjar bli ganska less på din attetyd om jag ska vara ärlig!

Link to post
Share on other sites

Egentligen borde jag inte skriva ett svar i denna tråden..

Men om det är någon som har attitydproblem så är det inte jag..!

GS är inte något logiskt, då skulle det finnas ett "recept" som passar alla.

Så tagga ner lite, alla är inte lika duktiga som du..

Det är ingen som dömmer något för något här ASAT,, men de argumentent du för och din "kompis"

att man skjuter bättre i skogen än vid tavla är bara massa nys från er och finns inget logiskiskt i det

tråden handlar om hur man hanterar ett problem som många har, men det du säger är bara trams och det

finns inget sätt att bevisa påståendet, men din "kompis" får gärna komma hit igen och göra provet utan att

jag eller någon annan tittar på, så får vi väl se då, jag menar vad har han för ursäkt sen ?

kanske är han för nykter att det gör att han inte kan träffa rätt där 98 av 100 träffar ?

Sluta tramsa så mycket för jag börjar bli ganska less på din attetyd om jag ska vara ärlig!

Link to post
Share on other sites

Egentligen borde jag inte skriva ett svar i denna tråden..

Men om det är någon som har attitydproblem så är det inte jag..!

GS är inte något logiskt, då skulle det finnas ett "recept" som passar alla.

Så tagga ner lite, alla är inte lika duktiga som du..

Det är inte GS som jag snear ut på utan ditt resonemang att man skjuter bättre när ingen ser på

det e bara tjafs och hör inte hemma här och något ni intalat er bara, stå för att ni inte tränar

nog att klara en tävling eller test utan att bli nervösa istället, inget fel med det men den där ursäkten

kan du nöta i 20 år och jag kommer inte köpa den då heller bara

Link to post
Share on other sites

Egentligen borde jag inte skriva ett svar i denna tråden..

Men om det är någon som har attitydproblem så är det inte jag..!

GS är inte något logiskt, då skulle det finnas ett "recept" som passar alla.

Så tagga ner lite, alla är inte lika duktiga som du..

Du tror inte att GS är något som drabbar de svagsinta? :lol:

Link to post
Share on other sites

Hej!

Har just varit och skjutit, på ringad tavla och det gick faktiskt kanon igen. Jag röck visserligen av några skott men det gick mkt lättare att sikta i dag. Nu ska jag inte ens läsa om GS så att inte hjärnan hamnar i något sidospår igen. :-)

Men jag håller er uppdaterade ;-)

Link to post
Share on other sites

Härligt att det gick bra!! :)

Hej!

Har just varit och skjutit, på ringad tavla och det gick faktiskt kanon igen. Jag röck visserligen av några skott men det gick mkt lättare att sikta i dag. Nu ska jag inte ens läsa om GS så att inte hjärnan hamnar i något sidospår igen. :-)

Men jag håller er uppdaterade ;-)

Link to post
Share on other sites

Inte tränat nog?

Du skojjar?????

Säg det till tex Peter Grip, en annan av mina vänner, som tillhör topp 3 i Sverige när det gäller tavelskytte!

Han var föresten 4a på EM i fält i Italien för några månader sedan..

Han tränar i alla fall 4-5 ggr i veckan och han har drabbats av GS (dock inte nyligen).

Men har med bra hjälp arbetat bort problemet, gissar att han arbetar mer eller mindre med att hålla bort GSen vid varje tävling..

Att man blir nervös inför en test/tävling är fullt naturligt, vissa hanterar pressen bättre än andra om man vet vart problemet ligger.

Det är inte GS som jag snear ut på utan ditt resonemang att man skjuter bättre när ingen ser på

det e bara tjafs och hör inte hemma här och något ni intalat er bara, stå för att ni inte tränar

nog att klara en tävling eller test utan att bli nervösa istället, inget fel med det men den där ursäkten

kan du nöta i 20 år och jag kommer inte köpa den då heller bara

Link to post
Share on other sites

Det är inte GS som jag snear ut på utan ditt resonemang att man skjuter bättre när ingen ser på

det e bara tjafs och hör inte hemma här och något ni intalat er bara, stå för att ni inte tränar

nog att klara en tävling eller test utan att bli nervösa istället, inget fel med det men den där ursäkten

kan du nöta i 20 år och jag kommer inte köpa den då heller bara

Då är det inte GS som är problemet för den skytten som inte fixar skjutprovet. Kan vara allmän oduglighet i att hantera sin båge. Men det låter ju mer legitimt att skylla på GS när man inte fixar ett skjutprov på Åland. :lol:

Link to post
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

Loading...
  • Recently Browsing   0 members

    No registered users viewing this page.

https://www.Reservdelar24.SE

https://www.AUTOdoc.SE


×
×
  • Create New...