Nu när kostnaderna stiger pga olika orsaker.

Vad tror ni, kommer det statliga jaktkortet att höjas.

Det är ju trots allt NVV som ger ut kortet o även behöver pengar.

Det stod lite i Svensk jakt att det inte skulle ske!

Om det sker så är det en ordentlig pungspark på jägarna eftersom pengarna slösas bort på Vargflyttar och nyetablerade revir  osv osv

Hoppas att det blir ordentligt med mothugg på ett sådant tilltag, annars lär inte jag betala medlemskap till några jägarföreningar i fortsättningen.

Det stod lite i Svensk jakt att det inte skulle ske!

Om det sker så är det en ordentlig pungspark på jägarna eftersom pengarna slösas bort på Vargflyttar och nyetablerade revir  osv osv

Hoppas att det blir ordentligt med mothugg på ett sådant tilltag, annars lär inte jag betala medlemskap till några jägarföreningar i fortsättningen.

 

Dom som vill ha varg kan bet. det ur egen ficka!

Dom som vill ha varg kan bet. det ur egen ficka!

Ja om de som vill ha många vargar betalar för dem så kan de som vill ha många älgar betala för dem.

Dom har ju redan kört in kniven så varför inte vrida om

Ja om de som vill ha många vargar betalar för dem så kan de som vill ha många älgar betala för dem.

Det gör vi redan  Arrenden och i vissa fall fällavgifter.

150 000-500 000 kr eller mer(Beroende på vilttäthet osv) får en markägare in i arrenden på 100 ha under ett träds livscykel.

Nu när kostnaderna stiger pga olika orsaker.

Vad tror ni, kommer det statliga jaktkortet att höjas.

Det är ju trots allt NVV som ger ut kortet o även behöver pengar.

Klart att vi kommer få betala mer för jaktkortet! Alla som vill jaga är ju tvungna att lösa kortet, så det lär vara tacksamt att bara höja avgiften.

Det är ju inget vi kan välja bort..... Sen har dom slantar till att låta vargarna åka förstaklass runt riket! 

Tror oxå att vi kommer att få förhöjning av kortet inom en snar framtid,,tyvärr.

Sen kommer de nog att säga att det behövs " forsknings pengar" eller dyl.

Men törs inte säga rakt ut att det är vargen som kostar.

Det gör vi redan  Arrenden och i vissa fall fällavgifter.

150 000-500 000 kr eller mer(Beroende på vilttäthet osv) får en markägare in i arrenden på 100 ha under ett träds livscykel.

Jämför man markägarens kostnad för älgen med en skadenivå på ca 2 %per år med det som är vanligt idaf , dvs 5-10 % färska skador, då är skillnaden ofta 15-30 000 kr per år för samma storlek på fastighet som du nämner. Obs att det inte är räknat mot någon nollnivå!

Krasst så skulle man kunna säga så här som markägare av dessa 100 ha.

Vill du som jägare ha en älgstam som klarar mina krav på skador (max 2%) så får du jaga för ordinarie pris (eller ett lägre pris) men om du förvaltar stammen så att skadorna blir 7% så kostar det dig 20 000 kr extra per år.

Då kan jägaren välja om det är värt att ha t ex 9 älgar per 1000 ha istället för 6 älgar per 1000 ha. Skillnaden i möjligt årligt uttag är mellan 1 och 1,5 älgar per 1000 ha så det gäller att jägaren värderar den där sista skottchansen ordentligt.

Det som många inte förstår att det är inte hela älgstammen som kostar en väldig massa pengar i betesskador utan det är en marginaleffekt på betet när älgarna blir för många som är jättestor.

Finns flera exempel där det går att se att en skillnad i vinterstam från t ex 6 till 8 djur pet 1000 ha kan fördubbla skadenivåerna från 2 till 4 %.

Om jägaren får välja vinterstam men betala den merkostnad som uppstår så kan jag hålla med om att de som vill ha varg kan få betala för merkostnaderna på något sätt. Men jägarkåren vill helst att andra ska ta alla kostnader som vanligt.

I älgfrågan är det jägarkåren som är bevarandesidan och markägarna är nyttjare på samma sätt som i varffrågan så är snf mfl bevarandesidan och jägarna nyttjare.

Jämför man markägarens kostnad för älgen med en skadenivå på ca 2 %per år med det som är vanligt idaf , dvs 5-10 % färska skador, då är skillnaden ofta 15-30 000 kr per år för samma storlek på fastighet som du nämner. Obs att det inte är räknat mot någon nollnivå!

