Tjena!

Med risk för att trampa folk på tårna, inte min mening dock så skulle jag vilja starta upp en dialog som redan bedrivs på många platser idag. Jag hittade dock inte rätt så jag tänkte att jag lägger upp denna tråd och skulle någon moderator ha en åsikt vart tråden skall vara istället, flytta den gärna.

Tillbaka till rubriken: Jaktens framtid.

Satt ikväll och läste "Nya" Jaktmarker & Fiskevatten och på sidan 81 finns en ruta med Thomas Ekberg och ett ungdomspris som Thomas ansvarar för. För er som har pappret kan läsa själv men för er andra citerar jag en del av det jag vill diskutera:

"Ska den jakt vi värnar om i idag finnas kvar i morgon, ja då måste vi bygga underifrån. Vi måste få in fler engagerade ungdomar, de som ska ta över och föra den kunskap vi förvaltat vidare i framtiden. Och för att nå dit behöver vi lyfta fram unga jägare som jobbar praktiskt för jaktens framtid och få dem att inse hur viktiga dom är."

Hur görs detta där DU är med?

Tar ni kontakt i unga som är ny-utexaminerade jägare och erbjuder plats hos er?

Får dom söka upp er?

Vill ni ha in fler i ert Jaktlag? (Ung som gammal?)

Idag var jag som säkert många andra av er ute och jagade Lo, och vid dom 3 samlingar vi hade under dagen reflekterade jag, och även några till jag pratade med hur hög medelålder det fanns i jaktlagen runt kring i skogarna. Tog man bort 1 av dom 7 Jaktlag som var samlade så fanns det inte en person, kvinna som man under 50år. 1 av lagen består av ett gäng killar på 20-30 år som är "födda" in i marken dom jagar på där av att jag inte riktigt räknar dom på samma sätt. Dock var dom där vilket var bra om man tänker på snittåldern =) Efter att ha pratat med en del personer gick det ganska snabbt upp för mig att många av dessa herrar (det var majoritet av äldre herrar) ingick i 2-3 olika jaktlag/jaktmarker.

Och för att då hoppa på några tår, detta tycker jag är fullkomligt jä**a idiotiskt! Satt på ett möte för någon vecka sedan och där satt killar/tjejer/män/kvinnor som inte har någon mark alls, dom fick betala stora pengar varje gång dom skulle jaga istället för ett arrende som är mer överkomligt och faktiskt mer rättvist i kostnad. Varför är jägare i allmänhet så egoistiska? Vi klagar på att vi inte får fram våra åsikter angående varg, lo, värnare, handläggningstider osv osv, men vi har en chans att bli fler genom att vara mer generösa med markerna/platserna som finns i landet, men det skiter vi i, bara JAG får jaga! För dom som inte släpps in slutar snart bry sig om dom frågor vi vill ha mer att säga till om.

Är detta ett problem eller är det bara jag som ser det så?

Vill vi lösa detta eller får det bli som det blir?

Nu blev det mycket, jag har glömt en del men tror ni förstått min start till en dialog hur vi ska kunna utveckla jakten, inte inveckla den.

Tack för mig, hej!

Kan bara samtliga jägare tillåta alla nya jägare utnyttja den jakten som ingen bedriver på marken så är stora delar löst. Vissa jagar bara rådjur, men kanske kan tänka sig att släppa rävjakten. En del jagar mest räv, men har outnyttjade gåsmarker mm. Det handlar om tillit,man vill inte stöta sig med markägare och grannar så därför är det lättare att säga nej än att riskera att bli av med jaktarrendet. Det är min uppfattning iaf, rätta mig gärna om jag har fel!

Jag håller med dig i din första rad, och följden därefter. Det jag dock är lite allergisk mot är faktiskt dina sista 2 meningar, dom är precis det jag finner fel med jakten. Se det såhär; varför skulle man stöta sig med grannar/markägare? Om du har ett ensamt "Jaktlag" där du är singeljägare kan jag nästan köpa det, men om du har ett Jaktlag på 10 personer tror du grannarna eller ägaren bryr sig om vem som är gubbe 11? Eller rent av någon av dom som redan jagar på 3 andra ställen också kan "avsäga" sin plats i 1 lag för att ge en ny jägare chansen? Men det gör ingen, för man vill ha allt själv. Det är min uppfattning...

