Jag har tänkt börja handladda och vill helst ha en kula som är allround.

Jag jagar mest älg, gris, hjort med studsaren men det blir även björn och rådjur ibland. Sitter nästan alltid på pass och viss köttförstöring accepteras eftersom jag prioriterar effekten på det större viltet.

Jag vill kunna skjuta uppemot 250 m i mer extrema situationer men som de flesta passkyttar (antar jag) så skjuter jag de flesta djuren på under 100 m.

Jag är medveten om att det skrivits mycket om kulval tidigare i forumet men eftersom jag vill ha förslag och funderingar baserade på era egna erfarenheter så är det ju en färskvara.

Tackar på förhand.

ska vara lite tråkig och säga oryx 180 gr använder den själv som allround i min 308. björn har jag dock aldrig jagat men tror nog den gör jobbet där med. man kommer ju ned i kostnad rätt ordentligt när man laddar den själv, hamnar runt 10 kr istället för 35-40 kr

Är inte en del av tjusningen med att handladda att du kan prova ut flera olika kulor och laddningar för dina olika jaktbehov?

Att säga att du inte vill hålla på och skruva på siktet håller inte om du tänker skjuta på allt från korta håll upp till 250 meter. Då måste du hur som helst skruva på siktet.

Oryx 180 vet jag inte om jag skulle rekommendera för jakt på 250m. För längre håll hade jag själv gått på Hornady 165gr Interbond BT. Som billig kula till mindre vilt Hornady Interlock SPBT i 150, 165 eller 180gr. Som billig kula för att skjuta precision på längre håll Speer 168gr HPBT Match eller Lapua 167gr HPBT Scenar. Till älg, gris och björn Oryx 180gr eller Lapua Naturalis 170gr, båda laddade till max enligt tabellen.

Handladdning är en konst och jag skulle rekommendera dig att köpa både billigare och dyrare kulor. Allt för att kunna laborera och lära dig ladda för just dina behov och preferenser.

Att tänka på är att du ALDRIG spar pengar på att handladda men att du kommer skjuta betydligt fler skott för samma pengar

jok

Jodå, visst kan det vara en del av tjusningen.

Jag tänker dock på jaktsituationer där man kan få långa skotthåll likväl som korta på samma vilt. Exempelvis på ett hygge på älgjakten. Jag skruvar inte på kikaren i dessa fallen utan håller upp tillräckligt. Jag vill heller inte byta kulor på ett sådant pass.

Däremot vill jag då helst ha en kula som har bra flygegenskaper - d.v.s. inte tappar för mycket i höjd ut till 250. I ovanstående situationer snackar jag alltså om klövvilt vilket ger en lite större vingelmån än exempelvis toppjakt. Ett exempel är Sako Super Hammerhead som har en spetsigare konstruktion och dessutom Boat tail vilket ger den en flackare kulbana än exempelvis Hammerhead (enligt tabellerna).

Det kanske blir så att jag ändå laddar två olika kulor - en för pürsch (rå och räv) och en för övrig jakt. I så fall vill jag helst att de två olika kulorna ska samskjuta så jag slipper skjuta in bössan varje gång jag byter. Den mesta jakten kommer nog ändå att bli drevjakter där både älg, hjort, gris och rådjur kan komma förbi.

Hoppas att detta sprider lite mer ljus över hur jag tänkt mig.

Testa med Nosler Accubond 180gr Bra bondad kula som ändå är tillräckligt mjuk för att expandera bra på långa håll

I min 300WM ger den 9 av 10 gånger knall o fall Något mjuk för magnum tycker jag så borde bli perfekt till 308win Testa o se vad du tycker

Barnes kulor har iaf rykte om sig att öppna bra i låg fart, kanske är ttsx i lättare vikt ett alternativ att testa?

Tyngre kulor än 155:or är inte att tala om för det fall att man önskar att ha 250 meter funktion ur en 308 Win, där man dessutom avser att "hålla" över, oklart hur,

det är inget fel på AB och inte heller på 180 grains kulor men då har man att välja en annan kaliber som kan ge kulorna lite V0 att arbeta med.