Krasst så skulle man kunna säga så här som markägare av dessa 100 ha.

Vill du som jägare ha en älgstam som klarar mina krav på skador (max 2%) så får du jaga för ordinarie pris (eller ett lägre pris) men om du förvaltar stammen så att skadorna blir 7% så kostar det dig 20 000 kr extra per år.

Då kan jägaren välja om det är värt att ha t ex 9 älgar per 1000 ha istället för 6 älgar per 1000 ha. Skillnaden i möjligt årligt uttag är mellan 1 och 1,5 älgar per 1000 ha så det gäller att jägaren värderar den där sista skottchansen ordentligt.

Det som många inte förstår att det är inte hela älgstammen som kostar en väldig massa pengar i betesskador utan det är en marginaleffekt på betet när älgarna blir för många som är jättestor.

Finns flera exempel där det går att se att en skillnad i vinterstam från t ex 6 till 8 djur pet 1000 ha kan fördubbla skadenivåerna från 2 till 4 %.

Om jägaren får välja vinterstam men betala den merkostnad som uppstår så kan jag hålla med om att de som vill ha varg kan få betala för merkostnaderna på något sätt. Men jägarkåren vill helst att andra ska ta alla kostnader som vanligt.

I älgfrågan är det jägarkåren som är bevarandesidan och markägarna är nyttjare på samma sätt som i varffrågan så är snf mfl bevarandesidan och jägarna nyttjare.

Det finns 1000 olika beräkningsmodeller på älgskador. Det görs antaganden och det vänds på siffror åt olika håll. Jag köper inte dessa siffror rakt av. Det finns ofta fler faktorer som påverkar slutresultatet än de som finns med i beräkningarna.

 

Ett visst antal plantor betas sönder, sånt händer! Men ett visst antal plantor dukar under för blötsnö. Ett antal får årsskotten sönderfrusna.... Ett antal blir sönderkörda vid tex röjning/gallring, andra pga "nöjeskörning" av terrängfordon. Vissa plantor sätts på fel mark, andra sätts på ett olämpligt ställe/sätt (lågt så den hamnar under vatten eller fryser upp, högt så den torkar osv) Hur mycket värden förstörs inte årligen pga stormar som drar över hyggen och fäller kantskogen? 

 

Majoriteten av älgbetade plantor överlever. Tillväxten hos plantan hämmas under en period. Men återhämtar sig oftast och ger inget nämnvärt kvalitetsbortfall som färdigvuxen. Många beräkningmodeller baseras på att omlopstiden för dessa plantor ökar med ca 10 år. Dvs du måste senarelägga slutavverkning med 10 år för att du ska få ut samma kubiker ur de betade plantorna som du får ut ur obetade plantor. Där görs då en beräkning på att det blir en förlust genom att vänta med avverkningen. Men det är långt ifrån säkert att det blir en förlust..... För resten av skogen som är obetad växer också till sig mer.

Dvs du får totalt fler kubik genom att vänta in de skadade plantorna än att avverka när "det var dags", summa blir att du får ut ett högre rotnetto på att senarelägga avverkningen och då utifrån att prisnivån inte ändras under tiden.

Prisutvecklingen på timmer har stadigt ökat under 10-tals år. Dock stagnerade det lite under förra året men allt tyder på att priserna är på väg upp igen. Inte sällan är den årliga prisökningen högre än vad inflationen är.

 

Så värdet på skogen ökar de extra åren du måste vänta med slutavverkningen både genom mer kubik och genom reellt högre priser.

 

 

Vidare så är det långt ifrån alla plantor som planterats som överlever röjningen och 2 gallringar. Varför inte sikta på att ta bort de minst utvecklade träden(de som betats hårt) i 1:a gallringen?(Spara en del betade vid röjning, för älgen återbetar gärna samma plantor) Då ger betet knappt märkbara effekter vid slutavverkning.

 

Sen kan du styra ditt skogsbruk på ett sådant sätt att du minimerar älgskador, genom att inte nyttja hyggsbruk och monokulturer. (Vilket jag nämnt i någon annan tråd också.) Och planera för en varierad skog där det tas hänsyn till att det ska finnas fler arter i skogen än tall eller gran. Det ger en jämnare och högre avkastning än hyggesbruket. Tyskland har tex högre avkastning från sin skog, men då bedriver dom inte heller hyggesbruk!

 

Men visst! På vissa platser så samlas det älg och där kan det bli omfattande skador på plant och ungskog. Men dessa platser är förekommande genom åren och kanske man inte ska satsa på en monokultur av tallskog på just dessa platser.....

