Halloj!

Jag har en tyskterrier hemma som jag jagar mycket med från 1 oktober till siste januari. Vi har planer på att det ska finnas två hundar hemma i vår familj och jag funderar från och till på ras och jaktform. Eftersom vi har gott om drivande hundar så tänker jag nog inte skaffa ytterligare en tysk då jag vill ge den "maskinen" vi har hemma så många drev som möjligt och jag aldrig varit med om att han varit för trött för ytterligare en såt om tillfälle ges. Är inte särskilt intresserad av grytjakt och älghundar har vi gott om.

Däremot har vi en hel del skogsfågel på den mark jag kommer att jaga på framöver och här i mellansverige verkar det vara sällsynt med trädskällare varpå det viltslaget heller inte jagas.

Så min fundering har börjat gå åt att det vore trevlig att komplettera med en norrlands- eller finnspets.

Men jaktperioden här nere på västgötaslätten sträcker sig ju till 1 månad på hösten och 1 på vintern = totalt 2 månader per år. Är inte det för lite för en jakthund att hålla igång? Det kanske landar på 12 jakter per år med hunden. Går det att få en jakthund som utvecklas och blir bra på den mängden skarp träning ute i fält?

Och blir inte jycken leds på att inte få jaga under större period av året? Eller trivs de bra i alla fall med andra former av aktiviteter? Man vill ju att jycken ska må bra och vara glad.

Den finska spetsen är en riktig allroundhund, det går förutom fågel utmärkt att jaga både mård och älg med den. Med min gamla tik har jag även skjutit räv på eftersök, hon jagar gärna älg. Hanhunden drar sig inte ens för att skälla på björn om tillfälle erbjuds

Vad jag förstår så finns det en del som har de som rena sällskapshundar också så de kanske inte blir helt tossiga bara för att de inte får jaga en hel jaktsäsong heller? Tysken kräver MYCKET jakt så det vore skönt att ha någon ras som inte behöver lika många dagar i skogen men som ändå går att ha lite härliga jaktstunder med.

Allt är ju en fråga om vad man vill ha, en finnspets som får jaga 10-15 gånger per år tror jag personligen inte man kommer att ha speciellt roligt med.

Den kommer förmodligen inte att bli tillräckligt bra på så få jaktdagar misstänker jag.

Jag har haft en Tyskterrier för ett antal år sedan och frågar du mig så kräver nog spetsen mera jakt än vad tysken behöver för att ha roliga njutbara jakter med.

Enkelt uttryckt så är en dålig spets inget man vill offra tid i skogen med, för det blir sämre än vad en dålig tysk skulle åstakomma...

Att tro att en finsk spets ska fungera som ren sällskapshund då har man nog bitit sig själv i svansen, det finns nog inte så många andra hundar än Tjt som har lika mycket energi som en finsk spets. Om du ska få till en fungerande trädskällare oavsett om du väljer finsk spets eller norrbottenspets på 12 jaktdagar/år så får du nog tänka om och på nån annan ras, den första viktiga hösten behöver du vara ute det dubbla antalet dagar PER MÅNAD om det ska bli jakthund av den. De här små spetsarna är myyyket tidigt jaktmogna och det är inte ovanligt att man får skjuta första fåglarna för valpar mellan 4-6mån ålder. Jag tror inte att du blir besviken på jaktformen eller hundarna men det förutsätter att valpen får en bra start. Över huvud taget så tror jag inte att man kan få till jakthund av någon ras om jakttiden begränsar sig till ca 12 dagar/år så du får nog tänka om lite där

Kalla mig nymodig men att börja jaga med hunden vid 4 månaders ålder verkar inte särskillt klokt oavsett ras. Vet att uppfödare ofta propsar på att sina hundar är "tidiga". Tro mig, det samma sades om tysken när jag köpte den (också tidig i mognad) men att jaga med hund innan man gett den en rejäl grundlydnad är något jag numera tar avstånd ifrån. Inget ont Mirva, men du verkar dra det till sin "spets". Om du anser att man ska jaga 24 dagar per månad borde rasen vara utdöd sedan länge för det är nog väldigt få idag som har ens möjlighet till det.