Sen kom jag ju på en sak igår som jag ville dela med mig av; om fler jägare får chansen i "skarpa" lägen kommer kanske skadeskjutningarna minska lite, menar självklart fortfarande att skjutbanan är en självklarhet, det jag menar är träningen att kunna behärska adrenalinet som sprutar när man ser viltet. För det finns ju 2 scenario som jag ser det 1, det "missas" många lägen att få in kött ilagt för att nya jägare inte vågar ta skottet, som faktiskt är ett lätt skott för att denne är rädd att misslyckas eller inte kan hantera adrenalinet. 2, denne tar ett dumt jävla skott för att den inte kan inse sina begränsningar/inte vågar släppa för vem vet när den får jaga nästa gång/inte fattar att det är dumt för denne inte sett tillräckligt många olika scenarion... Kommer alltid finnas bommar/skadeskjutningar men det kanske går att minska?

Detta va mina 2kr idag =) Ingen annan som har tankar, idéer? Det är ju en del som läst....

Tack och hej!

Jag brukar rätt snabbt erbjuda gästjakt till nyblivna jägare som jag träffar. Lite svårare att bjuda in i laget. Dock tycker jag det är mycket svårt att få ungdomar intresserade. Dom är hellre ute med kompisar eller leker med dator halva nätterna så dom har väldigt svårt att komma upp på jaktmorgnarna. Jag tycker mig se att jaktintresset brukar ta fart i 30 årsåldern. Innan det är det mycket annat som drar.

 

Vi är en "klubb" där alla som är anställda hos min arbetsgivare har rätt att vara med i laget. Det gör det lite besvärligt att ta in folk ut ifrån.

Samtidigt så är vi just nu 8 ordinarie på ca 1100ha samt att vi har någon som endast jagar småvilt. Vi har 5 hundar som ska samsas, samt några stövare/finnspetsar osv. Mer folk som ska dela kött, gör att det blir så små lotter att det inte är värt att lägga ner tid för jakt. Fler hundar gör det omöjligt att få någon hund duktig.....

 

Själv skulle jag mycket väl kunna tänka mig fler jaktmarker. Den marken vi har är långt ifrån en bra "hundförar" mark. Rätt mycket avverkat med hyggen eller väldigt svår forcerad ungskog. Sen ligger den ca 40 min bilresa från hemmet. Men vi är ett trivsamt gäng som jagar och vi har iordningställt en gemytlig "kojbacke" som gör att det ändå är en rätt ok "huvud"mark. Men jag skulle tänka mig någon mark närmare hemmet som jag snabbt kan komma ut på även när man har tider att passa. Skulle också kunna tänka mig en större mark som är lämpligare att gå med hund på. Då gör det inget om den skulle ligga rätt långt bort och jag åker dit någon/några helger/år för att få kunna jaga på bra hundmarker emellanåt.

 

Egoistisk, ja kanske. Men jag gillar att vara i skogen och försöker att ha 80-100 jaktdagar/år även fast jag bara fick till runt 60 det här jaktåret.

Får se om det blir någon dag till i vår efter bäver, men jag tror att vi är bäverlös på marken för jag såg inga färska gnag i höstas....

Det här är en mycket intressant tråd,får återkomma när jag kört färdigt hästskiten

Jag är en av de däringa idioterna av en enkel anledning, jag är jaktidiot och en mark bär inte mitt intresse(arealberoende naturligtvis). Men jag känner mig inte träffad eller känner något dåligt samvete för det, i genäld försöker jag ta med nya/yngre/marklösa jägare så gott det går och har hjälpt åtminstone ett par till att komma in i jaktlag.

Ego, javisst men livet är inte rättvist och jag är mig själv närmast.

