Jag har kollat på alla program av Thomas Ekberg om jakt med stående. Jag noterade att de skjuter ganska friskt över knallapporterande eller hund som springer efter rest fågel. 

 

Handen på hjärtat hur många av er gör det? Är det så att man blir lite slapp vad gäller det med tiden? 

Jag skulle aldrig göra det.

Möjligtvis om hunden är gammal och det är typ sista skottchans en för den hunden.

I ärlighetens namn så gjorde jag så när jag var yngre å mer skjutkåt,men hundarna blev därefter också,numera är jag mycket mer trög innan jag skjuter,tänker mer på hur samarbetet mellan mig å hunden funkar,viktigare än att till varje pris fälla nån fågel,ungefär som skillnaden mellan dörja makrill å stå i ett strömmande vatten med en torrfluga på linan.

En jaktkompis som inte respekterar min uppfattning om när å hur skott avlossas över hund,den får en fot i röven!

Sedan har jag inte en aning om vem,vad hette han nu?Thomas Ekberg är och vad hans agenda går ut på,förmodligen pengar eller nåt personlighetserkännade antar jag,typ Morberg.

Har aldrig gjort det!

Öht skjuts det alldeles för friskt på den fronten i filmer.

Men är det ngt som e sant av alla ordspråk e de: "Du får den hund du förtjänar"

De knallar inte mindre av att man skjuter på tjuvresningar o eftergångar.

Handen på hjärtat va det,jonsson,(har aldrig gjort det)?

Jimbolo,håller helt å fullt med,man får den hund man förtjänar,jag inser mina begränsningar och därför är jag mycket restriktiv vad det gäller sk.allroundhundar.

Var sak på sin plats!

Handen på hjärtat va det,jonsson,(har aldrig gjort det)?

Jimbolo,håller helt å fullt med,man får den hund man förtjänar,jag inser mina begränsningar och därför är jag mycket restriktiv vad det gäller sk.allroundhundar.

Var sak på sin plats!

 

Det är handen på hjärtat!

Däremot har samtliga 3 settrar sprungit efter fågel om dom har sprungit upp dom och kommit i fel vind så att säga.

Beror helt och hållet på hund/ålder, en unghund under injagning/jaktprov nej, men en äldre hund utan tvekan. Skulle det bara skjutas i helt korrekta situationer skulle det skjutas 80% mindre fögel här i landet helt klart.

Jag tror personligen minst 95% av fågelhundsägarna gjort det, så även jag. Om det då handlar om en äldre hund som ej är aktuell för prov och vars främsta uppgift är att ligga i soffan och fisa, så tycker jag heller inte det spelar någon som helst roll. Om det kan ske säkert förstås.

Pratar vi hundar som är antingen under injagning eller såna som går prov så skulle jag personligen aldrig skjuta. Dock får alla göra som dom vill, jag dömer ingen för deras val, även om jag, när jag håller mina kurser, rekommenderar att hunden ska ha god stadga innan fingret når avtryckaren. Allt blir så mycket lättare när man gör rätt från början.

Drygt med eftergångar, varje gång man fäller så belönas beteendet. Är det fält eller fjäll så undviker jag att fälla. Om det är skog är det svårare, situationerna blir inte alltid enligt skolboken...

Skjuter inte vid tjuvresning eller eftergång. Med en gammal hund som vet vad den gör skjuter jag på stöt (jag är ju ute och jagar trots allt...) Frågeställningen att skjuta för en knallapportör blir ju lite lustig, man vet ju inte om den knallar förrän man har avlossat skottet, förutsatt att den är lugn i flog alltså. Men samma där, en gammal hund som sköter sig kan väl få knalla ibland om den har kul och gör det snyggt. Jag orkar inte bråka med en hund som är samspelt och vet vad vi håller på med.

Håller med Kallel. På fjäll o fält o med unghundar har jag varit väldigt konsekvent o inte skjutit. Däremot om man tar en sväng i skogen o hunden står för en tjäder så smäller det, även om den går efter (så klart om skottet är säkert).

Med gammtiken(vi var tvungen ta bort hon i höstas) sköt vi allt. Hon visste vad det gick ut på och vad hon skulle göra. Spelade ingen roll omän hon inte hade stått för fågeln som flög förbi. Hon var väl 4år kanske när jag började jaga med hon och så har jag/vi jagat med hon ända tills slutet. Vet inte hur många år farsan väntade med detta men skulle tippa 2 år minst. Förövrigt så var hon krokig och grovt överbett så hon skulle varken gå utställningar eller prov. Vilket betyder att det inte lades ner några ofantliga antal timmar på träning, utan det skulle bli en "jakthund" utav denna. Fågelsäkrare hund får man leta efter..grämer mig än att vi tog bort hon 8,5 år ung

 

Nu är valpen 1 år. Skjuta på stöt osv är totalförbjudet, ända tills hon lärt sig vad det går ut på och vad hon ska göra.

 

Sen så är det olika från hund till hund. Morfar var noga med att inte skjuta på stöt eller då hunden sprang efter osv. Men hans vorsteh blev ändå en "stövare".

Huvudsaken är nog att man trivs med sin hund,allt annat är egentligen ointressant,eller??

Livet är kort,lev det hårt!