Rätt trött nu. Vid halv fem knackade en gubbe på i gården. Han hade krockat med ett rådjur. Vi ringde polisen som kontaktade den eftersöksansvarige i området. Han ringde mig och jag gick ut med tyskan. Olycksplatsen var tydlig, dock inga blodfläckar.

Tyskan gick i lina. Klockrent till att börja med. Spåret var tydligt och rådjuret var lite halt på ena bakbenet. Emellanåt var vi rätt nära vilket märktes på tyskans frenesi. Att hon följde rätt spår var lätt att kontrollera i och med snön, rådjuret vi följde i ungefär 4 km var ett och samma djur. Efter ungefär 3 km blev det en tapt och vi spårade tillbaka ett par hundra meter innan vi tog oss an spåret igen, spårade fram till tapten och hittade utgången. Spåret fortsatte in på grannmarken och vände tillbaka. Spåret gick genom alla typer av mark, från uppvuxen skog till nyröjd ungskog med plockepinn granar på marken, hyggesliknande kraftledningsgata. Till slut tappade vi bort spåret i en mosse som dels var full av andra djurväxlar och dels gick vi ner oss.....

Vi gick tillbaka till vägen och olycksplatsen och tog om spåret en vända. Tyskan följde samma spår. Jag lät henne traska på i halvannan km i samma löpa som tidigare innan vi bröt, gick hem och ringde kontaktpersonen för att rapportera.

En väldigt trött hund skall nu belönas med dagens ranson av hundmat. Funderar på om jag inte skall öka given något. Hon är väldigt slank och muskulös nu...... Eller skall man kalla det i jaktform?

Det jag nu funderar på är vad jag hade kunnat göra annorlunda... Skulle jag släppt tyskan fri och inte haft henne i lina? Ett tag upplevde jag det som vi hade rätt bra kontakt med djuret.

Alltid lika svårt att svara på när man inte varit på plats och fått all info. Men ska man göra en bedömning från texten så hade jag släppt. Annars håller jag ganska hårt i mina hundar innan jag släpper. Men som ni skrev verka ni ha haft nästan kontakt och då hade jag nästan garanterat släppt.

Jo jag funderade allt på att släppa när hon var som hetast. Nackdelen är att jag inte skaffat någon pejl ännu... Kanske börjar bli dags nu. Jag är inte säker på att hon är skarp nog att själv stoppa ett halt rådjur. Å andra sidan vet man inte det förrän man testar.

Du har så rätt. Man kan ju inte testa hunden på friskt vilt direkt.

Jag hade släppt.

Man går inte ifatt ett trebent rådjur.

Investera i en Garmin Astro, det kommer du ha enorm nytta av.

Jag hade också släppt, kommer tysken ifatt så drar den ner ett rådjur utan större problem, det behöver du inte oroa dig för.

Sent from my iPhone using Tapatalk

Oki, tack för input.

Jag går ut en sväng till idag och kollar läget en gång till. Det kanske har lagt sig.

Hade också släppt. Håller med under84 att man i princip inte ska testa på levande vilt, men just i detta läget hade du ju inget att förlora. JAg vet såklart inte om du jobbar eller så idag, men för övrigt är det inte försent att gå på nu igen.

Ja, det är nog svårt att spåra ihjäl ett lindrigt skadat rådjur. Hur länge väntade du med att gå på? Fick det ngn chans att ta lega? Du såg inget som tydde på att djuret varit i lega?

Är man osäker på hundens skärpa kan man ju sätta ut ett par skyttar och försöka få det att gå i pass, företrädesvis med lös hund. Det kan bli långt för dig att gå annars...

Som flera skrivit tidigare, det är näst intill omöjligt att spåra ifatt en trebent rådjur. i fall det bara är det som är felet på det. Man behöver förhålls skyttar i fall man bara går med lina. Att släppa en hund som man inte vet ifall den drar ner det skadade viltet är nog sista utvägen, men då kan det vara bra och ha en pejl så att man ser var hunden släpper eller komer i kapp och förhoppnings vis drar ner eller ställer viltet. En del hundar vill inte visa var den lämnade det skadade viltet. Det kan ju vara smart att hitta det och kolla att det inte lever och ev ta reda på köttet. Sedan är det inte helt fel att ha backup med någon erfaren hund med förare att ringa när min hund eller man själv inte klara ut det. Alla har varit nya på det här med eftersök, och det händer alla att man har svårt att lösa något eftersök då och då.

Thomas

Hade också släppt. Håller med under84 att man i princip inte ska testa på levande vilt, men just i detta läget hade du ju inget att förlora. JAg vet såklart inte om du jobbar eller så idag, men för övrigt är det inte försent att gå på nu igen.

Jag gjorde ett nytt försök under fredagen. Tyskan tog upp spåret från olycksplatsen och valde samma spår igen. Lät henne följa det ungefär 500 m för att vara säker, sedan tog jag vägen upp genom skogen till mossen där jag tappade bort spåret kvällen innan. Efter en stunds letande hittade jag var mitt och rådjurets spår skilde sig åt.

Djuret stöder uppenbarligen på alla fyra klövarna, avtrycken är tydliga men ett av benen på vänster sida lyfts inte ordentligt utan ger ett tydligt markerat streck i snön. Detta spår följde vi. tyskan var inte så het, spåret var ju lite äldre nu men vi traskade på igen. Tappade bort det ett par gånger men det gick att återfinna det med gemensamma krafter, det var trots allt ganska lätt att känna igen. Efter lite drygt 1,5 km gick det ihop med en väl använd viltväxel och tyskan valde systematiskt färskare spår. Insåg att jag nog inte var kapabel till så mycket mer denna gång.

Två saker jag behöver ordna:

1/ en garmin astro så jag vågar släppa hyndan även på natten

2/ öppna riktmedel till bössan, dessa plockades väck när jag satte dämpare på den.