Det blir mer och mer populärt att använda sina hundar till andra uppgifter än de man "normalt" gjort av

tradition. Att t.ex. använda Labradoren för mer än apportering och sök. Fler använder sina Labradorer

till gris osv.

I vilka olika jaktliga situationer använder ni era Labradorer, eller andra klassiska apportörer?

Hur fungerar det och hur började ni med det?

De två förra labbarna jag hade var genuina slaskhundar dvs fick gå på allt i princip. Nuvarande är helt inkörd på apport då vi har andra doggar för slask nu mera men kompisar har labbar för slask. Kör på med det du önskar pyssla med med din hund, gris kanske du ska vänta ett slag med tills hunden känns hyggligt mogen och stabil. Annars så dösök på räv och även rådjur lös är bara att köra. De kan bli förbannat användbara faktiskt huvudsaken är att de får mycket tid och många tillfällen att jaga.

Mvh!

jag har min labbe som riktig slaskhund så jag känner mig direkt träffad av din frågeställning ..

min treåriga jaktlabbe apporterar, springer efter det mesta och vi kör en del blodspår men även eftersök/dödsök.

då han mer eller mindre är uppvuxen i ett 20ha stort dovhägn har han redan som valp intresserat sig för klövvilt och att springa efter dessa. han jagar allt med klövar men prioriterar tydligt i ordningen älg, dov, gris, rådjur. räv eller hare har han aldrig varit efter vad jag vet och han har aldrig visat intresse att följa något av dessa spår. älg är det enda vilt han alltid skäller på men det har hänt att han även skällt på gris. han skäller bara när det står stilla och det är den troliga anledningen till varför han varken skäller på dov eller rådjur. han följer djuren i allt mellan två och tio minuter där de längre tiderna alltid är på älg eller gris. rådjur följs sällan mer än tre minuter. gällande gris är han något feg och om det är riktigt täta planteringar eller grisarna trycker hårt smyger han gärna runt, är grisen på benen när han kommer ikapp eller om det ligger i en back/hygge går det oftast bra. hans genomsnittsbetyg som klövviltshund är medelgod och kan inte jämföras med en hund speciellt tänkt till ändamål tex en bra drever till rådjur eller spetshund till älg/gris. som slaskhund presterar han dock betydligt bättre än de flesta wachtlar jag jagat med ... hans största nackdelar är det snäva söket och att spåren måste vara färska för att han ska gå på.

apportering är ett relativt nyfunnet intresse, han hämtade sin första dummy i augusti och samma kväll apporterade han gäss i havet. vi har tränat en hel del och han har även fått jaga en del och gör det rätt bra. i vatten är han bättre än på land då han ibland verkar tycka att jag minsann kan hämta själv när jag inte ens behöver bli blöt.

eftersök är det vi gör minst och det han därför gör minst bra. jag släpper aldrig honom lös efter gris eller älg då han inte har skärpa nog att ställa en längre stund utan dessa spårar jag endast i lina om vi väntar oss ett dödsök. är det en påskjuten gris eller älg som vi misstänker lever överlåter jag alltid hundarbetet åt någon annan då jag kan göra mer skada än nytta.

Intressant, Labradorer är ju väldigt flexibla hundar.

Är det lite så att om man har en hund som är extremt flexibel, s.k. slaskhund, så är det lite

oseriöst på något sätt? Eller har jag fattat den gängse normen fel.

Jag tänker att jakten är relativt traditionsbunden och man då skall ha en specifik hundras

för specifika uppgifter?

Hur ser man på det?

Intressant, Labradorer är ju väldigt flexibla hundar.

Är det lite så att om man har en hund som är extremt flexibel, s.k. slaskhund, så är det lite

oseriöst på något sätt? Eller har jag fattat den gängse normen fel.

Jag tänker att jakten är relativt traditionsbunden och man då skall ha en specifik hundras

för specifika uppgifter?

Hur ser man på det?