 

Förvalta skogen rätt så kan du höja vinterstammen till 14-16 älgar/1000 ha utan att få några nämnvärda betesskador. Samtidigt som du kan hämta mer pengar/år från skogsbruket. Då får du "köttvärdet" som bonus.

 

Vad det gäller vargen så är det en dålig jämförelse. Det går inte styra vargens val av byte och hur många byten vargen slår. Det är bara antalet vargar som avgör. Sen är det bara kostnader som inte ger pengar tillbaka, när du skyddar tex tamboskap från angrepp. Men en förändring av skogsbruket ger mer pengar till skogägaren och en bättre artrikedom som belöning för arbete och investerade pengar.

Du har rätt i att det finns många påverkande faktorer men det har ju ingen försökt förneka, att det finns ett samband mellan antalet älgar och de skador som uppstår är dock utom allt tvivel. Det är inte statskt över tid, lika mellan olika områden eller linjärt dock. Skadenivåerna påverkas även av sådant som snödjup, vinterns längd, mm men oavsett hur dessa slår enskilda år eller hur markägaren sköter sin skog så är det grundläggande sambandet kvar. 2 älgar behöver mer mat än 1 älg och eftersom mat för en älg i stor utsträcknibg är något som växer i skogen så påverkar den tillväxten i samma skog. Man kan ju lura sig själv o sätta gran istället för tall och tro att det löste betesproblemet men då måste ju älgen äta något annat istället, troligen nån annan tall nån annanstans. På vintern så är det tall som är deras basföda även om de övergår till gran mm om de blir tvugna. Älgarna väljer ju inte att sluta äta bara för att vi hägnar eller byter trädslag, samma mängd foder per älg ska ätas ändå.

Jämförelsen med vargen är inte alls dum, det är klart det får att styra även vargen till att t ex inte ta får eller att skydda hundar mm. Det äe ju bara en kostnadsfråga. När det gäller vargens predation på älg så är det säkert så att effekten av detta på älgstammen skiljer sig beroende på hur stammen ser ut vad gäller ålder, könsfördelning mm och att det säkert även har att göra med vad det finns för alternatic för vargen. Vill man ha mycket älg trots varg så kanske du som jägare kan se till att via utfodring och stödutsättnibg hålla en högre stam av t ex rådjur eller något annat lätt byte, kanske läge att ändra lagen så att även andra är samer får bedriva renskötsel fast med ändamålet att föda vargen.

Som jägare ska man tydligen gå helt skadeslös och alla kostnader ska tas av någon annan. Många säger att skogsägare ska tåla ett högt skadetryck och att man som skogsägare inte ska räkna med att kunna bedriva ett modernt och rationellt skogsbruk. Vad är det som säger att jägarna som sin utgångspunkt ska använda dagens industriproduktion av älg i skogen som något som är en självklarhet. Vi har påverkat och styrt älgstammen i detta land så att den ska producera så många jakttillfällen och skjutna djur som möjligt varje år, vi är tveklöst bäst i världen på detta. Men det är inte en särskilt naturlig ordning utan ett modernt och rationellt brukande av älgen som resurs, precis som med det svenska skogsbruket som i en jämförelse med övriga världen är en stor framgång.

Hur mycket kostar då en älg per/hektar för en skogsägare.

Bara nyfiken.

Från det ena till det andra som man brukar säga...

Vi hade nyss 90 cm snö i skogen, och jag hade fem älgar på min mark i två veckor. De åt inte en tugga på småtallarna, men var därimot hyggliga och barkade all min asp-ved noga, så den kommer ju att torka ändå bättre. Grannens småtall klarade sig också helt oskadda, hanns rönn-sly däremot blev nog satta några år baktå. Man kan säga att han fick god hjälp med gallringen, och vips så har älgen i stället för att kostat, kunna ses som gratis arbetskraft.

 

Man kan fundera, vad hade hänt om vi tagit bort våra lövträd tidigare? Min amatörmässiga gissning är at det hade blivit dyrare för oss då.

 

Men åter till ursprungsfrågan; hur ofta höjs kort-kostnaden, jag antar att den försöker följa inflationen på något vis?

Hur mycket kostar då en älg per/hektar för en skogsägare.

Bara nyfiken.

En omöjlig fråga att svara på så enkelt. Det är kostsamt när de blir för många men den gränsen är svår att förutsäga och skiljer mellan olika områden och över tid.

