Med anledning av den här artikeln har jag en fråga som ni enligt mig borde ha koll på.

Hanteringen av det nya älgförvaltningssystemet blir ju tydligen ganska kostsamt. Om jag generaliserar och jämnar ut lite efter "eget tyckande" eftersom jag inte orkar sammanställa de exakta siffrorna så borde kostnaden för den totala älgjakten kosta jägarna ungefär 54.000.000 SEK (dryga femtio miljoner) om man antar att hälften av 80.000 älgar är kalvar och kostnaderna är de som länsstyrelsen i Stockholm har... kostnaden borde ju vara lika stor oavsett vilket län man finns i...

Med dryga 50 miljoner att röra sig med kan man anställa ganska många tjänstemän...

Vad ända in i glödhetaste gör dessa tjänstemän? Registreras varenda älg manuellt med papper och penna???

Det är ju inte rimligt att jägarna ska stå för hela kostnaden för en älgförvaltning som tveklöst är ett mycket stort angeläget samhällsintresse.

Jägareförbundet lär väl i egenskap av det enskilt största jägareförbundet ha bevakat detta noga och och bör väl nu begära att regeringen tillser att det kommer in mer allmänna medel i systemet utöver det som jägarna står för så länsstyrelserna kan ändra tillbaka till tidigare kostnader eller till och med sänka kostnaderna för jägarna... eller jobbar ni för några andra än era medlemmar i det här fallet?

Dahla,

Vi har stridit hårt och länge för ett mindre detaljreglerat och byråkratiskt, och därmed dyrt system. Vi är långt ifrån nöjda, även om vi fått bort en del kostnader. Problemet är delvis att hela anledningen att vi får ett nytt förvaltningssystem är att markägarsidan kräver mer detaljreglering för att vara nöjda...

Bra, då lär väl markägarna stå för kostnaderna då. Vem för dialogen med markägarsidan från sjf sida?

Vi är flera, och allt sker inte nationellt. Både Linkis och jag hanterar olika delar.

Svarar litet mer utförligt senare när jag slipper knappa på tfn...

Vi är flera, och allt sker inte nationellt. Både Linkis och jag hanterar exempelvis olika delar, och Mr. Fiberclass hanterar mycket av delarna som rör hur lagtexten skrivs. Sedan är förstås förtroendevalda också involverade på alla nivåer.

Svarar litet mer utförligt senare när jag slipper knappa på tfn...

Vi har stridit hårt och länge för ett mindre detaljreglerat och byråkratiskt, och därmed dyrt system.

Precis tvärt om har det ju blivit...

Tidigare t.ex kunde man acceptera en överskjutning/underskjutning enligt förvaltningsplanen med upp till 20% utan att det för den delen hände så mycket, man kunde också tolerera att man emellanåt kvittade mellan könen, det man förlorade på gungorna tog man igen på karusellerna s.a.s. Nu kommer knappast mer än 10% differens att godtas och inte ens det får ske allt för ofta, vilka sanktioner som kommer att tas till för de fall det händer oftare vet jag inte men någon form av knäpp på näsan lär det väl bli... Dessutom kan man inte kvitta längre mellan könen, har man sagt att man ska skjuta 10 tjurar så ska man skjuta 10 tjurar, undantagsvis 9 eller 11 men skjuter man fler eller färre så kan man alltså inte kvitta med fler eller färre hondjur. Det MÅSTE vara en äkta byråkrat som tycker att man ska kunna räkna ut så exakt vad som lämpligen kan jagas!

Helt klart också mer byrålratiskt då vi i vårt ÄSO har två avlysningsälgar att skjuta, tidigare räckte det med att ringa på morgonen och kolla om det fanns nå't kvar på den tilldelningen, detta år ska vi ringa en gång varje timma... Nu kan man inte jaga utan mobiltelefon längre!?