Hur "man" ser på det känns hyggligt ointressant tycker jag. Alla kan ju inte åka land och rike runt på and och fasanjakter och stå och plocka in döda fåglar som trillar bakom skyttarna? I samma ögonblick som du kliver på ett riktigt eftersök på tex änder så frångår du alla normer för vad som är "rätt". Det vet jag för dessa eftersök kräver en jävla massa av dej som förare/skytt och jag har otroligt svårt att hitta ekipage som fixar alla momenten på det ställe där jag är hundansvarig. Krasst sett så suger faktiskt de flesta etablerade storfräsare i branchen, de som har "seriösa" hundar.

Sen labben som slaskhund.. rätt skolad så är den typ topp 3 eller något tycker jag. Och har du en hund oavsett sort som får jobba mycket så är ju det per definition bra tycker jag, hunden får jobba mycket och mår bra och blir bättre hela tiden.

Mvh!

Hur "man" ser på det känns hyggligt ointressant tycker jag. Alla kan ju inte åka land och rike runt på and och fasanjakter och stå och plocka in döda fåglar som trillar bakom skyttarna? I samma ögonblick som du kliver på ett riktigt eftersök på tex änder så frångår du alla normer för vad som är "rätt". Det vet jag för dessa eftersök kräver en jävla massa av dej som förare/skytt och jag har otroligt svårt att hitta ekipage som fixar alla momenten på det ställe där jag är hundansvarig. Krasst sett så suger faktiskt de flesta etablerade storfräsare i branchen, de som har "seriösa" hundar.

Sen labben som slaskhund.. rätt skolad så är den typ topp 3 eller något tycker jag. Och har du en hund oavsett sort som får jobba mycket så är ju det per definition bra tycker jag, hunden får jobba mycket och mår bra och blir bättre hela tiden.

Mvh!

Jag håller absolut med. Jag har roat mig med att fundera på de traditioner som finns och funderat lite kring dem och

inte så att jag själv känner så.

Innan jag fick ta bort vår labbe så förstog jag att detta är en hund som kan så mycket mer än sitta och vänta på

att hämta fasaner på ett gods, även om Labradoren gör det perfekt.

Jobbar du med Labbar?

Jobbar vet jag inte men vi har fyra stycken och far runt med dem under säsong en hel del och då med tyngdpunkt på eftersöken speciellt jag, hinner aldrig appotera under jakterna utan lägger mest tid på att driva spektaklet frammåt dvs resa fågel. Brukar fixa planeringen innan jakten så folk vet vad de ska göra och på så sätt skapa mer lugn och ro under jakterna.

Mvh!

Tja, jag var tidigare något av en jaktprovsfanatiker och apporterade därför endast med mina labbar.

Nu mera fungerar dom som "slaskhundar" och det är mycket roligare både för mig och för hundarna.

Kan bara konstatera att labben är en underbar hund. Jagar man hyfsat mycket så lär dom sig snart att arbeta på olika sätt beroende på vad som jagas, Enda nackdelen med mina är att dom inte skallar på klövvilt.

Nästa hund blir en korsning labbe/wachtel som jag tror kan bli den perfekta "slaskhunden".

Hur "man" ser på det känns hyggligt ointressant tycker jag. Alla kan ju inte åka land och rike runt på and och fasanjakter och stå och plocka in döda fåglar som trillar bakom skyttarna? I samma ögonblick som du kliver på ett riktigt eftersök på tex änder så frångår du alla normer för vad som är "rätt". Det vet jag för dessa eftersök kräver en jävla massa av dej som förare/skytt och jag har otroligt svårt att hitta ekipage som fixar alla momenten på det ställe där jag är hundansvarig. Krasst sett så suger faktiskt de flesta etablerade storfräsare i branchen, de som har "seriösa" hundar.

Sen labben som slaskhund.. rätt skolad så är den typ topp 3 eller något tycker jag. Och har du en hund oavsett sort som får jobba mycket så är ju det per definition bra tycker jag, hunden får jobba mycket och mår bra och blir bättre hela tiden.

Mvh!

Tjo jag blir lite nyfiken, varför "suger" de flesta som har "seriösa" hundar?

Mvh Johan

Uff.. ids inte älta detta igen. Har att göra med att få fixar att köra hund och få det att fungera från båt.

Mvh!

