Vad händer egentligen då man springer runt för mycket på en skottplats? Hunden verkar ju vilja ta spåret efter den som sprungit runt istället för viltet. Har själv provat för ett par år sen då en kalv påsköts och sen sprang man kors å tvärs å letade stackaren å sen när jag kom med lånad hund så var hon mer intresserad av att gå i stövelspåren. Den kalven hittades inte igen men död var den. Jag sköt kon dan efter och helt säker på att hon var ensam.

Gör en pannkakssmet utan att vispa den. Då kan du se ägget, mjölet klumpar sig och är lätt att se, mjölken ser du, den ligger runt ägg och mjöl.

Vispar du den rejält så blir den bara en smet och du kan inte urskilja vad den innehåller. Ungefär så blir det på en skottplats där det flera människor har sprungit runt och letat.

Mvh Einar

Träna mer spår, kanske?

-- Mats

Tror inte att det stör hunden mäst att flera människor har gått där störningsmomentet är nog andra hundar som gått i spåret före,,

Gör en pannkakssmet utan att vispa den. Då kan du se ägget, mjölet klumpar sig och är lätt att se, mjölken ser du, den ligger runt ägg och mjöl.

Vispar du den rejält så blir den bara en smet och du kan inte urskilja vad den innehåller. Ungefär så blir det på en skottplats där det flera människor har sprungit runt och letat.

Bra liknelse och det är ett ett rejält handikapp - men lik förbannat hittar ju hunden spåret om den kommer på det. Har man ett ungefärligt hum om vart det gick så får vovven plocka upp det en bit bort.

Sen kan man som hundförare före jakten samt som påminnelse över radion efter påskjutning förklara att den jävel som inte sitter helvetes stilla och tydligt noterar samt memorerar åt vilket håll djuret försvann antingen får leta reda på älgen själv eller agera tavelhållare vid nästa övningsskjutning - fritt val.

Vis(s)a hundar är bättre/skarpare än andra när det är allvar, många försöker (tyvärr) gå eftersök med den otränade gråhunn/jämten "som är så duktig på älg" med följden att gråhunn hittar första, bästa passare med en falukorvsmacka i näven och jämten tar ett nytt spår efter nya, skenglada älgar - för att generalisera, jag har ju haft nöjet att gå med Fäbohöjdens Ketty samt Fatima och dessa två jämtdamer släppte ALDRIG ett skadat djur...

Men den smarte hämtar taxen.

-- Mats, som gått på alldeles för många såna onödiga promenader

Blod och annat på stövlarna på dem som trampar runt försvårar för hundarna. Jag har vid flertal tillfällen fått ringa i större cirklar för att hjälpa hunden hitta ett utspår som den markerar för.

Hundar som har förstått och som har erfarenhet nog fixar nog även en "smet" men jag som inte har hundar som får gå skarpa eftersök så ofta behöver ibland stöttning.

Det är mina erfarenheter.

Massa folk och hundar på skottplas och i spåret förstör, inget snack om det. Dess utom helt i onödan...

Men det brukar gå att lösa om hunden är rutinerad.

Har polare som kan läsa sina hundar och se om det varit annan hund och kluddat i löpan.

Lite onödigt som jag varit med om några ggr att uppdragsgivaren mörkat ett tidigare försök...

En del har jag o kräket rett ut andra inte...

Kan bli en omöjlig uppgift att komma som typ tredje ekipage där en av tidigare hundar dessutom varit i löp.

Massa folk gått skallgångskjeda o letat..

Men sånt lär hända framöver oxå.. ibland är det j-vligt svårt att informera folk om vettigt förfarande när viltet lämnar platsen.

Jag har dock mycket goda erfarenheter av gästjägare från andra länder, typ Danmark, Tyskland.

De har en betydligt bättre tradition ang vad man gör när det skiter sig.

De tar dit, ringer in rätt ekipage och ger fan i att försöka lulla runt själva.