Exempel från Norrlands kustland. Med en älgstam på 8 älgar per 1000 ha var de årliga skadorna ca 6 % och när älgstammen sänktes till ca 6 älgar per 1000 ha så blev de årliga skadorna ca 3%. Dvs skillnaden mellan 8 och 6 halverade skadorna, men det innebär inte att skadorna blir halverade av samma sänkning från 6 till 4, då kanske det inte är värt att sänka stammen ytterligare för det gör för liten nytta i förhållande till det minskade jaktliga uttaget. Det är just detta som älgförvaltningen handlar om, att hitta den nivå som ger mest nytta totalt.

Utvecklar gärna detta men just nu skriver jag på mobilen med en hand och matar minstingen med den andra så det får anstå till annat tillfälle.

Du har rätt i att det finns många påverkande faktorer men det har ju ingen försökt förneka, att det finns ett samband mellan antalet älgar och de skador som uppstår är dock utom allt tvivel. Det är inte statskt över tid, lika mellan olika områden eller linjärt dock. Skadenivåerna påverkas även av sådant som snödjup, vinterns längd, mm men oavsett hur dessa slår enskilda år eller hur markägaren sköter sin skog så är det grundläggande sambandet kvar. 2 älgar behöver mer mat än 1 älg och eftersom mat för en älg i stor utsträcknibg är något som växer i skogen så påverkar den tillväxten i samma skog. Man kan ju lura sig själv o sätta gran istället för tall och tro att det löste betesproblemet men då måste ju älgen äta något annat istället, troligen nån annan tall nån annanstans. På vintern så är det tall som är deras basföda även om de övergår till gran mm om de blir tvugna. Älgarna väljer ju inte att sluta äta bara för att vi hägnar eller byter trädslag, samma mängd foder per älg ska ätas ändå.

Jämförelsen med vargen är inte alls dum, det är klart det får att styra även vargen till att t ex inte ta får eller att skydda hundar mm. Det äe ju bara en kostnadsfråga. När det gäller vargens predation på älg så är det säkert så att effekten av detta på älgstammen skiljer sig beroende på hur stammen ser ut vad gäller ålder, könsfördelning mm och att det säkert även har att göra med vad det finns för alternatic för vargen. Vill man ha mycket älg trots varg så kanske du som jägare kan se till att via utfodring och stödutsättnibg hålla en högre stam av t ex rådjur eller något annat lätt byte, kanske läge att ändra lagen så att även andra är samer får bedriva renskötsel fast med ändamålet att föda vargen.

Som jägare ska man tydligen gå helt skadeslös och alla kostnader ska tas av någon annan. Många säger att skogsägare ska tåla ett högt skadetryck och att man som skogsägare inte ska räkna med att kunna bedriva ett modernt och rationellt skogsbruk. Vad är det som säger att jägarna som sin utgångspunkt ska använda dagens industriproduktion av älg i skogen som något som är en självklarhet. Vi har påverkat och styrt älgstammen i detta land så att den ska producera så många jakttillfällen och skjutna djur som möjligt varje år, vi är tveklöst bäst i världen på detta. Men det är inte en särskilt naturlig ordning utan ett modernt och rationellt brukande av älgen som resurs, precis som med det svenska skogsbruket som i en jämförelse med övriga världen är en stor framgång.

Om du har ett kontinuitetsbruk av skogen där du inte slår bort allt löv. Löv(inte all löv men många) har halva omlopstiden av barr. På samma mark kan du skörda 2 gånger med löv på samma tid som du kan ta barr 1 gång.

Bläda skogen och plocka ut endast de mogna träden, både löv och barr. Skippa monokulturer. Med löv inslag så får du också "busk" uppslag som funkar ua till bete. Med blädningen skapar du även utrymme för markvegetation och möjlighet för att nya träd kan få fäste.

Det gör att älgen inte behöver äta tall.

Kontinuitestsbruket gör att du har alla trädarter som kan passa marken växande i alla åldersgrupper och jämnt fördelat på hela marken. Då har du inte ett ungskogshygge som skulle kunna bli kraftigt ansatt av älgskador. Du sas sprider riskerna och blir inte lika känslig för snö/frostsskador osv.

Du har alltid mogna träd, löv eller barr som skördas årligen.

 

Tall är långt ifrån ett förstahandsval för älgen. Slå ner lite löv under vinter så gnager älgen gärna barken av kvistarna och stammen. Rotstocken/arna kan du iof köra ut som massa, eller brännved. Sen kan du spetsa kosten genom att hugga årets "ranson" av tallar under vintern och lämna kvar kronorna som bete.

