Spårade rådjur med valpen idag en kort bit, misstänkte att dom dragit iväg en bra bit.

Efter att avslutat spårningen bytte jag hund och tog 3 åringen på spåren.

Vi spåra ca 2-300m längre än valpen när jag helt plötsligt får se rådjuren på 30-40m.

Varför drog dom inte tidigare?

Det är skare och vi var ute i ett sly beväxt stor talls område, dom borde ha sett och hört oss.

Jag berömde hunden så mycke jag orka.

Detta var i ett område där det finns både hus gått om små barn som leker och hundar som är ute och rastas i området.

Kan det va så att rådjuren är så vana vid prat hundar att dom totalt strunta i att vi kom?

Häftigt va det iaf.

Jag har en bekant som jagar i "norra" Sverige, han säger alltid hur jävligt det är, när djuren inte är vana vid mänskligheten: borta med vinden, m.a.o. Våra vilda djur som lever i vår närhet är mycket vana vid tex. hög musik, bil -ljud, grill- lukt och mycket, mycket mer.

De är lite mer vana än de som bor i djupa skogen....

Tror det veror både på att de är vana vid folk, sen att det var skare och hörde dig så de hade full koll på var du och hunden var.

Men att dom släppte oss så nära

Vi stod och titta på dom en kort stund.

Och då dela dom på sig men hade sten koll på oss, men verkade inte bry sig nämnvärt.

Tror det veror både på att de är vana vid folk, sen att det var skare och hörde dig så de hade full koll på var du och hunden var.

+1

Nu innan säsongen tog slut härhemma jagade jag med en tax som gav skall i princip hela tiden... Rådjuren visste exakt var den var och låg hela tiden mindre än 50m framför...

Tror det beror på att dom är van folk Lika dant med rävarna här också