Jagat i tre dar nu. trillat 2 kalvar och tre grisar.

Men va rätt mycket strul igår... En kalv påskjuten som stod och åt på fällda aspar på tomten till en som vi jagar hos. Sabbade hela jaktdagen...

Va minst ett kalvekipage till i samma område, fan vet om det inte va ytterligare ett ekipage..

Blödde bara 70m sen inget. Rent muskelblod, Troligen en konturträff framme i bringan. det va ett blodavstryk på en liten björk 1,10 över mark.

Lyckades spåra ut dem med Blackie trotts 7 grisar i samma plantering.... va en del ringande men tiken löste det utan min hjälp.

Vansinnig va jag ju ett tag.... men så efter ca 1 km bandande så släppte vi löshund som hängde på i 6-7km utan att det blev stopp.

Gick över två jaktlags marker som tog över efter hand. idag fortsätter de där vi tror att de befinner sig.

Rättt knepigt när det finns så mycket älg..

Får hoppas att de får tag på den. Vi spårade om löpan senare under eftermiddagen med annan hund för att säkerställa att det inte va två kalvar. Är väl inte hundra på att det bara va en kalv, det kan man ju inte vara.. men vi hittar inget som tyder på att där skulle vara fler.

Det andra ko+kalv ekipaget såg tre man men de va det deffinitivt inget fel på.

Sen så väl vid slakthuset så får jag ett samtal om påkörd älg. Fick ta det och vi släppte karelaren direkt men han betedde sig märkligt..

Ville inte dra iväg alls.. Spårade nån km med Blackie och fick kontakt, släppte karelaren som gick iväg bakåt en 50m.. vände och i kärret framför oss faller han ihop i vattnet.. epelepsianfall... som väl va så han polaren kasta sig över diket och blev rejält blöt men räddade hunden från att drunkna.

Villrådiga är väl det minsta man kan säga att vi blev.. släppa jycken igen när anfallet gått över va ju inget alternativ.

Fick efter lite rundringning tag på ett par killar i NVR som kom och släppte sina trötta hundar.... Det är ju ett problem under jaktsäsong och helg att hitta utvilade hundar till eftersöken... Dessa hade oxå jagat hela dagen...

De hängde iallfall på älgen nån km men de fick inte kontakt så vi bröt.

Tror inte att den älgen va så farligt med.

Väl hemma så ringer en polare som skjutit på en gris. han hittade blod med matrester i.

Spårat en bit med sin bayrare men ville förståndigt nog ha dit en löshund. Men det gick inte få tag på någon.

Blackie va sliten som fan, men jag sa att jag kunde komma dit nu på morgonen när det ljusnar så hon får vila under natten.

Blev så och tog dit tiken, nu en 8-10 timmar sen skottet.

Stelbent som fan så tjoar hon ett par ggr på åteln och lommar iväg i löpan.

Hittar en leverbit och maginnehåll på skottplats. regnat till och från inatt, så blod gick inte se.

Efter en 2-300m så kommer vi till en granplantering. Blackie har löpan så jag kopplar loss där.

Hon fortsätter in och börjar skalla grovt en 100m in.

Laddar och går in men hör ganska snart att grisen säkert är död. Hör hur hon luggar den.

En rätt uppsvullen illaluktande gris på en 75kg skulle jag tro.

Den har dött på stället, alltså sprungit så långt den kunde och dött i steget.

Lite retligt att killen inte fortsatte igår men den kunde ju lika gärna varit vid liv och ilsk som fan så det va nog rätt beslut ändå.

Han hade inte hittat någon lever, bara blod och lite matrester och va ensam i mörkret.

Bra jobbat, hur mår karelaren nu?

Fullt upp verkar det som.

Jävla tur att ni var så nära när han fick anfallet.

Karelaren mår toppen, fälldes en kalv för honom idag.

Anfallen har kommit sen några år tillbaka.

Kanske 2-3 om året, Ingen medicinering.

Inte ofta det hänt under jakt... men det har nog hänt om jag mins rätt.

Jycken är väl en 9 år nu så det kanske inte är någon ide att börja med utredning och mediciner.

När det begav sig första gången fick polaren besked att pillren kunde påverka jakten så när det inte är fler anfall så har han skitit i den biten.

Hunden får jaga och dör han i skogen så dör han lycklig antar jag...

Dock vet jag att det är många som medicinerar mot epelepsi och de fungerar bra i jakten trotts det så hur man ska göra är ju inte lätt..

Bra jobbat NS. Kanske gjort redan men annars viktigt att rasklubben meddelas om epilepsin så att man kan se eventuella samband. Knepig sak det där.

Vill minnas att rasklubben redan är informerad för flera år sen, men ska kolla det med polaren ändå.

Ni gjorde ett bra jobb iallafall, som vanligt. Hoppas vi får läsa om både blackie och karelaren många gånger till.

Rasklubben är informerad sedan första anfallet för flera år sen.

Det va på gång någon utredning/undersökning via rasklubben men det har nog runnit ut i sanden för polaren har inget hört sen dess.