 

Hyggesbruket med monokulturer är sin egen största fiende. Det är där det blir känsligt med älgskador, insektskador, stormfällningar, gallringsskador osv. Som jag skrivit i andra trådar. Någon gång på -40 -50(?) talet gjorde Sverige ett fatalt misstag genom att lyssna på en jägmästare som förordade de stora hyggenas bruk. Tyskland som valde ett annat spår med kontinuitetsbruk har mycket högre avkastning på sin skog. Samt att det skogsbruket ger en jämnare ström av pengar årligen till skogägaren, än hyggesbruket där du får inget, inget ,inget, inget...... och en rejäl hög. Då är det svårt att använda högen klokt under de nästkommande 100 åren..... Risken är rätt stor att det blir en utlandssemester, ny traktor och en ny bil och sen räcker inte pengarna till mer än att återplantera, att sköta skogen de nästkommande åren fram till avverkning kommer an på någon annan att investera i.....

Vid kontinueligt bruk så får du lön för mödan varje år och därmed blir du mer intresserad av att sköta om och få avkastning från din skog.

 

Det är lättsamt att bruka skog genom att vart 100:a år gå in med maskiner och hugga rent. För att sedan plantera EN art av träd..... Men det är inte lika lönsamt som att vara aktiv i sitt ägande och brukande. Där du som bonus kan ha stora stammar av vilt som du själv kan nyttja som rekreation och skafferi, eller om du inte äter kött arrendera bort och få en extra slant i inkomst. Detta utan att avkastningen från skogsbruket blir mindre pga av en större artrikedom och mångfald.

 

Ha åtminstone minst 35-40% löv i planteringar och ungskog fram till gallring. Det ger bete och påverkar inte slutavkastningen nämnvärt. Det är bara en bonus att du kan frakta ut fler m3 vid gallringen än om du bara har barr. För lövet växer nästan dubbelt så fort, vid gallring är ju lövet "moget".

 

Sorry för off topic, men jag kunde inte låta bli att hugga på betet Vi får väl återgå till ordningen

Från det ena till det andra som man brukar säga...

Vi hade nyss 90 cm snö i skogen, och jag hade fem älgar på min mark i två veckor. De åt inte en tugga på småtallarna, men var därimot hyggliga och barkade all min asp-ved noga, så den kommer ju att torka ändå bättre. Grannens småtall klarade sig också helt oskadda, hanns rönn-sly däremot blev nog satta några år baktå. Man kan säga att han fick god hjälp med gallringen, och vips så har älgen i stället för att kostat, kunna ses som gratis arbetskraft.

 

Man kan fundera, vad hade hänt om vi tagit bort våra lövträd tidigare? Min amatörmässiga gissning är at det hade blivit dyrare för oss då.

 

Men åter till ursprungsfrågan; hur ofta höjs kort-kostnaden, jag antar att den försöker följa inflationen på något vis?

 

Är dina o grannens plantor från frötallar då? Dom smakar inte lika gott som dom odlade.

Vi har haft samma fenomen på flera platser i Norrbotten där dom har gått rakt igenom planteringar från frötallar o börjat beta på odlade tallplantor.

Jag är inte så säker på om det går en skiljelinje mellan odlade plantor eller frösådda,för härom året när vi hade så kollosalt djup snö,då gick älgen hårt åt även de frösådda,för det är de enda vi har här,kan ha varit matbrist,för jag hitta en ko å en kalv på försommarn som antagligen dött av undernäring,såg dom på senvintern å kalven såg inte så pigg ut.En fundering som jag har är att det kanske är jordmånen som avgör om tallen är smaklig eller ej,för så är det ju med vinrankor,det har stor betydelse var druvan växer för slutresultatet av vinet,och för att förtydliga det ytterligare,Vem fan kan dricka "champagne"som inte är odlad i just Champagne!

Kias husse.

Du har tyvärr många fel både i din historiebeskrivning och dina skosskötselmetoder.

Att bruka skogen som du föreslår är fullt möjligt på många håll i landet, lättare ju längre söderut du kommer eftersom det blir ett naturligt inslag av fler trädarter och då ffa löv. I det norra barrskogsbältet som stora delar sverige är en del av så är det dck inte lika enkelt.

Älgar som ansamlas i större koncentrationer gör det i de absolut allra flesta fall i områden där det helt naturligt är talldominerat, dvs områden med tallhedar o dyl. De går dit där maten ska finnas.

Att tro att man på dessa marker ska få upp nån kontinuitetsskog med olika barr och lövträd är tyvärr bara en grön dröm.