Här i landet ska man helst reda allt själv och ser det som ett nederlag/svaghet om man tvingas ringa in någon...

Det har blivit mycket bättre senaste 10-15 åren men det slarvas fortfarande en hel del..

Det fins kanske en anledning till att när man skall lägga ett viltspårsprov så skall den som blodar gå sist i fall man är två som lägger spåret?

Klart att man smetar ut blod mm genom att gå runt skottplats och spår löpa.

Men med träning av hunden klarar man oftast ut det ändå. Med ringning osv. Men sååå onödigt.

Det går också att träna hunden att gå efter andra hundar. Jag brukar gå spår som andra hundar gått tidigare bara för att träna upp mina egna på detta.

Men det är väll härligt att alla i jakt laget kan delta i skott plats undersökningen?

För en del år sedan så avlossades det två skott mot en älg tjur. Det var spårsnö så att det var inte så svårt att följa löpan.

Så några skälv utnämnda skottplats undersökare var snappt på plats. Dom genomförde en regäl ut värdering av skotten.

Det var helbom fick jag veta när jag kom till platsen.

Dom stod där skotten bör ha träffat älgen.

Jag bad dom ta två steg bakåt så att dom lättare kunde se på älghåren och blodet dom STOD på

Låt dom erfarna hundarna och förarna ta hand om det från början, det går så mycket enklare och snabbare

Thomas

Låt dom erfarna hundarna och förarna ta hand om det från början, det går så mycket enklare och snabbare

Thomas

Håller helt med men i vårt lag har vi bara min unghund och hon lär behöva stöttning innan hon är rutinerad. Husse med för den delen . Vill bara kunna förklara så skyttar inte ränner runt i en timme innan man hinner dit. Har bara gjort en sökning och den vart halvlyckad. Hittade djuret men fick ta om en gång. Men med ett "lekspår" i bagaget ska man nog inte ställa alltför höga krav

Ge vovven stöd. Du själv får INTE tvivla på att hon reder ut det, då blir hon osäker och sen blir det pannkaka.

Så länge hon är kvalsterfri sitter framgång eller misslyckande i huvet på dig. Om det inte är en gråhunn förstås, då sitter det i hur många korvmackor som finns kvar i skogen...

-- Mats

Var.mes.om.en.del.tester.att lura bort hundar i det militära. Det var.inte så jäkla enkelt... Om.hunden hade ett spår, gjorde möjligen.en ring och.fortsatte i spåret. Detta då de tydligen valde ett spår att följa, även om.det kunde vara grupper upp till 12-15 personer. Utifrån det, borde skolstarten vara viktig. Får man på hunden.på spåret, och.hunden är spårsäker, bör det.inte ställa till det. Skulle tro att problemet inte är art man sprider spåret utan mer att.hunden.inte vet vilket spår den ska följa.

Ge vovven stöd. Du själv får INTE tvivla på att hon reder ut det, då blir hon osäker och sen blir det pannkaka.

Så länge hon är kvalsterfri sitter framgång eller misslyckande i huvet på dig. Om det inte är en gråhunn förstås, då sitter det i hur många korvmackor som finns kvar i skogen...

-- Mats

Nä hon har nog bättre näsa än jag. Men det spåret jag gick med henne så märktes det att hon tappat det. Hon skulle gjort en 90 gradare men fortsatte rakt fram.

Går 12 man in och gör en skottplatsundersökning så finns det 13 spår med blod därifrån.... Går 1 man in och gör detta så finns det 2 spår med blod från skottplatsen. 1 av djuret och 1 av han som gjort skottplatsundersökningen och dragit med sig blodet med kängorna/stövlarna. Givetvis inte riktigt samma lukt i dessa men ni fattar vad jag menar.

Att hela laget ska komma o "hjälpa till" är sämsta sort. Skytten och han/dom som ska gå eftersöket ska enligt mig vara dom enda som är med på skottplatsen.