Tjo jag blir lite nyfiken, varför "suger" de flesta som har "seriösa" hundar?

Mvh Johan

Det jag upplever på dom fågeljakterna jag medverkar på är att folk med jaktprovsambitioner ser jakten mest som ett tillfälle att träna sina egna hundar.

Dom har inte förstått eller så bryr dom sig inte om att man är där för att utföra ett jobb, dvs se till att viltet kommer in och att jakten flyter på.

Det jag upplever på dom fågeljakterna jag medverkar på är att folk med jaktprovsambitioner ser jakten mest som ett tillfälle att träna sina egna hundar.

Dom har inte förstått eller så bryr dom sig inte om att man är där för att utföra ett jobb, dvs se till att viltet kommer in och att jakten flyter på.

Får sådana ekipage något betalt för att vara hundförare på jakt?

Får sådana ekipage något betalt för att vara hundförare på jakt?

Nej, betalning för att vara apportör har jag aldrig hört talas om.... En slyngeljakt brukar vara standard.

Den betalning som brukar erbjudas den som går som hundförare/drevkarl är en tackjakt. Pengar utgår sällan är min erfarenhet.

Jakterna är ju även en bra möjlighet att få låta hunden jobba med större mängder varmt vilt vilket är "betalt" i sig.

/Markus

Den betalning som brukar erbjudas den som går som hundförare/drevkarl är en tackjakt. Pengar utgår sällan är min erfarenhet.

Jakterna är ju även en bra möjlighet att få låta hunden jobba med större mängder varmt vilt vilket är "betalt" i sig.

/Markus

Jag förstår att det är så och då blir ju själva jakten i sig ett träningstillfälle för hund och förare, även om det är

lite segt för jägarna så är det nog så.

När jag läst tips och råd för jaktprov osv. så står det ofta att man skall tänka på att det vid jakt först och främst

är jakt som gäller, men kanske är svårt då grundmotivet för varför man är där är lite olika.

Lite tudelad i detta.

Många gör ett grymt jobb och jag ser det som självklart att i mån av möjlighet erbjuda dem anpassade platser utifrån deras hundars behov, haft några som kört passivitet under säsongen och det har betalat sig big time tycker jag då samma förare fått sina hundar godkända på praktiska prov och fått championat. Många gånger så ställer dessa hundförare om 100&-igt när championatet väl är bärgat och går all-in med sina hundar, busjakt all the way! Gillar det skarpt, har otroligt stor nytta av dessa hundar. Sen är vissa så seriösa att de har både tävlingshundar och slaskshundar dvs man kan använda dem friskt i vissa såter med välfungerande slaskhundar och i andra ge dem lite räkmacka med sina tävlingshundar. Någonstans känner jag att dessa hundförare som inte jagar och får betalat via tackjakten måste ha något tillbaka som de värdesätter. Därför är åtminstone jag väldigt lyhörd gentemot dem.

Det knepiga blir när de bara har en hund i gång och denna är i karriären så att säga.. då blir det problem.

Mvh!

Uff.. ids inte älta detta igen. Har att göra med att få fixar att köra hund och få det att fungera från båt.

Mvh!

Ok, om vi vänder lite på det då. Vilka egenskaper värdesätter du mest hos de apportörer som är på jakterna?

Kan tillägga att jag är inte ute efter en debatt. Jag är sugen på en retriver (har vorsteh nu) om några år och är främst ute efter en jakthund men går gärna något prov också.

Johan

Är du säker på att du verkligen ska ha retriver? Grejen är att det "ekipage" som jag har tillgängligt och som är avgjort mest effektivt är just en lugn och sansad hundförare med ett strävhår! Hunden har en helt sjuk näsa och ett väldigt lugnt sätt att jobba = tar väldigt mycket fågel alt petar ut åt husse som skjuter samt håller väldigt länge. Det jag däremot är osäker på är hur den jycken fungerar när han har ogynnsam vind men trots att vi alla försöker, varje säsong, att plocka fåglar bakom honom så att säga så är det bara en som lyckats

Men ok.