Ett "enkelt" knep att slussa ut jägare vore att göra som flygbolagen gör och överboka, i de flesta jaktlag så är det 20-30% som står för 90% av jaktdagarna så det skulle gå att pula in flera i många jaktlag. Kolla en samling en murren novembermorgon..

Sedan har vi oxå fenomenet med mkt prat och liten verkstad när det blir skarpt läge för många och då backar man, men gnälla går an.

När jag blev tonåring spenderade jag många sommardagar med att röja pass och bygga torn. Givetvismest på familjens mark men även på mark där kompisars pappor jagade. När jag senare tog jägarexamen stig man långt fram i kön för att få vara med på jakten. Idag tar jag först och främst med unga jägare som gjort samma sak. Att det innebär problem för nya jägare utan kontakter det förstår jag. Men jag vet om sanningen skall fram inte om jag har någon bra lösning...

Ett alternativ som ett område har här är att man kan dela på ett jaktkort förutsett att bara en är ute och jagar åt gången. 

 

Man arenderar 125 hektar per kort då har du tillgång till 8000hektar. En liten fräck lösning tycker jag iaf

Som marklös utan någon i släkt eller familj som jagar eller ens delar mitt intresse för jakten så är det här något jag grubblar på rätt ofta. Jag har en kollega på jobbet som har en mindre mark med två åtlar på där jag får följa med, dock så är det glest mellan tillfällena, men det gör mig inte så värst mycket. Men, det finns alltid ett men, jag tog inte jägarexamen för att nöja mig med att sitta på en åtel där allt är färdigt och klart när man kommer dit, jag vill lära mig, jag vill spendera tid ute i markerna, snickra torn, röja pass, lära mig viltvård m.m, just nu spenderar jag den tiden då jag inte jobbar med att försöka skicka ut små metkrokar bland bekantas bekanta som jag vet jagar, det är rätt jobbigt då jag känner att jag kanske tränger mig på, men om man ser på marksituationerna här i Skåne så är det antingen miljonär eller medlem i jaktlag som krävs för att få vistas på en större mark där allt det här kan ske, så det är ett nödvändigt ont om jag ska få en chans att kunna utvecklas!

Kommer inte ihåg i vilken tidning jag läste det i men de hade en satsning på att få in en föryngring i jägarkåren, positivt enligt mig, men när man ser bilder osv som skickats in till tävlingen så är det etablerade jägare med barn som "föds" in i jakten och jaktmarkerna.

Vildsvinen såg jag kanske naivt som en chans att få jaga även om man var marklös då man ofta hör klagomål från bönder om skador på grödor osv, men när man pratar med dom så kommer det alltid upp att de vill ha betalt för att man ska få skjuta, rätt intressant då de tidigare beklagat sig över skador och förlorad inkomst..

Men men, ger man upp så kommer man aldrig in i det så jag fortsätter i mitt letande och en vacker dag så kanske chansen dyker upp.

Som marklös utan någon i släkt eller familj som jagar eller ens delar mitt intresse för jakten så är det här något jag grubblar på rätt ofta. Jag har en kollega på jobbet som har en mindre mark med två åtlar på där jag får följa med, dock så är det glest mellan tillfällena, men det gör mig inte så värst mycket. Men, det finns alltid ett men, jag tog inte jägarexamen för att nöja mig med att sitta på en åtel där allt är färdigt och klart när man kommer dit, jag vill lära mig, jag vill spendera tid ute i markerna, snickra torn, röja pass, lära mig viltvård m.m, just nu spenderar jag den tiden då jag inte jobbar med att försöka skicka ut små metkrokar bland bekantas bekanta som jag vet jagar, det är rätt jobbigt då jag känner att jag kanske tränger mig på, men om man ser på marksituationerna här i Skåne så är det antingen miljonär eller medlem i jaktlag som krävs för att få vistas på en större mark där allt det här kan ske, så det är ett nödvändigt ont om jag ska få en chans att kunna utvecklas!

Kommer inte ihåg i vilken tidning jag läste det i men de hade en satsning på att få in en föryngring i jägarkåren, positivt enligt mig, men när man ser bilder osv som skickats in till tävlingen så är det etablerade jägare med barn som "föds" in i jakten och jaktmarkerna.