Jag har 1 mil drop med min tämligens långsamma 308 Win till 250 meter med 155:or och omsätter man det i realia motsvarar det att hålla 25 cm över träffpunkt,

eller med andra ord för många vilt är det frågan om att sikta ovanför ryggen på viltet. (något jag ser som helt tokigt i att företa, för det fall att man inte klickar för drop eller har ett rm som ger referenser för att hålla av)

Med 180 grains kulor talar vi om ett drop på 1,3-1,5 mil, eller med andra ord 32,5-37,5 cm, det är i mina ögon helt enkelt inte längre möjligt att bara hålla över och träffa längre då, inte utan att göra som ovan,

Nåja nog om det, angående TSX eller barnes skulle jag föreslå TTSX dvs den med plastspets på för att verkligen säkerställa expansion på längre håll, för egen del är jag inte alls positiv till dem men det är min uppfattning.

/C

C: hur blir kulbanan om han skjuter in på tex 200m och planerar att skjuta ut till 250?

Med en bra 155 kula -13-14 cm på 250 meter, max överslag runt 4 cm på 117 meter, med en dålig 180 grains kula lägg till 3-4 cm på 250 och kanske 1-3 cm på cirka 120 meter..

Kulbanans krökning är snabb efter inskjutningsavståndet på håll med en 308:a.

/C

Ja den dalar fort, men med en lättare kula är ju maxhållet utökat åtminstone en bit om man skjuter in på 200m jmf med 100m. Tänker man inte klicka så är ett större inskjutningsavstånd en fördel.

Har skaffat mig kal 30 jag oxå. dock kortpipig 30-06. Har införskaffat sierra gk 150gr kula vilket borde även funka som ett billigare förslag till din jakt. lätt o du kan kräma på så gott de går så får du en ok kulbana.

Har skaffat mig kal 30 jag oxå. dock kortpipig 30-06. Har införskaffat sierra gk 150gr kula vilket borde även funka som ett billigare förslag till din jakt. lätt o du kan kräma på så gott de går så får du en ok kulbana.

+1, 850m/s borde gå att ordna om man kan lita på normas laddata.

Tack alla för bra tips och åsikter. Angående skytte på 250m - de extrema situationerna som jag talade om handlar uteslutande om älg på norrländska myrar eller hyggen. Om alla förutsättningar är optimala kan jag tänka mig att skjuta på 200-250m mot älg, som ju har en ganska stor träffyta. Jag har erfarenhet av långa håll och tränar på det regelbundet.

Men, i den här diskussionen inser jag att det är svårt att blanda in dessa avstånd i beslutet av kula som jag till 99% kommer att använda på mer moderata avstånd. Jag släpper hellre vilt på 200m till fördel för en kula som gör jobbet på det större viltet på drevjakterna.

Från en bekant som jagar allt upp till björn med sin 308:a, har jag fått tips om Swift A Frame. Han jagar bara med denna kula (handladdat) och är helnöjd. Vad tycker ni om detta alternativ? Den har ju en konstruktion som ger bra penetration men funkar den även på lungskott på ex. hjort?

A-frame är en hård kula på gott och ont, effekten du söker får avgöra om den är lämplig eller inte.

Jag använder a-frame kulan i min 9,3 och är nöjd. Har ingen erfarenhet av den i .308 men funkar bra i hyfsad fart i 9,3an.

Sent from my ST17i using Tapatalk

Hur är farten i 9.3 jämfört med 308W? Det finns ju en 165 gr A-Frame till .30 - kan det vara en fördel med lättare kula för mer fart om den är hård?

Jag har hängt upp mig lite på hög restvikt. A-frame verkar ha hög restvikt, Oryxen likaså. Enligt era erfarenheter - hur viktigt är det och ni som använder ex. accubond (som enligt det jag läst har sämre restvikt än ovanstående) hur upplever ni penetration, uppsvampning och ev. splittring?

Många frågor, och kanske dumma, men jag vill verkligen reda ut alla förslag så att jag förhoppningsvis blir nöjd med mitt val.

Aframe kulan är i o f s konsekvent i sitt uppträdande men längre flyktsräckor än vad jag hade med 165 grains Aframe med en Vo på 820m/s har jag nog aldrig upplevt.

Kan möjligen också nämna att jag har en god vän som nyligen kom hem från Sydafrika, han använde 250 grains Aframe (9.3) och var bland annat med om en Gnu som stod och blängde på honom i ett snår 700m och 10min efter det att den fått en aframe genom lungorna. denna och andra erfarenheter från de totalt 14 aframekulorna han sköt under denna trip har förmodligen botat honom från Aframe för överskådlig framtid!

Henrik

Det var ju ingen bra erfarenhet av A-frame Henrik. Vad använder du själv då?

