På förekommer anledning skulle jag vilja veta om förbundet har någon eller några synpunkter på användandet av så kallade offset eller softgrip saxar. Vet vi något om riskerna? Anser förbundet dylika fällor vara etiskt förkastliga eller tänker man tom föreslå att Naturvårdsverket godkänner dem?

Hej!

 

Klipper in mitt svar från den andra tråden nedan.

 

Mig veterligen finns inga planer på att försöka få dessa fångstredskap godkända av naturvårdsverket. Vi använder dem med särskilt tillstånd. 

 

/ P-A

 

 

 

Hej!

 

Ser ut att vara läge för några förtydliganden här...

 

Vi har inom Mårdhundsprojektet under två år gjort försök med soft-catch (gummibelagda trampsaxar) i Finland. Vi har jämfört dess effektivitet och eventuella skador på de fångade djuren mot redan befintliga fångstredskap. Resultaten är övertydliga. Soft-catch är minst 10 gånger effektivare än något annat fångstredskap (av burmodellerna) som vi använder inom projektet. Alla djur som fångats har obducerats och undersökts för skador. Soft catch ger inte fler skador än andra fångstredskap, veterinärerna som obducerat de fångade djuren har varit uppriktigt förvånade över avsaknaden av skador.

 

Fångst med soft-catch är helt jämförbart med fångst med fotsnara som vi också använder även på barmark. Skillnaden på fotsnara och soft-catch är att den senare är lättare att sätta ut och det tar mycket mindre tid. Jag tvekar inte själv att stoppa handen i dessa fångstredskap och gör det varje gång jag demonstrerar metoden. Utvecklingen av dessa fångstredskap har kommit väldigt långt sedan de blev förbjudna i Sverige. En stor andel av de rovdjur som fångas världen över för att märkas inom olika forskning- och förvaltningsprojekt fångas med soft-catch. Detta skulle inte kunna genomföras om redskapen skadade de fångade djuren. 

 

De hundar (2st) vi fått som bifångster under försöken i Finland har undersökts av veterinär och konstaterats oskadade.

 

Nu till användningen i Sverige. Naturligtvis har vi alla tillstånd som behövs för att använda dessa redskap inkluderat ett godkännande i försöksdjursetisk nämnd. Vi använder dessa fångstredskap under hundförbudstid. Från 1 aug så finns inga soft-catch ute i fångst med några få undantag, oftast öar där vi har kontroll på hundanvändningen. I just detta specifika fall handlar det om en mårdhundsförekomst alldeles intill E4 där risken för vår fältpersonals hundar är alltför stor för arbete med löshund. Dessa fångstredskap bevakas med MMS-kameror och personal är på plats inom mindre än en timme efter fångst. Vi lär oss dock saker hela tiden, i fortsättningen kommer vi naturligtvis att sätta ut skyltar i områden där vi bedriver soft-catchfångst för att undvika att hundar som leds i koppel fångas. Sedan fältpersonalen började med att avsluta utsättningen av redskapen med att spotta i fångstzonen har vi inte fått en enda räv som bifångst.

 

Hälsningar / P-A

 

P-A Åhlén

Projektledare

Mårdhundsprojektet

 

Svenska Jägareförbundet

Formvägen 16, 906 21 Umeå

Tel: 090-14 43 00 · Mobil: 070-376 59 63

P-A.Ahlen@jagareforbundet.se

www.jagareforbundet.se • www.mårdhund.se

Kan jag få diarienumret på tillståndet? Det blir enklare att ta fram det då från Naturvårdsverket. /Christian

P-À

Om jag förstår dig rätt så anser du alltså att dessa fällor nu är så "säkra" att det kan anses etiskt försvarbart att använda dem. Då du svarar i förbundets area antar jag även att detta är förbundets officiella hållning i frågan. Skulle uppskatta en bekräftelse eller dementi på detta.

Du skriver också att ni har tillstånd. Min personliga uppfattning är att svenska forskare inte alltid har koll på vem som har rättighet att ge dylika dispenser. Jag kan ha fel där, så som ett förtydligande skulle jag vilja veta om ni har tillstånd från Naturvårdsverket. Att ni kollar med etiska rådet är bra, men de har väl knappast rättighet att ta över NVVs ansvar?

Hur kan en veterinär samtycka till användning av en dylik tingest? Nu står det ju inte men läser man mellan raderna så uppfattas det som så.

Kraften en sådan fälla slår ihop med är alldeles tillräcklig för att ge en fraktur på ett ben. För att inte tala om stressen och lidandet djuret utsätts för.

Tycker det är helt förkastligt .

 

Vill se ett beslut på detta och vilka grunder det beslutats på, känns som en oerhört prekär situation att vilda djur utsätts för detta oaktat vad för art de gäller och hur välkommen den är i den svenska faunan.

Ja alltså alla vet väl vid det här laget att här inne i trådarna är det jägarförbundets representanter som svara och att det till skillnad från övriga forat inte är fritt fram för övriga att svara och så?

 

Om inte så vet ni det nu..

 

Så nu väntar vi på någon av de som ska svara här inne att de ser tråden och skriver i den. Om inte låses tråden i väntan på detta.

 

Jämta - moderator

Just åter från viltforskarkongress i Bryssel, där jag bland annat deltagit i fällfångstworkshop anordnad av jägarfederationen FACE.

 

SJF driver mig veterligen inte att denna typ av fällor ska få användas vid normal fällfångst.

 

NV kan i princip ge tillstånd för att jaga vad som helst, på vilket sätt som helst på vilken mark som helst, om de finner att ändamålet är tillräckligt "helgat". Det är INTE vad mårdhunsprojektet har tillstånd för, eller gör. Men de har de tillstånd som krävs för att göra sitt jobb på ett effektivt sätt. Detta stöder självfallet resten av SJF, under förutsättning att verklsamheten sker "adaptivt" där man lär av eventuella misstag. 

 

Däremot ska ingen missta vad som sker genom sanktionerade utrotningsprojekt är något som SJF anser skall användas normalt inom jakt och fällfångst. 

 

De som skriver för SJF:s räkning här är undertecknad, Mr. Fiberclass och Linkis. Vi ber ibland andra av våra kollegor att kliva in då de har kompetens och lokalkännedom som vi saknar. Det är dock vi tre som har uppdraget att ge förbundets ståndpunkt i olika frågor som rör normal viltförvaltning.

Jag är allvarligt oroad. Om det nu är som många av oss tror att dessa fällor egentligen är olämpliga men att man låter ändamålen Helga medlen så finns risken att något som i grund och botten anses som väldigt positivt av många Svenskar plötsligt får dras med en fadd eftersmak. Och detta helt i onödan. Det hade räckt med ett lite tidigare reportage i Svensk Jakt tillsammans med lite positiv info kring de nyutvecklade saxarna och den stora erfarenhet man har från den användningen i Finland. För jag antar att det finns sådan? Så i ljuset av detta skulle jag vilja be om någon länk eller liknande så man kan förkovra sig i de här nya fällorna. Samt givetvis om någon har (som frågats efter tidigare) diarienumret till tillståndet från NVV.

Mårdhundsprojektet drivs av SJF, och visst kan vi säkert leverera den info:n. Återigen, dock, för tydlighetens skull: detta har INGET med SJF:s syn på lämpliga fällor för regelmässig fällfångst att göra.

Diarienummer  NV-10996-12.

Frågor besvarade och tråden låst.