Nä, hela chabanget borde begravas då det förstört älgjakten avsevärt samt att det kommer att rendera högre kostnader för jägarna. Att markägarna skulle ta sin del av kostnaderna för sitt ökade inflytande är lika sannolikt som att vi får skottpeng på varg igen i Sverige. Om markägarna tvingas på nå't sätt att stå för fiolerna så är det säkert som amen i kyrkan att arrendepriserna omgående kommer att justeras för att täcka kostnaderna och då hamnar kostnaden på jägarkåren likt förb***at.

Qvarnhill & Dahla,

ja det har blivit mycket mer byråkratiskt, och därmed dyrare, än det var förut. Det har varit meningen, respektive en ofrånkomlig följd, hela tiden... Jag och vi har försökt göra detta klart hela vägen- hela syftet med ett nytt älgförvaltningsystem är att detaljreglera och styra hur jägarna förvaltar älgstammen. Dvs göra det sämre för oss. Det handlar om en enda sak- markägarna (ffa bolagen) ser att vi inte skjuter så mycket älg som de vill, och det vill de kunna ändra på. Jakträtten följer som bekant markägandet, och vi har hävdat att markägaren redan hade makten i systemet. Man har dock i praktiken inte (alltid) lyckats utöva den så som man vill, och därmed har man lobbat stenhårt för ett nytt, detaljreglerat system.

Tidigare har jakträttshavaren haft en tilldelning, som man i många fall varit långt från att fylla. Man har sett tilldelningen som ett tak för uttaget, och under det taket har man förvaltat stammen efter eget förstånd. Vilket visat sig fungera utmärkat för att skapa en stark och produktiv älgstam. Däremot har det väl inte alltid funnits en helt bra avstämning mot skogsskadorna (speciellt när skogsbruket ser till att det nästan bara finns foder på föryngringsytorna...).

Nu har man därför istället drivit igenom ett system där vi inte har en frihet att förvalta stammen inom ramen för tilldelningen, utan det finns ett avskjutningsmål som ska uppnås. Visst, det har funnits ÄSO:n förut också, men nu är uppföljningen mer rigorös och det finns påföljder om man inte når målen. Markägarnas mål är solklart- älgstammen ska ned. Att betesskadorna delvis ökar för att dagens skogsbruk producerar mindre foder spelar ingen roll; betesskadorna ska enligt dem regleras genom avskjutningen. Vi kräver att man både ska förvalta älgen och fodret.

Vi har hela vägen försökt få det ny systemet så enkelt som möjligt, med så liten byråkrati och så låga avgifter som möjligt. Dock- vi är helt klart för samarbeten över markgränser, och fullständigt mot JRF:s ideer om att man ska ha allmän jakt på älg. Eller avlysningsjakt, som markägarna förespråkat. Vi tror inte att man kommer att få en hållbar älgförvaltning om man får skjuta så mycket älg man vill, och inte heller att man får litet skador om de som råkar ha älgarna i september/oktober kan skjuta hela tilldelningen innan älgarna kliver in i tallungskogen mot slutet av jakttiden. Allmän jakt tror vi kommer leda till att älgstammen mycket snabbt skjuts ned kraftigt. För bolagen är dock förstås allmän jakt på älg en våt dröm...

Alltså- hela arbetet med den nya älgförvaltningen har i stor utsträckning handlat om "damage control" för vår sida, dvs att försöka begränsa regleringsivern från våra motståndare. Samt göra klart att jägarkåren inte kan förväntas betala för inventeringar av fodermängder eller betesskador.

När det gäller vem som i slutändan får bära kostnaderna har du självfallet rätt Qvarnhill, åtminstone delvis. Vi har drivit den enkla uppdelningen att jägarna tar på sig kostnader för älginventering och administration av själva jakten, medan markägarna får ta alla kostnader för de delar som rör foder och skog. Långt ifrån alla har varit med på den uppdelningen heller, men jag tror och hoppas att vi landat så nu. Återstår tanken att samhället bör täcka delar av kostnaderna, eftersom vi har en skyldighet att hålla en livskraftig älgstam som dessutom ska agera födounderlag för vargen. Där har vi inte nått samma förståelse ännu, men vi ger inte upp. Ju fler av älgarna som äts av varg, desto färre fällavgifter kommer det in. Samtidigt ska fortfarande hela systemet administreras, vilket belastar länsstyrelsens budget. Och därmed fällavgifterna. Det är INTE rimligt i vår värld.