Men det var ju lite det här som var min synpunkt, och oavsett om man pressar in många jaktdagar så är det bara 2 månader av 12 som man kan jaga med hunden. Borde inte hunden bli värdelös p.g.a. att man bara kan jaga 2/12 av året även om man försöker få in många dagar under dessa 2 månader?

Småspetsarna är oftast mycket tidiga i jakten (dock inte alla och alltid) så det är en fördel man bör dra nytta av, dock naturligtvis i rätta propotioner.

Och jo många är också rätt värdelösa just för att dom kräver mycket jakt och träning. Man ska nog ha klart för sig att fågeljakten med trädskällare är för hunden en mycket svår jakt med en hel massa moment som måste stämma för att det ska bli en någorlunda duglig hund, och i och med att jakten är så pass svår som den är så för att det ska bli någorlunda njutbart så bör man ha en hund som duger något till...

Och det är faktiskt så att det dräller inte av så där jättemånga riktigt bra trädskällare numera och dom som har dom jagar nog dom där 20-25 dagarna i månaden som du talar om faktiskt.

Det är en helt underbar jakt men det kräver väldigt mycket av både hund och hundägare att få det att bli så, det är nog en sanning man bör ha i bakhuvudet tror jag innan man hoppar på det tåget.....

Det är en hel del jägare som inte har längre säsong än ca 2 mån, speciellt längst i norr där vintern kan sätta stopp för jakten tidigt på hösten. Det finns de som får till sina hundar iaf. Ca 12 dagar kan nog räcka för att få till en jaktduglig hund. Det som är avgörande är snarare om du har vettiga marker för att bedriva injagning, fågeltillgång, och om du har erfarenheter av injagning av trädskällare och hur stor valpens genetiska jaktintresse är.

Lycka till.

Jag menade inte att du skulle gå ut med din valp "för att jaga" valpen ska ut tiiiidigt för skogsvana, att den sen av sig själv börjar skälla fågel är en annan sak. Det du talar om är just det kardinalfel som jag gjorde med min första hund, "är väl ingen brådska med en så liten valp" jag hade tidigare älghundar och gick efter dem, men man lär av sina fel, hundarna efter den har varit i skogen från 8 veckors ålder. Den enda "grundlydnad du behöver på en trädskällare är möjligen en bra inkallning och den tränar du hemma från det du får hem din valp, aldrig i skogen. Jag menar inte att du ska vara i skogen några helpass med din unga valp, men nån timme när den får springa och upptäcka sitt rätta element kanske varannan dag är nog ett måste. För en av mina uppfödningar har det skjutits över 15 fåglar innan den var tio månader, det är inget ovanligt i den här rasen, det är inte en uppfödares åsikt om tidighet, det är den tidighet som finns nedärvd i rasen. Jag vet inte vilka jakttider du har på t.ex. mård men den jakten borde ge dig fler månader av jakt för trädskällaren, jag vidhåller ändå att du inte kan få en duglig jakthund med bara 12 jakttillfällen per år oavsett ras. Tror säkert att du kan få en nöjd och glad hund oavsett ras om du vill lägga tillräckligt med andra aktiviteter, men nån bra jakthund får du inte med de få jakttillfällen som du förespeglar. Tyvärr.

hade jag haft bara två månader per år med min nobs hade den varit helt kass. vi är två st som jagar på den så den inte blir för jävlig att ha hemma men över 50gg per år behöver den nog jagas iaf så den blir lugn och skön att ha hemma.

sällskapshund av trädskällare är en styggelse.

Tack för synpunkter och svar. Jag visste faktiskt inte att spetsar var sådana jaktidioter. Men det är för jag inte har mycket erfarenhet av dem och när jag tänker på spets så faller tankarna ofta på västgötaspets som många har som gårdshund som går och drar på gårdsplanen och skäller på inkräktare, brevbärare och potentiella friare

Det blir till att syna skogsfågeltillgången på marken ett par säsonger och se om det är värt att lägga några semesterveckor för de två månader som viltet är lovligt. Det blir ju lite komprimerat till det jag är van vid. Med tysken så är det jakt glesare men å andra sidan över större tidsperiod och i höst blir det injagning på vildsvin och då blir säsongen ännu längre. På så sätt får han mycket jakt på årsbasis (varken frugan eller arbetsgivaren skulle bli glada i om jag jagade 24 dagar/månad 1 aug - 31 jan, och ja, de skiter i vad jag tycker ) . Med toppfågel så tycks det vara att köra intensivt under kortare period som gäller istället.

