Har en 9 månaders wachteltik som för cirka 2 veckor sedan började löpa. Efter cirka en vecka började hon trycka ut livmodern genom slidan. Efter någon dag så hängde livmodern ut och hade en storlek som en manadrin. Så det blev veterinär besök som stoppad tillbaka och sedan ett stygn så den skulle stanna kvar. Sedan hormoner som avbröt löpet. Eftersom hon hela tiden har varit pigg och glad bestämde vi att hon skall få löpa en gång till och blir det samma sak igen, så skall hon aldrig mer löpa.

Varken jag eller veterinären hade hört talats om slidframfall på hundar, dock på får och kvigor. Jag hade en tanke att om hon utvecklat sig till en bra jakthund använda henne i avel, men eftersom jag har åsikten att jag inte skall avla på sjuka djur så har jag övergett den tanken.

Men jag undrar om någon har någon erfarenhet av slidframfall på hundar? Vad beror det på? Är det genetiskt betingat? Kommer det ske samma sak igen vid nästa löp? Har tittat på nätet i övrigt med inte hittat något som ger mig svar på mina funderingar.

Livmoderframfall, som torde vara den rätta benämningen, är tydligen ovanligt, men förekommer på främst på dog-raserna.

Avbryta löpet och sedan sterilisera tiken, var den rekommenderade behandling jag kunde läsa mig till.

Rådgör med din veterinär om saken, vore ju synd om tiken om hon ska behöva riskera att dras med detta vid varje löp.

På hund är det oftast 'enbart' slidframfall när det pluppar ut vävnad i vulva. Sällsynt att själva livmodern kommer ut (som däremot är tämligen vanligt på andra djurslag, ffa nöt men även häst). Kan dock vara illa nog då vävnaden kan torka ut och skavas sönder med tråkiga följder. Beror på en 'överaktiv' slemhinna i slidan under löp. Oftast genetiskt betingat...tiken har både fysiologiska egenskaper i slemhinna och anatomiska egenskaper i konstruktionen 'därbak' som predisponerar. Vanligare på dogg-raser som Mr Marlin skriver ovan. Ibland kan det vara tumörväxt i slidväggen som är grundorsak (vanligaste tumör = leiomyom = godartad tumör utgående från glatt muskulatur). Ganska vanligt att det återkommer. Kastration är behandling 'of choice' vid återkommande besvär (om det inte är en tumör förståss...då måste också den åtgärdas = op.as bort). En gång är dock ingen gång (speciellt på en ungtik), två gånger är en trend, tre gånger ett faktum. Avvakta och kolla hur det blir nästa löp är mitt råd

Se där, där lärde man sig mer idag också.

Nån teori om varför just dog-raserna är mer drabbad av detta än övriga raser ?

Jag har ju två dog-töser..

Se där, där lärde man sig mer idag också.

Nån teori om varför just dog-raserna är mer drabbad av detta än övriga raser ?

Jag har ju två dog-töser..

Jag tror det hänger ihop med hur de är konstruerade rent anatomiskt. Ganska kort kors och bäcken (trångt om utrymme) samt mycket muskler i bakvagnen som gör att den svullna slemhinnan i slidan (som alltid svullnar mer eller mindre...helt normalt vid löp) lättare pluppar ut.

Jag tror det hänger ihop med hur de är konstruerade rent anatomiskt. Ganska kort kors och bäcken (trångt om utrymme) samt mycket muskler i bakvagnen som gör att den svullna slemhinnan i slidan (som alltid svullnar mer eller mindre...helt normalt vid löp) lättare pluppar ut.

Ja det låter logiskt.

Ja det låter logiskt.

Naturen är logisk...stenhårt logisk

Jo..

Slidframfall var vad veterinären sa att det var. Löpet är avbutet nu. Tumör var det troligen inte, enligt veterinären. Har dock börjat att fundera på att redan till sommaren göra en kastrering. så det inte blir nästa höst då hon skall jagas in ordentligt.