Ett annat exempel där vi vill skära kostnader är när vi tycker att vårt befintliga Viltdata ska utnyttjas för att rapportera avskjutning och Älgobs. Exakt var vi landar är inte helt klart, men vi kan konstatera att JRF vägrat blankt trots att (motsvarande)alternativ blir dyrare. Länsstyrelserna vill gärna (eller möjligen har velat) få medel för att bygga egna system istället. Vilket blir dyrare, och inte kommer vara klart i tid för att hantera höstens jakt.

När det gäller avlysningsjakten du beskriver Qvarnhill så är detta inget som regleras i den nya förvaltningen, utan jag tippar att det är något som ditt ÄSO hittat på.

Outdoorsman, minnet är lite kort uppenbarligen? Det finns en ganska tydlig koppling till antalet ÄFO grupper i länet och fällavgiften per skjuten älg. (Mer folk som skall arvoderas via fällavgiften) I alla län som jag har kikat in har SJFs initiala förslag varit betydligt fler ÄFOn än vad det slutgiltligen blev beslutat. Såväl markägarna som JRF har varit motståndare till era förslag, bl.a i Uppland då det är här vi bor just med tanke på kostnaderna det för med sig för jägarna.

Viltdata är inte utvecklat för syftet, det är ett system för avskjutningsrapportering och just inget mer. Kanske hade man kunnat modifiera det men markägarna var nog inte så intresserad av att en jägarorganisation skulle sitta på rättigheterna. Troligen blir det väl skogsstyrelsen som utvecklar det nya verktyget.

Okej, för mig blev det där en form av goddag yxskaft.

När det gäller avlysningsjakten du beskriver Qvarnhill så är detta inget som regleras i den nya förvaltningen, utan jag tippar att det är något som ditt ÄSO hittat på.

Den avlysningsjakt som vi har är ett "eget påfund" och mycket bra, då denna bara gäller de jaktlag som inte fått någon vuxen älg på tilldelningen och fungerar då som en morot att vara ute i vart fall första dagen på kalvjakt. Så, problemet är ju inte själva avlysningsjakten på de två bonusälgarna utan det hot om sanktioner den nya förordningen skramlar med. Tidigare var det ingen fara om det råkade skjutas tre eller fyra bonusälgar, det fanns utrymme i skötselplanen för detta men inte längre och därmed måste man ringa en gång varje timma för att kolla... Frukten av onödig byråkrati!

Outdoorsman, minnet är lite kort uppenbarligen? Det finns en ganska tydlig koppling till antalet ÄFO grupper i länet och fällavgiften per skjuten älg. (Mer folk som skall arvoderas via fällavgiften) I alla län som jag har kikat in har SJFs initiala förslag varit betydligt fler ÄFOn än vad det slutgiltligen blev beslutat. Såväl markägarna som JRF har varit motståndare till era förslag, bl.a i Uppland då det är här vi bor just med tanke på kostnaderna det för med sig för jägarna.

Viltdata är inte utvecklat för syftet, det är ett system för avskjutningsrapportering och just inget mer. Kanske hade man kunnat modifiera det men markägarna var nog inte så intresserad av att en jägarorganisation skulle sitta på rättigheterna. Troligen blir det väl skogsstyrelsen som utvecklar det nya verktyget.

MKJ,

vi vill ha en god förankring underifrån, där man som jägare har en chans att bli hörd och påverka förvaltningen. Vi har därför drivit att allt ska bygga på älgskötselplanerna och ÄSO:n, och att älgförvaltningsgrupperna ska ha en samordnande roll medan lst/VFD bestämmer. Markägarsidan har istället med näbbar och klor in i kaklet stridit för att avskjutningsmålet skall slutgiltigt bestämmas av älgförvaltningsgrupperna, där markägarsidan har utslagsröst. Det lyckades vi lyckligtvis med nöd och näppe förhindra.