Det som krävs är krasst sett minst två, gärna fler hundar, som har modet och orken att jobba från båt. Husse/matte ska kunna hantera en hagelbössa under trygga former och inte vara rädd att blöta ned sig. En annan akilleshäl är just detta att köra båt, det måste man fixa.

När jag är själv på eftersöket dvs inte har hustrun med så har jag två spanieler och tre labbar igång. Man hör direkt när hundarna får kontakt med fågel, då skickar man allt man har i båten så fågeln inte ska kunna runda hundarna som jobbar i vassen och simma bakåt. Sen är det bara att vänta, antingen tar hundarna fågeln eller så simmar den ut och då skjuter man den.

Är hustrun med så har jag två spanieler och en labbe och vi klarar det men då är det bra om jag har ett fungerande ekipage till med där jag kör som avlastning. Hundarna måste få pausa och vila och då måste någon annan köra alt att man stannar.

Oftast så sätter man ihop ett antal hundförare till "Team" som kör anvisade sträckor. Kan vara två hundförare och en skytt eller två-tre ekipage med mediokra hundar som sammantaget fungerar men inte var för sig.

Grejen är att där jag har hundansvaret så har vi en rätt stor havsvik att göra eftersök i. Vi jagar änder på kvällssträck och det kan trilla rätt rejäla mängder fågel under jakten och de flesta döda får vi in under gång så att säga, en hel del skammat med. Men det blir alltid fågel kvar och de tar vi dagen efter direkt på morgonen. Viken är stor så vi har, beroende på hur många vi är, runt 4-5 timmars jobb. Min bestämda uppfattning är att antalet bärgade änder på eftersöket helt och hållet styrs av hur många hundar vi kör på med, ju fler desto bättre. Men där skiter det sig då få har dessa hundar som fungerar från båt.

Sen håller inte hundarna så länge heller. Du har en begränsad tid effektivt jobb i varje hund och det gäller att hushålla med resurserna. Därför är det bra med flera hundar tillgängliga. Initialt så är det väldigt mycket jobb i tomma vassar, änderna drar sig inåt viken under natten men det spelar ingen roll vi måste i alla fall söka igenom områdena. Det innebär att när man kommer in där det börjar hetta till så har man inte så mycket krut kvar i hundarna. Tiden du får ut av varje hund påverkas även högeligen av vattentemperaturen samt vädret i övrigt. Är det soligt och fint så återhämtar sig hundarna fortare i båten och då håller de lite längre och tvärtom, regn och pissväder samt kyla i början av oktober.. ja det är rätt hemskt, man tycker riktigt synd om hundarna då!

Nu jagar vi inte längre än så där ute, sagt ifrån om det för vi kan inte genomföra eftersöken där ute hur sent som helst.

Mvh!

Funderat lite.. skulle faktiskt krasst hävda att i princip allt eftersök även i mindre viltvatten där man söker igenom vass måste genomföras från båt. Det är rätt sällan som du kan skjuta från land under säkra former på fågel som hundarna misslyckas med att ta.

Mvh!

Tack å bock! Roligt med lite info om hur det funkar på storjakterna!

Jo jag klarar mig nog ganska bra med en vorsteh till andjakterna. Hon är inte så erfaren men har ett skapligt driv. Med småbarn i huset är det mest att jag tror att labbarna är lite lugnare och kan koppla av bättre när man inte har tid med långrastning.

/Johan

Mkt synpunkter som är bra. Synd man inte har mer erfarenhet av labbar. Jag använder dock mina som renodlade apportörer

Det hade ju varit bra kul att komma och kika på hur en sån jakt går till i verkliga livet.

Du verkar ju bo i rätt del av landet så det kan jag redan nu lova dej. Boka valfri onsdag i september så blir du med på eftersök. Medtag regnkläder oavsett väder, signalfärgad väst, väl insmord hagelbössa samt en thermos fika.

Mvh!

Du verkar ju bo i rätt del av landet så det kan jag redan nu lova dej. Boka valfri onsdag i september så blir du med på eftersök. Medtag regnkläder oavsett väder, signalfärgad väst, väl insmord hagelbössa samt en thermos fika.

Mvh!

Fantastikt!

Jag är beredd!