Vildsvinen såg jag kanske naivt som en chans att få jaga även om man var marklös då man ofta hör klagomål från bönder om skador på grödor osv, men när man pratar med dom så kommer det alltid upp att de vill ha betalt för att man ska få skjuta, rätt intressant då de tidigare beklagat sig över skador och förlorad inkomst..

Men men, ger man upp så kommer man aldrig in i det så jag fortsätter i mitt letande och en vacker dag så kanske chansen dyker upp.

 

Hvis det kan trösta dig, så är der någon som har sämra chanser :-)

Jag bor också i skåne, ingen jaktmark, inte miljonär och danskar!! Jep en skit jävla dansk psykopat, som altid är svinfull och skjuta på allt! :-D

Så hur bra är mine chanser for at komme med på jakt? 

 

Men som Emil, måsta man försöka och hoppas på att charmen och dansk öl kan öppna dörrar .-)

 

och jag är inte altid svinfull..

Jag kan köpa det vissa skriver om att vara "Jaktidioter" vilja jaga mm. det jag ska tillägga att jag gillar ändå är att ni bjuder med folk.

Som EmilSand skriver kan det dock bli så att folk känner sig påträngande och vågar inte fråga osv. Jag kan väll bara tycka att vi är så pass få jägare i sverige i jämförelse vad vi skulle kunna varit om det varit lättare att få tag i mark/jaktlag. Jag tycker som jag skrev innan, om man är ett lag på 15-20 personer, vad gör 1 till? Inte 2,3 eller 4, utan 1 gubbe/tös till? 

 

Vi är ju ganska snabba på att jaga rätt på "rätt hundar" om vi inte har dom själva i laget, vi kan betala föraren alternativ ge köttlotter, soppacash eller så vill han bara jaga utan krav och får då gladeligen vara med. Alla jag har jagat med dom senaste åren har alltid haft någon gubbe borta, utom den "gyllene" veckan så det finns ju plats. 

Jag blir bara så bitter när jag hör hur unga (mellan 15-35) som inte har mark eller så har så svårt att komma med så dom tröttnar på att jaga, det är inte roligt att varje år åka till banan för att skjuta och skaffa papper på att man är duglig iaf på banan men sen ändå inte få chans. Som KiasHusse, hur kul hade det varit om dina dagar va nere på 10-15 från augusti till mars? Kul att jaga då? Tar man all den energi som marklösa jägare får lägga på att leta tillfällen och istället låter dom bygga torn, skyddsjaga i grödor, följa med hundföraren (som ändå har väldigt mycket jakt om den har bra hundar) som skytt för att lära sig, sitta i ett sketet torn några dagar lyssna på radion och dricka kaffe så tror jag att dessa kommer fortsätta jaga, fortsätta med sin energi och engagemang. Och som någon skrev innan, låt dom vara med och jaga den där räven, grisen, fågeln som ingen annan "orkar" vill eller så jaga.... Det finns plats för tusan, bara att rannsaka sig själv och kolla kalendern när och var det jagas och låt dom går med/bjud med så gör man alltid någon glad.. 

Urbaniseringen gör att allmänheten kommer allt längre ifrån verkligheten och de får allt svårare att inse/förstå vad vi håller på med!

 

För att lyckas fylla leden i jägarkåren krävs att jägarorganisationerna riktar sin information till de yngre. Finns hur mycket som helst att göra här! 

Just när det kommer gris i grödor så tycker jag själv att jag har en fördel då jag i 6 år jobbat antingen 18-06 eller 19-07 ca 14-16 nätter i månaden, resterande är jag ledig, så att röja runt nätterna i ända, helger som mitt i veckan är inga problem för mig, det ingår i min normala dygnsrytm, men jag kan även ställa om till att gå upp 0500 bara det matchar någorlunda med jobb osv, men somsagt, bönder vill ju gärna ha betalt för att man hjälper dom!

Fel ställe att bo på om man vill jaga och inte tjänar fläsk känns det som, små marker och folktätt. Det är bare till å flytt ! Snackar skåne dårå.