Det finns undantag (Härjedalen t.ex.), men du har rätt i att vi i de flesta fall förordat fler ÄFO:n än marksidan gjort. Detta är en lokal fråga, men ska jag se till exempelvis Uppland där vi bägge huserar så tycker jag inte vi bör ha färre grupper än nu. Vi har idag 8 grupper, vilket ger en möjlighet till förankring och kommunikation mellan oss som sitter som jägarrepresentanter i ÄFG och ÄSO:n samt övriga. Ju färre grupper, desto större areal och desto fler jägare ska vi representera. Därmed skiljer sig förhållandena mer inom älgförbvaktningsområdet, och det blir svårare att fånga upp de olika viljorna. De stora markägarna har förstås inte detta problem, utan vill helst kunna sätta en tjänsteman per aktör som sköter allt i länet. Eller i flera län till och med.

Grundtanken i den nya förvaltningen är att ett ÄFO ska hantera "en avgränsad älgstam", och att man inom ÄFO:t ska väga avskjutningen mot betesskadorna. I Södermanland drev man exempelvis hårt från Holmens sida att man skulle ha ett enda förvaltningsområde. Självklart tror inte Holmen att hur mycket man skjuter längst ned i kanten av Kolmården påverkar hur mycket som äts längs Mälaren. Detta handlar om makt och att spara arbetstid för deras tjänstemän. Bolagen vet redan vad de tycker och vill, och behöver inte förankra. För vår del är det däremot extremt viktigt med ett underifrånperspektiv.

Dessutom är skillnaden i kostnad inte särskilt stor. Arvoderingen per grupp är 30 000:-/år, plus reseersättning till mötena. Låt oss säga 40 000, så kostar en grupp 25:-/älg med det antal älgar vi skjuter i Uppland. 8 grupper, 200:- (slött räknat som om vuxna och kalvar kostar lika, vilket de inte gör). Det är inte bara grupperna som drar kostnader...

När det gäller Viltdata så har du helt fel; Viltdata är just precis framtaget för att rapportera avskjutning och Älgobs. Det fins alltså ett färdigutvecklat system som hanterar delar av de data som behöver hanteras, men inte allt. Förslaget från oss och NV har varit att vi utnyttjar det system sm redan finns för att spara tid och pengar, samt bygger in det under en portal som hanterar resten. Om det inte hänt något väldigt remarkabelt under en veckas semester så har Skogsstyrelsen inget med den hela att göra; vi har i långbänk däremot ältat detta med länsstyrelserna sedan i höstas. Det är lst som ska bygga portalen, vilket är rimligt. Däremot är det inte kostandseffektivt att de ska bygga om vad som redan finns, och som innehåller historiska data som ger högre precision i förvaltningen. Foderbitarna är det väl däremot rimligt att SKS hanterar.

Och jo, markägarna har (för all del något svajande av och till) ställt sig bakom Viltdata.

Sedan ska man förstås ha klart för sig att alla sanktioner och annat bara gäller älgskötselområden, vilket är en helt frivillig sammanslutning. Gillar man inte skötselplanens inriktning kan man alltid gå ur, och bilda vad som kommer att fungera precis som en gammal A-licens om man har mark nog. Dock är första tilldelade djuret en kalv. Om man så vill kan flera markägare gå samman och bilda en gemensam enhet i form av en jaktklubb, utan att bilda skötselområde. Det gäller även om markerna inte ligger i ett enda block.

SJF anser att samverkan över ägogränser är bra och vi gillar tanken med ÄSO:n. Vi gillar dock inte den hårda regleringen som nu blir fallet. Anser man att det blir för tokigt, exempelvis om förvaltningsmålen inte ligger i linje med vad man själv tycker är rimligt, finns det dock alternativ. Arrenderar man jakten vilket förstås är fallet för många av oss så blir det dock inte lika lätt, då markägarsidans makt är betydligt större i det nya systemet. Vilket alltså är precis anledningen till att vi fått ett nytt system.