Skogarna i mellaneuropa med sina många olika trädslag är specialiserade på att föryngra sig i luckor som uppstår efter storm osv. Det dfinns alltid något trädslag som klarar av att komma upp i skuggan av andra bara en lucka öppnar sig. I de skogar som är mest vanliga i norra halvan av vårt land är det kargt och artfattigt i jämförelse med t ex tysklad och det innebär att en yta som t ex brinner eller blåser omkull här kommer även naturligt att återbeskogas med ett eller max ett par trädslag, sen kommer det enstaka andra träd här och var som inte är vad man brukar kalla beståndsbildande utan de är specialiserade på att leva som solitärer i annan skog.

Om en vanlig tallhed brinner upp eller avverkas bort så kommer det även utan människans inblandning att komma nästan 100 % tall på denna mark, på andra marker kommer det mer en blandning av gran och björk. Tysklands variationer kan vi glömma i stora delar av landet undantaget länen längst i söder.

Att älgen inte väljer tall först är rätt men det är den basföda som älgen lever på under vintern. Min basföda är kött o potatis men jag väljer en godisbit före om jag kan välja.

Som stort däggdjur är älgen anpassad att överleva på den döda som är tillgänglig på vintern, finns i stor mängd för att vara lätt att komma åt samt hålla näring i de ätbara delarna under vinterhalvåret. Markvegetation är ju rätt ointressant under 50-100 cm snö, älgen är ju inte en utvecklad sparkare som t ex renen, vissa lövträd äts gärna på vintern men vissa är inte alls intressanta för älgen, t ex glasbjörk kan lämnas orörd på samma ställe där tallen är hårt betad, tallen har dessutom kvar näringen i barren och tunna kvistar eftersom tallens fotosyntesmaskiner (barren) sitter kvar medan lövträd släpper löven och låter kvistar mm ligga i vila under vintern, finns en del näring i knoppar men annars är mycket av ett lövträds näring på vintern i andra delar av trädet än just där älgen kommer åt det.

Jag är inte så säker på om det går en skiljelinje mellan odlade plantor eller frösådda,för härom året när vi hade så kollosalt djup snö,då gick älgen hårt åt även de frösådda,för det är de enda vi har här,kan ha varit matbrist,för jag hitta en ko å en kalv på försommarn som antagligen dött av undernäring,såg dom på senvintern å kalven såg inte så pigg ut.En fundering som jag har är att det kanske är jordmånen som avgör om tallen är smaklig eller ej,för så är det ju med vinrankor,det har stor betydelse var druvan växer för slutresultatet av vinet,och för att förtydliga det ytterligare,Vem fan kan dricka "champagne"som inte är odlad i just Champagne!

 

Jag vet inte men här uppe skiljer älgarna på frösådda o odlade plantor.

Dom odlade har vuxit i någon form av gödningsjord och smakar därför godare säger dom lärde.

Det sa Jaktvårdskonsulenten för Norrbotten när vi hade möte i början på mars.

Årtalet när Sverige och Tyskland valde olika spår är jag osäker på, därav frågetecknet! Kanske du har koll på när det skedde och vad Jägmästaren hette, som förespråkade hyggesbruket?

 

Visst är det så att vissa tallhedar aldrig kommer att få stora lövinslag. Men låt det komma upp löv där det bevisligen finns.

Vissa marker kommer aldrig att få samma artrikedom som i tex Tyskland eller södra Sverige även med kontinuitetsbruk. Med det ökar förutsättningen att något annat trädslag kan slå rot.

Största fördelen med kontinuitetsbruk är åldersfördelningen av träden! Samt om du fäller dina tallar på vintern som ska ner det året, så har du rätt mycket bonus bete i de fällda kronorna. Vilket gör att planten som är påväg upp har mycket större möjlighet att klara sig från betning.

 

Ansamlingar av älg sker delvis där det finns föda och delvis där vandringen tar stopp pga naturliga hinder. Dessa platser brukar vara återkommande varje år. Då är man som skogägare överdrivet optimistisk om han tror att det går att ta ut ett hygge där och återplantera med tall och tro planten ska överleva. Eller ha förhoppningen att man ska skjuta bort älgarna på 10 000 tals ha för att rädda 50-100ha tallplant.....Vissa av dessa områden skulle mycket väl kunna köpas in av staten för att göra ett reservat för att bevara en skyddsvärd art(älgen).

 

Att du får markvegetation innebär att det finns annat bete än tall åtminstone under sommarhalvåret. Finns inget annat bete än tallskott på området, ja då kanske älgen äter just tallskotten. 

