Publicerat Juni 1, 201511 yr Har en svensk vit älghund (blir ett år i juni) och i höst är det aktuellt med jaktträning, arrenderar jaktmark för småvilt - får jag jaktträna min unghund på dessa marker, är inte medlem i älgjaktlaget (har gått ur och tänker inte lösa in mig igen). Det har blivit en del diskussioner när det gäller detta, hoppas att ni kan ge mig ett svar om vad som gäller.
Publicerat Juni 1, 201511 yr Fel forum, men det hindrar inte svaret, självklart får du inte jaktträna på älg när du inte har jakträtt för älg, oaktat om du har det i övrigt. Kan du garantera att den inte jagar älg, ja då går det helt utmärkt bra. Skall du jaga in den på mård kanske? /Christian
Publicerat November 19, 201510 yr Du kan om jag förstått det rätt spåra naturliga spår med hunden i lina på marl du inte innehar jakträtt. Varför "vill du inte lösa in dig igen"?
Publicerat November 19, 201510 yr Viltet är fredat och får inte förföljas eller störas annat än vid jakt...och jakten är bibehållen jakträttsinnehavaren enligt jaktlagen bl... Personligen hade jag inte viljat att en gammal medlem ändå skulle nyttja marken trots utträdde. Är ett ypperligt tillfälle att komma på kant med folk så rekommenderar dig prata med dem iallafall INNAN.
Publicerat November 19, 201510 yr Att gå in med hund i lina på ett spår där man timmar innan sett älg i lina utan inblandning av blod eller liknande kräver inte som jag tolkar det markägarens eller jakteättsinnehavarens tillåtelse. Träningen får inte ske återkommande Annat blir det om jakträttsinnehavaren skall nyttja marken, då har han företräde, detta då jakt ses som en näring,och en näring har företräde framför jakten. Detta gör att jagar du med löshund, och någon tomte går och spårar med hund i din skog så skall denne avlägsna sig fortare än kvickt. Har man sunt förnuft så frågar man innan man gör detta. Fick en massa träffar på google och det verkar tyvärr som att diverse hundklubbar använder andras jaktmarker för spårträning i stora grupper flera gånger/vecka. "Naturvårdsverkets inställning Naturvårdsverket hänvisade både till Lagen om tillsyn av hund och katt och § 6 i Jaktlagen. Av den förstnämnda lagen framgår det bland annat att hundar och katter skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter. När det gäller jaktlagstiftningen hänvisar Naturvårdsverket till några aktuella rättsfall, som närmare beskrivs nedan. Jakträtten knuten till markägandet – allemansrätten en sedvanerätt För användning och träning av jakthundar krävs alltid jakträttshavarens medgivande. Samma krav gäller verksamhet med exempelvis spårhundar. Man kan däremot inte förbjuda någon att ta med sig hund, som hålls i lina som förhindrar att den driver eller förföljer villebråd. Gör däremot kopplad hund ändå skada på vilt är ägaren ansvarig och brott mot tillsynen med åtföljande skadestånd kan åberopas. Naturvårdsverket berör också den kollektiva hundhållningen och påpekar att en större ansamling av hundar, även om de är riktigt kopplade får anses utgöra en allvarligare störningsfaktor. Naturvårdsverkets inställning till jakträtten respektive allemansrätten är följande. Jakträtten är lagligt knuten till markägandet. Utövandet av jakträtten är en del av nyttiggörandet av marken, likaväl som när det gäller skörd av skog och gröda. Jakträtten är således en del av fastighetsägarens inkomstmöjlighet av marken – i åtskilliga fall en väsentlig del – för vilken fastighetsägaren också betalar skatt. Till jakträtten hör naturligtvis även jakträttshavarens träning av jakthundar - en träning som för övrigt är belagd med ett omfattande regelverk beträffande tid och genomförande. Allemansrätten däremot är av helt annan karaktär. Det är en sedvanerätt, som under årens lopp vuxit fram och ursprungligen bygger på att markägarna i gången tid inte funnit det nödvändigt att förbehålla sig vissa nyttigheter, exempelvis bär eller svamp, men däremot ollon, nötter och kåda. Det har också ansetts rimligt att även andra än markägaren skall få färdas över annans mark. Grundprincipen är därvid att skada ej får åstadkommas. "
Publicerat November 20, 201510 yr Nja, jag skulle påstå att alla former av sökande av vilt, spårande som sker i den riktning djuret har rört sig är jakt, oaktat om det är så att djuret inte "stressas" osv, har man inte jakträtt har man inte heller rätt att jaktträna, oavsett hur man väljer att formulera saken. Om någon inte håller med, överväg tanken att jag ägnar en dag av att spåra av din mark dagen före valfri premiär, för att jaktträna min hund, sen återgår jag till att jaga på min mark. /Christian
Publicerat November 20, 201510 yr Nja, jag skulle påstå att alla former av sökande av vilt, spårande som sker i den riktning djuret har rört sig är jakt, oaktat om det är så att djuret inte "stressas" osv, har man inte jakträtt har man inte heller rätt att jaktträna, oavsett hur man väljer att formulera saken. Om någon inte håller med, överväg tanken att jag ägnar en dag av att spåra av din mark dagen före valfri premiär, för att jaktträna min hund, sen återgår jag till att jaga på min mark. /Christian Nu var det ju som i exemplet ovan att det var flera timmar efter djuret rört sig och jag tänkte mer på en kortare sträcka på spåret. Allt annat är att förfölja och stressa viltet och således förbjudet! Som exempel kan nämnas att ve den som övningslockar bock hos mig den 15 augusti[emoji35]
Publicerat November 20, 201510 yr Hur vet man att tid= sträcka med djur, hur vet man att man inte stressar/stöter djuret/en, jag skulle vilja påstå att man har ingen aning om det, särskilt inte om man är på en annan mark än hemmamarken där man har jakträtt. Att söka sig ursäkter, tid, förväntat avstånd till djuret/en, att man inte går efter så lång tid är just det, ursäkter, reglerna är rätt klara och har inga direkta undantag eller reservationer, för den som saknar jakträtt.
Publicerat November 20, 201510 yr Först delar helt Christians uppfattning som både är klok och nyanserad . Men som vanligt varför dra in juridik när det egentligen bara handlar om sunt förnuft . Har jag valt att gå ur älgjaktlaget så har man gjort ett ställningstagande som får vissa konsekvenser. Frågar man berörda och får ett svar är en bra utgångspunkt att acceptera det. Man kan inte både ha och äta kakan. Jag har "viss" förståelse att man inte är alltför entusiastisk till denna typ av jaktträning som knappast gynnar den egna jakten på kort eller lång sikt. Men det är mina egna tankar.
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.