Dahla- jag vet inte vad mer du vill ha; grundsvaret är att vi försöker göra det bästa möjliga av en situation där det var givet att vi skulle få mindre att säga till om och tvingas betala för en detaljreglering som andra tycker det är rimligt att man ska ha. Vi har inte nått så långt som vi ville, men klart längre än det sett ut av och till.

Vart vi landar återstår att se.

Jag hänger inte riktigt med.

Kan någon förklara vad det är för sanktioner man kan drabbas av om man inte skulle nå upp till avskjutningsmålen. Och vad är det för sanktioner som markägaren kan drabbas av om han misslyckas med sin del av åtagandet? DVS foder osv inklusive de bestämmelser kring avverkningar som är till för att gynna den biologiska mångfalden?

Finns det någon form av "straff" i fråga om infytande på villtförvaltning om man som markägare t.ex. struntat i att spara remisser ner mot våtmarker och bäckar eller anlagt vägtrummor på ett sånt sätt att det stänger av öringens vandring?

Det kan beor på att jag är dåligt insatt. Men det känns lite som att den ena sidan har lite lättare för att smita undan sin del av ansvaret utan att drabbas av några sanktioner/straff.

Om jag tvärtom har rätt så vore det intressant att veta vad förbundet har för planer/strategier kring detta. Jag tycker det vore på sin plats att vi profilerade oss lite högre i just den här frågan.

Dels så har vi som jägare väldigt mycket att vinna på en levande natur med stor biologisk mångfald. Det skulle gynna flera jaktbara arter likväl som starkt hotade. Dessutom är det väl inte fel att ytterligare stärka "svenssons" bild av att vi är en naturorganisation snarare än en köttinförskaffningsorganisation.

Nu handlade tråden visserligen om Älg förvaltning och inte villtförvaltning i stort. Men älgen är hur man än ser på det en väldigt stor och viktig del av vår totala villtförvaltning.

MVH // Henrik

Henke,

intressanta frågor... när det gäller ursprungfrågan så är det enkelt- uppfyller du inte dina avskjutningsmål (+/- 10 %) så kan ditt ÄSO-avregistreras. Vill ni åter bli registrerade så krävs det en ny ansökan och en avgift på några tusenlappar. Blir ni avregistrerade så innebär det dock på inget vis att ni tappar rätten att jaga älg, men ni får göra det på något som mer liknar gamla A-licenser ("licensområde"). Men med kalv som första tilldelade djur (vilket även gäller ÄSO). Har man liten mark får man jaga kalv på vad som motsvarar gamla B-licensregler ("oregistrerad mark"). Det finns inget som hindrar att man går samman och bildar en jaktklubb, samt söker tilldelning för det gemensamma innehavet. Då blir det som en gammal storlicens, där ni fördelar älgar som ni vill inom området. Är man inte med i ÄSO finns det inga krav eller påtryckningsmedel alls; man får en tilldelning på vad man får skjuta som baseras på arealinnehavet (precis som i det gamla systemet). Påtryckningsmedlen är alltså begränsade... Länsstyrelsen kan ålägga ÄSO krav om inventeringsarbete, men inte licensområden. Ingen kan tvingas med i ett ÄSO, som är en helt frivillig sammanslutning. Ett VVO kan dock förstås bilda ett ÄSO, eller en del av ett ÄSO...

När det gäller markägarens ansvar så regleras det i Jaktlagen, men paragrafen är inte straffsanktionerad. I princip är du alltså skyldig att vårda viltet, men det är svårt eller omöjligt att straffa den som inte gör det. Ännu sämre påtryckningsmöjligheter, med andra ord. Men ger badwill... Det finns även en del naturvårdskrav, bland annat inom certifieringen, men även lagkrav som även gynnar viltet. Även här finns dock en stor flexibilitet i vilka krav som ställs...