Nu har jag aldrig haft problem med extrema flyktstäckor med 250gr a-frame kulan i min 9,3a, har bara skjutit svenskt vilt på ganska korta håll. Utgångshastighet 775m/s.

Men samma kula kan uppträda väldigt olika i olika kalibrar.

Sent from my ST17i using Tapatalk

Jag jagar med A-frame 220 gr i min 8 mm rem mag uteslutande och där byter jag aldrig kula till något annat. Max flyktsträcka 10 m placerat precis bakom bogbladet med perfekt lungträff och fullt genomslag.

Lapua Mega 150 gr. till Bävrarna och Bisamråttorna i 308:an.

För mig handlar det om att välja rätt kula till rätt situation, jag tror inte för ett ögonblick på att det finns en "rätt kula" som skulle vara rätt för alla tillämpningar i alla kalibrar, det är bara marknadsföring. Det viktigaste för mig är att kulan är konsekvent, är den mjuk så skall den ALLTID vara mjuk. Är kulan å andra sidan hård så vill jag att den alltid är hård, det sämsta som finns är kulor som ibland uppträder som om de vore hårda och ibland är mjuka.

Aframe har jag t ex upplevt som ett fullgott alternativ i hastigheter runt och gärna över 900 m/s, i mer normala hastigheter har jag aldrig sett att den erbjuder några egenskaper som rättfärdigar dess höga styckpris, det är en hård kula som behöver fart för att ge bra effekt.

Om jag använder hårda kulor som t ex TSX/TTSX så vet jag att de kommer att ge en något längre flyktsträcka om de placeras i spjälstaketet men samtidigt vet jag också att deras konstruktion möjliggör en placering i bogbladet vilket brukar ge korta flyktsträckor. Mjuka kulor är FÖR MIG det naturliga valet vid lugna skott mot stillastående vilt eftersom dessa kulor ofta ger rimlig köttförstöring och korta flyktsträckor om de kan placeras där de hör hemma, för skott mot vilt i rörelse är de enligt min uppfattning inte riktigt optimala.

I 308 win har jag genom åren haft goda och förutsägbara erfarenheter av följande kulor:

180 grains Partition, denna kula släpper alltid minst 30% av sin ursprungliga vikt vilket jag inte alls ser som ett praktiskt problem eftersom det bidrar till en god effekt i viltet, jag sköt den med ett Vo på ca 800 m/s.

150 grains BT i 880 m/s är en utmärkt kula om du väljer dina skottlägen och klarar av att leverera kulan bakom bogen på rena lungsmällar, sätter du den däremot i bogen har du problem med en söndrig bog.

150 grains Swift Scirrocco i 880 m/s har tillsammans med nästa kula under nästan 10 års tid fungerat som standardbeväpning. Scirroccon är en bondad kula som skjutit bra i mina bössor och som gett bra effekt i viltet samtidigt som den klarar av lite taskigare vinklar om det skulle behövas.

150 grains TSX/TTSX har varit de kulor som jag använt allra mest under de senaste 10 åren i 308 win, det har varit mitt val för renodlad högviltsjaktpå älg, gris och även hjort. Ibland har flyktsträckorna dragit ut uppåt närmare 100-150m men oftast ligger djuren betydligt närmare skottplatsen. Det har heller aldrig varit några otrevliga överraskningar när jag väl öppnat djuren. FÖR MIG är detta valet de gånger jag vill ha en lite hårdare kula...

GLAD PÅSK!

Henrik

Tack alla som engagerade sig och delade med sig av sina erfarenheter. Jag har nu köpt kulor och, med risk för att verka tråkig, så valde jag denna gång att ladda Oryx 11,7g. Med tanke på det breda användningsområdet och eftersom jag har egna bra erfarenheter från denna kula sedan tidigare så valde jag ett hyfsat säkert kort. Nu återstår bara att se om det var ett bra val eller inte...

Får du Hornady Interbond 180 grains att skjuta bra i din bössa skulle jag vilja föreslå den. Bra BC och flyger långt. Terminalballistiskt lämnar den inget övrigt att önska

Pröva Accubont 165 grain. Bra precision och hög BC

Får vo 796m/s. inskjuten på 155m ger 4 cm överslag på 1oom och -19cm vid 250 m

Detta i en 50 cm Blaser pipa

Oryx slår ung. 10 cm lägre på 250 m

oryx för enkelheten men barnes tsx för just för att du kan ladda den själv. obondat så norma vulkan bra med snabb död i

-Carl på sin galaxy