Som vissa skriver så finns det fler viltarter att jaga men jag är tveksam till att den blir bättre trädskällare av att jaga älg och mård. Möjligtvis skogsvana men det får den under svamppromenader också.

Du har fel arbetsgivare, frugan törs jag av hälsoskäl inte yttra mig om....

Du har fel arbetsgivare, frugan törs jag av hälsoskäl inte yttra mig om....

Nej, man ska ju vara försiktig med vad man skriver här på internet säger de som vet. Om med tanke på att nämnd fru vet var nyckeln till vapenskåpet finns så är det nog lämpligt att följa den rekommendationen

Tänk också på att trädskällarjakt är starkt beroendeframkallande, vilket kan leda till långa resor för dig till områden där fågeln är tillåten längre perioder. Många norska trädskällarfantaster gör så då de kommer till norra Sverige för att kunna jaga tjäder.

Tänk också på att trädskällarjakt är starkt beroendeframkallande, vilket kan leda till långa resor för dig till områden där fågeln är tillåten längre perioder. Många norska trädskällarfantaster gör så då de kommer till norra Sverige för att kunna jaga tjäder.

Ja det kan jag tänka mig. Borde nästan ha en varningstext så som på cigarettpaketen. Det som lockar är att det verkar så annorlunda den sedvanliga jakten med drivande eller ställande hund som jag mestadels ägnar mig åt.

Beroendeframkallande...... jag hade tre jämthundar som jag jagade älg med när den första finska spetsen kom in i huset, efter ca ett år fanns det inga jämtar kvar, numera är det bara röda skällmaskiner som gäller Jakten med trädskällare liknar ingen annan jakt, den är så speciell så man tror det inte förrän man har provat själv

Beroendeframkallande...... jag hade tre jämthundar som jag jagade älg med när den första finska spetsen kom in i huset, efter ca ett år fanns det inga jämtar kvar, numera är det bara röda skällmaskiner som gäller Jakten med trädskällare liknar ingen annan jakt, den är så speciell så man tror det inte förrän man har provat själv

Det borde vara varningstext på stamtavlan. Jag har lagt älgjakten på is efter nästan trettio års harvande under en vecka per år. Nu har jag två röda flammor och då finns det inte nåt löfte om storoxar och fyllda frysar som får mig att avstå från fågeljakt under en vecka.

Jakt med trädskällare är faktiskt min dröm! Sen jag fick upp ögonen för denna jaktform så har jag inte kunnat släppa den tanken att själv skaffa en fin spets. Vanligt viss får jag vissa anfall att detta måste jag göra osv men just den här drömmen har följt mig så länge nu att jag vet att jag aldrig kommer släppa den helt.

Har som sagt aldrig upplevt jakten i sig och har ingen möjlighet vad ja vet nära mig att göra det, vi saknar nämligen skogsfågel precis där jag jagar och jag vet helt ärligt inte hur tillgången ser ut i Upplands län. Självklart skulle man va redo att åka många mil för hunden men att kunna jaga på hemmaplan vore ju det ultimata därför blir man glad att höra att hunden kan jaga annat som älg och mård. ( grävling?)

Kan ju slänga ut att jag hemskt gärna följer med en jaktdag med trädskällare i höst.

Förlåt att jag kapa tråden!

Jagade också älg till jag skaffade min första trädskällare sen blev det ingen mer älgjakt, nu har jag 2 finnar som går oerhört bra, den här hösten har varit sanlöst rolig så nu längtar man bara till den 25:e.

W-jägare du hade gärna fått följa med men du har desvärre 100 mil hit så det finns säkert någon närmare du kan följa med.

Lycka till!