 

Om du får vissa löv att finnas kvar i skogen, så kan du även fälla dessa under vintern och lämna kronor. Asp är ju väldigt populärt att äta barken av uppe i kronan där barken inte blivit för kraftig. Har du sen problem med att få löv att slå rot på marken, så finns det alltid salixsorter som går att plantera in. I norr kanske mest som ersättningsbete för att slippa skador på tallen, men kanske det kommer upp tillräckligt bra för att kunna köra ut någon bil med energiflis i slutändan också.

 

Hyggesbruket är inte det lönsammaste sättet att bruka skog. Det är rätt enkelt men det är i alla avseenden bättre med kontinuitetsbruk. Även om marken inte uppbär samma artrikedom som på vissa ställen, så det blir iaf bättre än med hyggesbruket. Samt att som ägare blir mer intresserad av skogen varje dag, än om du har en skog som ska avverkas 60 år efter din död. Kan du hämta avkastning direkt för varje arbetsinsats du gör, då är det lättare att ta hand om skogen också. Är det någon annan som ska skörda frukterna av ditt arbete och satsat kapital, så sjunker motivationen att sköta sin skog.

Är dina o grannens plantor från frötallar då? Dom smakar inte lika gott som dom odlade.

Vi har haft samma fenomen på flera platser i Norrbotten där dom har gått rakt igenom planteringar från frötallar o börjat beta på odlade tallplantor.

 

Jag kan inte svara fr grannen, men mina är självsådda. Så det kan mycket väl vara så att det ligger något i det du säger.

Jag kan inte svara fr grannen, men mina är självsådda. Så det kan mycket väl vara så att det ligger något i det du säger.

 

Ok! Det är så på dom mesta ställena, sa han.

Kias Husse.

Der är inte årtalet eller namnet på nån jägmästare jag avser utan hela din bild av hur skogsbruket utvecklats till vad det är idag. Är det något man har lyckats med i sverige så är det nog just att bedriva ett lönsamt skogsbruk som gett sverige ett rejält tillskott i exportintäkter, arbetstillfällen mm. Vill man framhålla den tyska modellen för nånting så är det nog i så fall dess fördelar för insekter, skogshäckande fåglar mm just pga sitt ökade fokus på att inte ha så stora ytor av samma åldersklasser. Men det går inre heller att använda samma skogsskötselmetoder eftersom förutsättningarna är olika.

Den bild du förmedlar av skogsbruk och "hur det borde vara" är en inte ovanlig bild som målas upp som ett önskesenario när man vill se något annat än dagens skogsbruk, att det i sverige bara skulle vara möjligt på några ställen samt att den modellen inte alls löser alla de problem man önskar (det skapar absolut inte mer älgfoder t ex ) det blundar man gärna för då man så gärna vill att det ska funka.

Bemöter därmed inte fler falska fakta om skogsbruk i denna tråden.

Du nämner sommarfoder som komplement till tallbete, älgar som äter tall på sommaren är ganska ovanligt och då ska man nog alvarligt fundera på fodersituationen. Tallbete på sommaren är inget problem på de allra flesta ställen så det är inte på sommaren det behövs mer foder för att minska skadorna.

Vilka stora naturliga hinder är det som gör att älgen stannar på ställen den inte vill tillbringa vintern på?

Här går älgen över såväl sjöar som älvar, frusna eller ofrusna under sin vandring för att komma till de områden där det i genrationer funnits en säker födokälla, tallen.

De går inte slumpartat och de går inte dit där markägaren valt att sätta tall (hur skulle de kunna veta om det bakom nästa berg är satt tall eller gran?

De går till samma ställe dit de lärt sig att gå för att säkra sin överlevnad på vintern. De kan gå förbi tallplanteringar mes mycket foder för att komma fram till ett område som är så sönderbetat att det bara står gråa pinnar kvar, ändå så atannar de där och försöker överleva. Vanan är stor.

Kias Husse.

Der är inte årtalet eller namnet på nån jägmästare jag avser utan hela din bild av hur skogsbruket utvecklats till vad det är idag. Är det något man har lyckats med i sverige så är det nog just att bedriva ett lönsamt skogsbruk som gett sverige ett rejält tillskott i exportintäkter, arbetstillfällen mm. Vill man framhålla den tyska modellen för nånting så är det nog i så fall dess fördelar för insekter, skogshäckande fåglar mm just pga sitt ökade fokus på att inte ha så stora ytor av samma åldersklasser. Men det går inre heller att använda samma skogsskötselmetoder eftersom förutsättningarna är olika.

