Jag har varit på Retrieverträning nu några dagar och det är en sak som jag förundras över. Om hunden simmar ut i en sjö och hämtar en apport så får den inte sedan simma in till närmaste strand och ta landvägen tillbaka utan den ska simma tillbaka samma väg som den kom. Jag kan förstå att det är viktigt med linjer och att ta en rak väg in men det mest etiska måste ju vara att ta den snabbaste vägen in och det är ju oftast landvägen.

Som jag förstår så är det provreglerna som ligger till grund för detta men reglerna ska ju vara så jaktlika som möjligt. Då borde det ju vara av intresse att få in viltet så fort som möjligt eftersom det eventuellt lever fortfarande. Är det någon som kan förklara för mig varför det här med att simma in är så viktigt? Vad är det jag missar?

är det provregler?

 

jag ser däremot risken att hunden ruskar av sig vattnet och lägger ner apporten när den går upp på land, och då är det lättare att göra detta långt från husse!

Det finns mycket inom hundsporten som är rätt obegripligt.. det har iofs varit värre tidigare, tror det svängt en smula in mot den praktiska jakten nu men det finns fortfarande konstigheter som man inte begriper.

Springa runt går nog snabbast, i alla fall i normalstora viltvatten, men i större sjöar eller hav, med öar som hunden tror är land, eller om det är svår terräng i strandkanten?

 

Har hunden lärt sig att ta landvägen så försöker den i regel alltid göra det, även om det inte är snabbaste alternativet.

är det provregler?

jag ser däremot risken att hunden ruskar av sig vattnet och lägger ner apporten när den går upp på land, och då är det lättare att göra detta långt från husse!

Regler kanske är att ta i men det verkar i alla fall önskvärt att de ska simma och inte springa. Att hunden inte lägger ner är väl en träningssak. I de högre klasserna så står de ju en bi från vattnet just för att kolla att hunden inte lägger ner och skakar.

Springa runt går nog snabbast, i alla fall i normalstora viltvatten, men i större sjöar eller hav, med öar som hunden tror är land, eller om det är svår terräng i strandkanten?

Har hunden lärt sig att ta landvägen så försöker den i regel alltid göra det, även om det inte är snabbaste alternativet.

Det är en bra poäng. Dock är min (i och för sig begränsade) erfarenhet att hundarna inte tar en "omväg" i stället för att simma om det går fortare att simma.

Jag började fundera på detta på ett nkl-prov där vattenmarkeringen kastades i en sjö på samma sida som hunden stod. Det gick även en stig mellan hunden och kastaren som man kom på när man kom till provet så hundarna kände till den. Då ville man att hundarna skulle simma både ut och in trots att det gick betydligt fortare att springa.

Beror mycket på hunden, men det är vanligt att hundar som vant sig att ta landvägen oftast försöker med det oavsett om det är den snabbaste eller inte. Jagar du tex i en å med en sådan hund och en and faller nära kanten på andra sidan ån finns risken att hunden går upp på land på fel sida ån och försöker hitta landvägen till dig.

 

Kan hålla med om att det kan bli lite löjligt på en del prov när närmaste vägen är uppenbar, men lär sig hunden att gå rakt in så riskerar man färre missöden när det väl gäller.

Det där med jaktprov är något som är som det är.

Om det stökar till det för mig så skiter jag i hur provet kommer gå till utan det blir det som faller stökhögen naturligt

Han gör båda, jag tycker mest jag tar fokus från uppgiften om jag börjar mjäka med det där.

När han dessutom vet hur miljön set ut så blir han lite bitter på mig om jag är komplicerad, risken är att man får hämta själv sen när det är iskallt i vattnet om man stökar för mycket hehe!

Det är så jävla roligt att se den minen hos honom! " nu du, nu är det bra nära att du får visa hur det ska gå till, bara så du vet!"

:-D

Beror mycket på hunden, men det är vanligt att hundar som vant sig att ta landvägen oftast försöker med det oavsett om det är den snabbaste eller inte. Jagar du tex i en å med en sådan hund och en and faller nära kanten på andra sidan ån finns risken att hunden går upp på land på fel sida ån och försöker hitta landvägen till dig.

Kan hålla med om att det kan bli lite löjligt på en del prov när närmaste vägen är uppenbar, men lär sig hunden att gå rakt in så riskerar man färre missöden när det väl gäller.

Tack för en bra förklaring! Nu har jag mer förståelse!