En tredelad fråga.

Har förbundet någon beräkning på hur stor risken för genetisk utarmning / utrotning av vargstammen skulle vara om man gick på T.ex förslaget med 180 vargar och x antal invandrare/år.

Den andra delen av frågan är om någon annan har gjort den beräkningen.

Man skulle ju kunna säga att det går att göra med utgångspunkt från den statliga rovdjursutredningen men då är vi ju inne på lite olika tolkningar.

 

Den tredjedelen handlar om GYBS. Om vi skulle anta att vi kan enas om att risken enligt ovan ligger under 5%. DVS säkerheten att vargen skulle överleva 100år är över 95%. Vad har vi då kvar innan vi enligt EU direktivet kan fastslå att detta räcker för GYBS?

 

Henrik

Henke, detta är exakt vad Skandulv och övriga gör eller låtit göra. Detta är rejält komplicerat och inte ens forskarsamhället är helt överens. Vi har inte kompetensen, och ser det nog inte heller som vår roll. Siffrorna finns alltså, och är exakt vad som ligger som underlag för att ta fram just siffran 180. Eller 380. De två nivåerna, samt de högre nivåerna, skiljer sig beroende på hur många invandrare man räknar med per 10 år. Inga invandrare- det krävs många vargar för att nå det uppsatta målet för utdöenderisk (oftast 10 % per 100 år, + en extra säkerhetsmarginal), många invandrare- färre vargar behövs.

 

EU förefaller kräva att  man FÖRST ser till ha tillräckligt inflöde av nya vargar innan man fastställer GYBS eftersom nivån beror på inflödet. Och defintivt innan man börjar reglera populationen mot ett fastsställt förvaltningsmål (vilket inte GYBS är; det är en minstanivå dvs ett golv).

Frågor kring 95% av Heterozygotin från en som inte riktigt förstår det här med genetik. Först och främst vad är Heterozygotin?

Lite följdfrågor då jag antar att Heterozygotin har med släktskapa att göra. Är inte det något som förändras över tiden pga evolution? Mao finns det inte en risk man att riskerar binda fast sig i dokument för att bevara något onaturligt som med naturen vill evolutionera åt annat håll eller är verkligen detta Heterozygotin beständigt över tiden på naturlig väg så att det är annat i genetiken som förändras men Heterozygotin det är beständigt även vid de nanturliga evolutionen?

Heterozygotin skall hållas på en genomsnittlig nivå (95%) från någon slags ursrungskälla, över hur stor område och vilket ursprung (de 3 individer svenska stammen baseras på?) är det vi pratar om dvs när i tiden och vilket område avses som ursprung?

 

Edit: Då Dag Lindgren och Gunnar Glöersen skrivit om genetikbluffen är avslöjad efter att Laikre och Ryman räknat på en fiktiv vargstam istället för den svenska så undrar jag om siffrorna 380 + x antal invandrade vargar respektive 180 och en invandrad varg ytterligare fortfarande bygger på Laikres och Rymans fiktiva genetikberäkningar eller om man faktiskt gjort läxan och räknat om siffrorna?

 

 

Tack för att ni har detta frågeforum

/Martin

 

Hej Fredrik,

Som du säkert förstår så har jag läst på en del innan jag ställer frågan. Även om jag läst en del material från Scandulv och Ryman/Laikre så klarar jag inte av att "vända" på deras beräkningar. Jag skulle vilja ta ett exempel. Låt oss säga 180 vargar och 1 invandrare som ingår i aveln var femte år. (Eller var tredje eller varannat om det blir lättare) Vad är procentsiffran. 90%? 97%? 80%?. Jag tror att en presentation av denna siffran skulle göre situationen lättare att förstå hur långt (kort) vi har kvar tills vi kan hävda GYBS. Kanske helt ointressant för er inom forskarvärlden. Men det lustiga är att det är ju politker och inte ni som kommer ta beslutet...

Mest intressant skulle det vara om man kan säga att med värden från Lyman Leikre får vi 89% säkerthet men om vi justerar för de felaktigheter som Dag L påvisat får vi istället 96%. Att ta fram värdena håller jag med om att det är forskarnas uppgift. Men vi som förbund borde se till att värdena presenteras för politikerna som skall ta beslut på ett för oss så gynsamt sätt som möjligt.

 

Och sedan var det ju den där tredje delfrågan. Om vi kommer fram till en siffra över 95% på 100 år. (Har för mig jag läst den siffran i något EU direktiv angående GYBS) finns det något annat som spökar?

 

MVH // Henrik

En följd-/tilläggsfråga. Som jag förstår det så är Laikre/Nymans invändning mot Liberg/Sands rapport till NV (där de presenterar 180/380-siffrorna) att de anser att 90% hetrozygositet är för lågt och att det borde vara 95% istället för att uppnå GYBS.

Min fråga är då, vet man heterozygositetsnivån på den finskryska stammen, dvs. vet man att den är 100%? Förekommer 100% heterozygositet i populationer av liknande typ (antal, utbredningsområde etc.) som t.ex. den finsk-ryska vargstammen i verkligheten? Personligen  upplever jag att 100% ofta är ett tilltalande teoretiskt värde att sikta på, men som sällan verkar vara praktiskt möjligt. Kan det vara så att man (Laikre/Nyman) även här siktar högre än vad som är praktiskt möjligt?

Är på konferens, så det blir ett kort svar så länge:

 

Det är fortfarande så att kommissionen  verkar vilja se inföde av vargar på den nivå som anges för att komma fram till exempelvis 180 innan de vill låta oss förvalta på den nivån.

 

Jo man kan ju tycka att det är politikerna som ska ta beslutet, men de har delegerat det till NV...

 

En heterozygotigrad kan aldrig vara 100 %; det är inte heterozygotigraden som ska vara 90 %, utan den ska ligga på 90 % (eller vilken siffra man nu väljer) av heterozygotigraden i en referenspopulation. Och vad man ska jämföra med skiljer alltså beroende på om man frågar Dag eller Laikre & Ryman-

Är på konferens, så det blir ett kort svar så länge:

 

Det är fortfarande så att kommissionen  verkar vilja se inföde av vargar på den nivå som anges för att komma fram till exempelvis 180 innan de vill låta oss förvalta på den nivån.

 

Jo man kan ju tycka att det är politikerna som ska ta beslutet, men de har delegerat det till NV...

 

En heterozygotigrad kan aldrig vara 100 %; det är inte heterozygotigraden som ska vara 90 %, utan den ska ligga på 90 % (eller vilken siffra man nu väljer) av heterozygotigraden i en referenspopulation. Och vad man ska jämföra med skiljer alltså beroende på om man frågar Dag eller Laikre & Ryman-

Tackar för svaret! Då är jag med på hur man ska tänka.