Den bild du förmedlar av skogsbruk och "hur det borde vara" är en inte ovanlig bild som målas upp som ett önskesenario när man vill se något annat än dagens skogsbruk, att det i sverige bara skulle vara möjligt på några ställen samt att den modellen inte alls löser alla de problem man önskar (det skapar absolut inte mer älgfoder t ex ) det blundar man gärna för då man så gärna vill att det ska funka.

Bemöter därmed inte fler falska fakta om skogsbruk i denna tråden.

Du nämner sommarfoder som komplement till tallbete, älgar som äter tall på sommaren är ganska ovanligt och då ska man nog alvarligt fundera på fodersituationen. Tallbete på sommaren är inget problem på de allra flesta ställen så det är inte på sommaren det behövs mer foder för att minska skadorna.

Vilka stora naturliga hinder är det som gör att älgen stannar på ställen den inte vill tillbringa vintern på?

Här går älgen över såväl sjöar som älvar, frusna eller ofrusna under sin vandring för att komma till de områden där det i genrationer funnits en säker födokälla, tallen.

De går inte slumpartat och de går inte dit där markägaren valt att sätta tall (hur skulle de kunna veta om det bakom nästa berg är satt tall eller gran?

De går till samma ställe dit de lärt sig att gå för att säkra sin överlevnad på vintern. De kan gå förbi tallplanteringar mes mycket foder för att komma fram till ett område som är så sönderbetat att det bara står gråa pinnar kvar, ändå så atannar de där och försöker överleva. Vanan är stor.

Vi kan enas om att vi har olika syn......

För några år sedan sa "alla" att det är tveklöst lönsammare med hyggesbruk. Nu börjar viss forskning tyda på att kontinuitetsbruk inte nödvändigtvis skulle ge sämre avkastning. Jag är rätt övertygad om att vi kommer att ställa om rätt stor del av vårat skogsbruk till just kontinuitetsbruk. Inte överallt, men till rätt stor del iaf. Det finns en omställningskostnad.....

 

Vidare finns rapporter om att Tyskland har större avkastning från sitt skogsbruk. Vi har större ytor med skog men vi tar ändå inte ut lika mycket ur vår skog som tyskarna kan. P1 på SR hade bla en serie i höstas om skogsbruk i Sverige där dom bla tog upp skillnaden och endel om forskningen kring detta.

 

Sen ger en rätt brukad skog onekligen bättre artrikedom än monokulturer. Det ger olika djurarter större valmöjligheter av föda. Gör du en liten anpassning om hur du brukar din skog, så kan du minimera betesskador och på så sett få betalt för insatsen genom mindre skador och möjlighet att hämta föda ur skogen. bara en så enkel sak som att skörda ett antal tallar under vintern varje år och lämna kronorna som bete åt älgen, så skulle det göra mer för dina plantskador än att sänka vinterstammen av älg. Samma om du ska gallra bort löv. Om du gör det på vintern så kan älgen nyttja toppar och kvist till föda genom att äta bark och knoppar. Det är inte bara älg som gynnas, utan många andra av skogens djur.

En älg ger faktiskt ett rätt stort värde i kött. Antingen kan du nyttja det själv. Eller arrendera bort rätten. Ju mer vilt som kan fällas desto mer kan du ta betalt.

 

Det finns stora områden som endast består av tallhedar. Bla i Härjedalen. Visst finns det inslag av sly på en hel del platser. Men onekligen så har älgen mindre att välja på där. Helt klart betas tall även sommartid på vissa av dom platserna. Långt ifrån i samma utsträckning som under vintern. Men bete förekommer. Varför skulle det vara fel att öka förutsättningarna för att iaf minska dessa skador? Om du har en mindre tallhed på marken, varför inte låta lite sly komma upp i kantzonerna kring heden för att avlasta tallskogen från betning?

 

Nu sviker mitt minne mig lite om exakt plats och årtal. Men någon gång på 70-80talet så samlades det rekordmånga älgar(kring indalsälven??) och fastnade på en halvö. Det slutade med att dom gick in och sköt bort runt 100 älgar på samma plats. Den gången var det hinder som gjorde att älgarna "fastnade" på platsen.

Oavsett anledning till varför älgen gärna samlas på samma plats år efter år. Det torde skogägaren veta om eftersom dom varit där i generationer. Och kan således knappast göra sig illusionen att det där går att föryngra skogen utan skador. Då blir det fel att kräva att dessa älgar ska skjutas bort.