Blir lite frågande till vad man har för Eftersöksrutiner när man som eftersöksjägare tilllåter att laget är där o spårar för hand?

Problemet är enkelt att lösa kräv som eftersöksjägare att alla sitter tyst kvar på sina pass tyst i radion.m,m

Ingen går på skottplatsen förutom eftersökspatrull ,, detta bestäms före jakten inte efter jakten

Mycket klokt har sagts, en prövad och erfaren spårhund och en förare som kan läsa sin hund är klart bättre än att man får en lånehund!

Som jaktledare och hundförare så får ingen ens gå ner och titta utan sitta och observera, detta underlättar ett ev eftersök och en stirrig och nervös skytt gör bäst i att sitta still och samla ihop informationen.

Fall 1 älg påskjuten, spårar i 30m hunden vindar in en död älg 30m in.

Fall 2 spårar av där påskjuten kalv syntes sist för skytten var osäker på exakt vart han sköt,efter ett antal km spår, så spårar vi av från början med ny hund, hunden markerar på skottplatsen ett kulnedslag, han hade skjutit i backen, haft lite bråttom och ryckt ner pipan vid avlossandet av skottet, inget blod inget hår.

Fall 3 Varit en massa försök med minst två olika hundar och 6tim senare ville grannlaget att jag skulle prova, hunden hittar kulnedslag 1m framför älgspåret, missbedömt avståndet och gjort en dålig avfyrning.

Fall 4 Trafikolycka, kalv påkörd, bilen inte värst skadad men ett köttstycke låg kvar i vägkanten, hund spårar på natten, det har gått till höger över ett fält och upp i skogen, då kvällens middag gått ur kroppen åker jag dit, spårar av vägkanten, får inte någon direkt träff och något blod markerar ingen, funderar om jag är på rätt plats, men beskrivningen stämmer och jag känner området, hittar spår efter ko o kalv och börjar spåra det går inte höger utan snett vänster, släpper hund som hittar ko o kalv som inte är skadade, funderar om det är rätt djur, ringer upp han som spårade dagen innan och han har snitslat där han slutade, bakspårar lite och där finns inga älgavtryck alls och uppländsk lera lämnar spår ordentligt i nov.

Lite senare dyker en ur jaktlaget upp som tydligen varit med på kvällen och har en rätt trist attityd, för att bevisa att han har rätt så hämtar han köttstycket som ligger kvar och jag kan konstatera utan att vara slaktare så var på älgen sitter storråttan, han får följa med och titta på spåren och konstatera att de spårat fel spår på natten.

Prestigen har jag sedan många år lämnat bakom mig, skulle jag misstänka att mina hundar av någon anledning inte gör ett bra jobb så tar jag in någon som med friska/fräscha/utvilade krafter får ta över!

Blir lite frågande till vad man har för Eftersöksrutiner när man som eftersöksjägare tilllåter att laget är där o spårar för hand?

Problemet är enkelt att lösa kräv som eftersöksjägare att alla sitter tyst kvar på sina pass tyst i radion.m,m

Ingen går på skottplatsen förutom eftersökspatrull ,, detta bestäms före jakten inte efter jakten

Sen finns det de som jag som ofta blir inringd, alltså inte deltar i jakten som varit.

Kan oftast inte påverka vad som händer innan jag är på plats.

För egen del så blir det mest att gilla läget och göra vad man kan.

Blod på stövlarna skapar fler blodspår.... Det är ett jäkla otyg med "alla kan tralla" och dessutom med en mentalitet som säger att "om min tax en gång kan hitta ett rådjur på ett dödsök har jag en eftersökshund, och om den inte kan hitta just detta djur var det en bom".

Jag har varit med om att en "jägare" har handspårat ett påskjutet rådjur själv under jakt när jag själv suttit som passgranne med min bayerska viltspårhund med mig. Lega efter 100 meter, därefter upptyckt ur legan och misslyckat eftersök. Jag gav upp 3-4 timmar senare när djuret hade gått in i ett bostadsområde.