Igår strax innan lunch så hade lantbrevbärarn stannat och talat om för farsgubben att det låg en älg i diket intill byvägen. Han körde och kollade. Mycket riktigt där låg en ko som var förlamad i bakänden.

Efter ett par samtal till polisen och mycket diskusion så fick han avliva den.

Jag körde hem och hjälpte honom att ta hand om den. Enda skadan på den sitter strax bakom manken. En kraftig blöning stor som en femkrona och runt det en svagare blödning som två handflator i storlek.

Hur skadan uppkommit kan man ju bara gissa. Men eftersom grannen såg en större tjur på samma ställe på morgonen så är det något som hänt under parningsbestyr. Eller vad tror ni?

Det tråkiga är att hon hade mjölk i juvret. Vi har inte sett några kalvar där men eftersom det är högt björksly runt om så säger ju inte det så mycket.

Påkörd skulle jag tro.

Stefans anförda ovan är ju den troliga förklaringen men det händer ju faktiskt i världen med vanliga kreatur, hästar och kor att en stor /hingst/tjur faktist knäcker ett sto/ko så att de blir skadade/förlamade,

jag har iofs själv enbart sett det på kor och den kon hade ryggradsskador i bäckenet men var i övrigt fin. Älgars brunst är ju knappast allt igenom en öm kärleksakt så det kan visst handla om att kon har jagats, fallit illa eller att tjuren försökt att bestiga henne och det gått illa

med så små skador som den förefaller uppvisa känns fordon trots allt inte alls som den mest passande förklaringen.

Men allt som allt, jag har ingen aning faktiskt och vill inte säga annat än att jag tycker lite synd om kalven/arna som går utan ko just nu.

/Christian

Är det en blödning som är mycket lokal i kombination med bakkroppsförlamning är det nog "trubbigt våld" som är orsaken. Något har träffat älgen med sådan kraft att ryggraden skadats/brutits och blödning uppstått vid träffområdet.

Det kan hända kärleksaktsolyckor som Christian säger, men i det här fallet talar allt för att det är en påkörning som ligger bakom, särskilt det faktum att kon låg i diket talar för det.

Påkörd skulle jag tro.

Hur kör du på en älg så att enda skadan blir uppe på ryggen?

För övrigt så är det bara en liten byväg och det måste i såfall hänt i fullt dagsljus. Så att den skulle va påkörd köper jag inte.

Då är vi tillbaka till kärleksskada eller helt enkelt att kon i ett stressat ögonblick gick omkull på vägen så pass illa att hon erhöll de skador som du beskriver,

vi vet ju att älgar "fläker" sig på isar om våren och eller att samma sak kan uppstå på hala vägar om det är stressigt, fn djur gör så konstiga saker, för mer än 20 år sen stod jag och såg på när en get hetsades av en bock, för att komma undan beslutade sig geten för att springa och hoppa över ett krondike,

av oklar anledning blev hoppet helt fel och geten gick i stenhårt i den branta uppförsbacken på andra sidan diket, med slutet att hon bröt nacken i fallet.

Min konklusion av detta är djur, vilt gör helt aparta saker ibland med väldigt olyckliga resultat för dem själv.

/CHristian

Ja, allt kan verkligen hända.

Min mor växte upp i Ljusne på 1950-talet. En morgon när de gick till skolan hängde det en älg spetsad på ett järnstaket. Av allt att döma hade den försökt hoppa över, halkat med bakbenen när överkroppen var i luften och rasat ned på de vassa "spjuten" och dött en försmädlig död...

Ja, allt kan verkligen hända.

Min mor växte upp i Ljusne på 1950-talet. En morgon när de gick till skolan hängde det en älg spetsad på ett järnstaket. Av allt att döma hade den försökt hoppa över, halkat med bakbenen när överkroppen var i luften och rasat ned på de vassa "spjuten" och dött en försmädlig död...

Kommer osökt att tänka på historien om tjuren Hannibal som hoppade över taggtråden till kvigorna och presenterade sig: "Kära damer, jag heter Hannibal men ni kan kan kalla mig för Hanni för ballen sitter kvar i staketet."

Vi är ju i brunsten, tror också på en ivrig tjur.

Tro ska man ju göra i kyrkan" så jag tror på ett vildsvin eller en Rosa Elefant