Vi anser att samverkan över markgränser är positivt, och är därför generellt positiva till tanken om ÄSO. De är dock inget självändamål, om man till exempel tvingas till en plan med en inriktning som inte överensstämmer med vad majoriteten av jägarna önskar. För bägge sidor gäller dock att det krävs samarbete och kompromisser för att nå en förvaltning i balans och med acceptans.

När det gäller din avrundning så håller jag helt med dig, men jag tror detta bör diskuteras i en annan tråd. Och först om någon månad eller så, då vi kommit till rätta med en del internt organisatoriskt strukturerande och funderande.

OK Tackar, ser fram emot den diskussionen då...

_{Några följdfrågor till Fredrik Widemo:}

_{Är det markägaren eller jakträttsinnehavaren som bestämmer om en mark skall vara med i ett ÄSO eller ej (om det nu inte är markägaren själv som har jakträtten), går det att styra genom hur jaktarrendena skrivs (vet att det egentligen är en nyttjanderätt och ej arrende)?}

_{Vad vinner jakträttsinnehavaren på att vara med i ett ÄSO (om han ej kan straffas för missat avskjutningsmål vid jakt inom "licensområde", samt att han ej kan tvingas vara med och utföra älginventeringarna i denna typ av områdesregistrering - förutsätter att LST ger ungefär samma antal älgar/ha till dem som inte är med i ÄSO som till ÄSO:na)?}

_MVH

_Alias

Tongångarna som går här efter kusten är att väldigt få kommer att skjuta sin utökade tilldelning jämfört med vad resp. licens- el. ÄSO har föreslagit.

_{Några följdfrågor till Fredrik Widemo:}

_{Är det markägaren eller jakträttsinnehavaren som bestämmer om en mark skall vara med i ett ÄSO eller ej (om det nu inte är markägaren själv som har jakträtten), går det att styra genom hur jaktarrendena skrivs (vet att det egentligen är en nyttjanderätt och ej arrende)?}

_{Vad vinner jakträttsinnehavaren på att vara med i ett ÄSO (om han ej kan straffas för missat avskjutningsmål vid jakt inom "licensområde", samt att han ej kan tvingas vara med och utföra älginventeringarna i denna typ av områdesregistrering - förutsätter att LST ger ungefär samma antal älgar/ha till dem som inte är med i ÄSO som till ÄSO:na)?}

_MVH

_Alias

Det är upp till jakträttshavaren om inget annat finns skrivet, men markägaren kan förstås kräva detta i arrendeavtal. Vilket alla bolag med absolut garanti gör, exempelvis.

Enligt förarbetena till lagstiftningen får man inte ge ÄSO.n fördelar i form av högre tilldelning, men det återstår väl att se hur alla tillämpat detta. Det finns de som försöker, eller velat försöka. Det finna annars inga egentliga fördelar, mer än att vi troligen kommer att få en bättre och mer stabil förvaltning om vi hjälps åt över ägogränser. Förutsatt att vi alla hjälps åt att finna bra kompromisser. Ingen vinner på fortsatta strider, men det betyder inte att vi bör acceptera planer som enbart uttrycker markägarnas ambitioner. Delikat... och det lär ta tid innan alla insett vad alla konsekvenser blir och vi "landat".

_{Tydligen så verkar beslutfattaren tycka att polisen inte har mycke att göra! Jagar i ett älgskötselområde i S län och har tyvärr många oregistrerade omr runt omkring markerna! Skulle en påskjuten älg lägga sig på en oregistrerad mark så är den statens älg! Hoppas verkligen jag har uppfattat detta fel,eller??}

Hej!

Det finns ett par fördelar till med ÄSO. I ett licensområde är alltid första tilldelningen en kalv. I ett ÄSO kan man däremot inom ramen för den gemensamma planen "tilldela" en jakträttshavare en vuxen vid behov. Inom ett licensområde kan man även bli straffad om man skjuter fel djur, ett vuxet djur istället för kalv eller tex en tjur istället för ko om detta är tilldelat (Lst kan kvotera de vuxna numera). Sedan är det samma avgift att registrera ett ÄSO som ett licensområde så man är fler att dela kostnader.

Mvh

Ola