Jag har inte riktigt kopplat in mig på det här spåret där folk hävdar att varenda kula måste vara superduperbondad för att kunna användas. Visst, det är väl rart om man skall jaga vildsvin/björn/älg etc, naturligtvis, men jag har länge klarat mig med Normas klassiska fyragrammare i min .222:a och den skjuter som en dröm. Det är ju en konsumkula av klassiskt snitt, en blydagg i en tombakmantel och den har gjort sitt jobb varenda gång den träffat ett rådjur från mina bössor i alla fall. Hur jag än gör verkar det bli ett utgångshål som en enkrona, vare sig det är frågan om skottbakom bogbladen eller rakt genom ryggraden. Inte heller verkar avstånd (=hastighet) vara så betydelsefullt för kulans beteende.

Så just vad min .222:a anbelangar så har jag kommit till insikten att "konsumkulor" duger finfint. Nu gjorde jag ett inköp: 55gr Hornady SP. Är det någon som har erfarenhet av denna kula och som kan jämföra den med Normas 64gr SP? Hårdare, mjukare?

Absolut!

Jag vill inte använda annat än "konsumkulor" i .224 då effekten jag får varje gång är den önskvärda.

Genomskott 98ggr av 100 oavsett avstånd och vinkel,enkronas utgångshål,bra blodspår.

Provade Barnes x i .224 för några år sen och upplevde att allt blev sämre så nej tack.

Använder idag sakos helt konventionella 3,6g blyspets i min .223 och är supernöjd.

Jag har gått ifrån bondade kulor i mina andra kalibrar också och tycker att effekten blivit bättre.

Sätt på dig hjälm och ducka Herr Berg snart kommer bondningsmaffian att kasta sig över oss

/Micke

Hej,

jag har god erfarenhet av Hornady 60 gr Blyspets och Sierra 55 gr blyspets som båda två har funkat bra i en lugnt laddad 22-250. Jag skulle inte tveka att använda någon av dessa kulor i en 222:a eller 223:a.

Anledningen till att jag gått ifrån cal 22 är att jag upplevde de lätta 22 kulorna som väldigt känsliga för hinder i kulbanan. Givetvis är jag inte ute efter nån "buskröjare" men jag gillar inte när kulorna inte klarar några havrestrån utan att de skall sticka iväg.

Så nu blir det 6x45 och 85 grains Sierra istället!

Sedan beror väl mycket i valet mellan bondat eller inte bondat på skottplacering och vilken typ av kaliber man använder.

När jag jagar med 308:an använder jag numera uteslutande 150 grains kulor och dessa är antingen bondade eller kopparkulor. Men då tvekar jag å andra sida inte att använda bössan till både älg och gris, när jag jagade med 185 grains kulor i 308:an använde jag Lapua Mega med fullgott resultat. Nackdelen var att kulbanan blev för dålig för skott mot rådjur och räv på lite längre håll.

När jag använder 9.3x62 använder jag antingen Ballistic Tip eller TSX och upplever inte att Ballistic Tip:en skulle behöva vara bondad (även om Nosler är på gång med en Accubond i 9.3). Men när jag går på eftersök vill jag likt förbaskat ha TSX i den bössan.

När det gäller dbs i 8x57 IRS behövs det inte några bondad kulor heller men det beror på den låga utgångshastigheten.

Sätter du kulan i spjälstaketet på ett rådjur behöver du inte oroa dig över kulval men sätter du kulan i bogen skulle i vart fall jag föredra en hårdare kula om inte annat så för att köttförstöringen blir betydligt mindre..

"Your miles may vary"

Henrik

Inte lär du behöva ngn hjälm Mr Berg, med den tjocka skallen lär alla bly/varmintkulor studsa  ;D ;D

Jag tycker lite som så att bondade/koppar kulor till klass 2 enbart är onödigt, ja menar vad har vi för klass 2 vilt som är så nedra hårdskjutet att det plötsligt inte duger med vanlig konsumkula??? Det viltet torde i så fall vara ngt som dykt upp på senare år och det lär vara framklonat av de företag som säljer bondade kulor till klass 2 kalibrar.

Jag är lite lite nyfiken på Oryx till .243 men det beror enbart och uteslutande på att den kulan skjuter väldigt bra i .30 kalibrarna och det har garanterat inget att skaffa med att kulan håller ihop bättre eller något sådant..

Mvh!