Haha jo, det är lite väl tätt mellan godsen här i NÖ-Skåne haha!

EmilSand jag vet! Det är skamligt och där tycker jag förbunden skall gå ihop och komma fram till en lösning, för i slutändan betala eller ej så är det vi jägare som får skit för grisarna. 

Strävhår; jag kollade på lite mark längre norrut, 15kr:- Ha, det är bra pris om man jämför med 200:- här nere =)

Intressant tråd det här..och snacket om att "vi borde föryngra, men.." känner jag igen från fler grupper

Jag har inte kommit så långt ännu, så jag har inte koll på hur jaktlagen är här ute på landet utanför Göteborg. När jag känner mig mer bekväm med skyttet och framför allt har skjutit in vapnen ska jag höra runt här med en granne som jag tror har marker som dom jagar på..

Det ska bli kul att fortsätta följa detta inlägg!

Vet inte riktigt hur många man kan vara per 1000 ha? Ser ibland en tendens till väldigt mycket konflikter när man blir väldigt många, det ska ju fungera lite som ett fotbollslag där det krävs en väldigt stark och bra lagledare (jaktledare) för att allt skall flyta på bra. Har man inte det så blir det ibland svårt att hantera en stor grupp på liten yta. Vi har som regel försökt hålla oss till 1/100ha med möjlighet att bjuda in folk sporadiskt. Sen så är det viktigt att se till att hålla ett " lagom" jakttryck och att dessutom inte ha en gubbe i var enda buske då det blir väldigt svårt att hantera ur ren säkerhetssynpunkt. Mycket intressant disskution som man säkert kan lära sig ett och annat av.

Jag kan köpa det vissa skriver om att vara "Jaktidioter" vilja jaga mm. det jag ska tillägga att jag gillar ändå är att ni bjuder med folk.

Som EmilSand skriver kan det dock bli så att folk känner sig påträngande och vågar inte fråga osv. Jag kan väll bara tycka att vi är så pass få jägare i sverige i jämförelse vad vi skulle kunna varit om det varit lättare att få tag i mark/jaktlag. Jag tycker som jag skrev innan, om man är ett lag på 15-20 personer, vad gör 1 till? Inte 2,3 eller 4, utan 1 gubbe/tös till? 

 

Som KiasHusse, hur kul hade det varit om dina dagar va nere på 10-15 från augusti till mars? Kul att jaga då? Tar man all den energi som marklösa jägare får lägga på att leta tillfällen och istället låter dom bygga torn, skyddsjaga i grödor, följa med hundföraren (som ändå har väldigt mycket jakt om den har bra hundar) som skytt för att lära sig, sitta i ett sketet torn några dagar lyssna på radion och dricka kaffe så tror jag att dessa kommer fortsätta jaga, fortsätta med sin energi och engagemang. Och som någon skrev innan, låt dom vara med och jaga den där räven, grisen, fågeln som ingen annan "orkar" vill eller så jaga.... Det finns plats för tusan, bara att rannsaka sig själv och kolla kalendern när och var det jagas och låt dom går med/bjud med så gör man alltid någon glad.. 

Jag jagar eg av 5 orsaker.

1 Få kött "billigt" som jag tycker är etiskt.

2 Få fylla frysen med bra mat(Går hand i hand med 1)

3 Få uppleva samarbetet med en hund och kunna glädjas åt resultatet

4 Få gå motion och vara i naturen

5 Få umgås med gelikar och ha lite trevlig med avkoppling från vardagen

 

Faller 1-2 så ser jag ingen mening i att jaga. Om 1-2 infrias men resten faller.... Då finner jag inte heller någon anledning att jaga.

 

3-5 Kan jag göra på andra sätt än att jaga. Jag kan tex utbilda en tjänstehund eller träna agility. Jag kan plocka svamp och bär. Jag kan promenera eller löpa.Jag kan gå med i en bridgeförening. Jag tycker även det är rätt kul att skjuta, men även det nöjet kan tillgodoses via annat än jakt.

 

1-2 kan jag bara få genom att jaga. Är det många i laget så att utdelningen på 80 dagar endast blir 20-25 kg kött. Då vetetusan om jag skulle lägga tiden på att jaga..... Tror jag skulle lägga tid på något annat och köpa kött från någon bonde eller same, där jag vet hur köttet är uppfött och hanterats....

3... Om jag ska hålla med jakthund så är det inget alt att jaga endast 10-20 dagar/år. Det krävs upp mot minst 50 dagar om det ska bli resultat. Samt att jag och hunden mår inte bra av att endast jaga sporadiskt någon gång då och då..... Med risker för skador pga iver, dåligt tränad osv....

Jaga utan hund har jag gjort och jag säljer hellre bössan om jag inte kan gå med hund. Passa är ett gudastraff. 5-10 dagar som passare är nog det mesta jag kan uppskatta under 1 år. Blir det mer blir det en pina och jag sitter hellre hemma och leker med "skruven"....

 

Sen har vi problemet med att 1 till gör ingen skillnad.... Nästa år så va tusan 1 till i laget gör ju ingen skillnad. 3:e året varför inte ta med en till? Det gör ju ingen skillnad...... Helt plötslig så är det 30-40 man på 1000ha och alla får en köttbulle med sig hem efter 50 dagars "arbete". Då blir det tom lönsammare att åka på 4 veckors utlandssemester i ett låglöneland än att hålla sig med jaktutr och "jakt"arbete.

Vet inte riktigt hur många man kan vara per 1000 ha? Ser ibland en tendens till väldigt mycket konflikter när man blir väldigt många, det ska ju fungera lite som ett fotbollslag där det krävs en väldigt stark och bra lagledare (jaktledare) för att allt skall flyta på bra. Har man inte det så blir det ibland svårt att hantera en stor grupp på liten yta. Vi har som regel försökt hålla oss till 1/100ha med möjlighet att bjuda in folk sporadiskt. Sen så är det viktigt att se till att hålla ett " lagom" jakttryck och att dessutom inte ha en gubbe i var enda buske då det blir väldigt svårt att hantera ur ren säkerhetssynpunkt. Mycket intressant disskution som man säkert kan lära sig ett och annat av.

Tror att många bekymmer härstammar från att några är med som stora markägare och andra som små, alt arrenderar. Då blir det ojämlikt i laget och spänningar kommer med posten.

Ska det funka utan gnäll är det att alla som jagar, jagar på samma villkor. 1 man 1 röst, 1 jägare 1 lott. Då kan alla påverka och det är rätt enkelt att foga sig om man blir nedröstad i en fråga. För nästa kanske man vinner. Men har man ett lag baserat på markinnehav så kommer allt att kännas orättvist, pga att den stora markägaren alltid har sista ordet och gör som han vill. Det är bara folk som helt accepterar att någon bestämmer allt och dikterar villkoren, som funkar utan "gnäll" i sådana jaktlag. Resten kommer för alltid att dras med osämja i laget, vilket gör att en av dom stora anledningarna till att jaga faller.....(Ha trevligt och ge avkoppling)

 

Edit. Angående på hur många som ryms på 1000ha. I Jämtland där jag jagar är 6-8 man lagom(+ några gäster). Kanske 4 till om dom endast jagar småvilt, typ hare, fågel och räv. 1 rådjursjägare kan vara lämpligt på den arealen i skogen. Kanske någon till om marken gränsar mot jordbruksmark. 1000ha kanske kan bära 2-4 fällda rådjur på skogsmarker. Jakten måste vara meningsfylld också, det räcker inte med att man får skjuta ett vilt vart 5-6år.... Marken bör minst bära att ett vilt(rå tom upp till älg)/ jägare och år kan fällas. Sen att några får möjlighet att skjuta fler/år och andra skjuter bara vart 3:e år eller så, må vara hänt.

Grismarker är ett annat kapitel.........

(Om det finns en stor markägare på området, låt den arrendera bort sin mark och alla förfogar över beslutanderätten över samma areal, dvs markägaren som har 500ha kan bara besluta över tex 100ha för resten har andra beslutanderätten över....)