Skillnader och fördelar för dessa?

Vi har kört med märgkål i några år men jag tycker inte det går så bra.

Skaffa höstraps direkt från tröskan.

Det är i stort samma som foderaps men mycket billigare.

Ja priset har väl egentligen ingen större betydelse. Utan mer vad som funkar bäst och varför.

Skillnader och fördelar för dessa?

Vi har kört med märgkål i några år men jag tycker inte det går så bra.

 

Jag kan bara uttala mig kring fodermärgkål när det gäller odlingssäkerhet och huruvida den går åt - lättodlad enligt min mening, men om man ska ha kvar mycket biomassa fram till hösten så ska man nog stängsla in den med eltrådar. Har hört att den ska bli ännu smakligare efter första frosten.

 

Raps tycker jag att man blir avrådd ifrån om man har kronhjortar på markerna och yngre till medelålders granskog runt viltåkrarna (rapsen blir väl så högoktanig föda att hjortarna behöver granbarkens fibrer för att magen ska funka bra).

 

Finns säkert de som har mer att komma med än vad jag har.

 

Edit: förutsätter att det är klövvilt herrn är intresserad av att gynna.

 

MVH

Alias

Skillnader och fördelar för dessa?

Vi har kört med märgkål i några år men jag tycker inte det går så bra.

http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/10031-konsten-att-lyckas-med-en-bra-viltaaker-foeljetaang/?p=229402

 

Tycker rapsen är odlingssäkrare, märgkålen stampar längre och blir pga det mer utsatt för jordloppor och konkurrerande ogräs.

Hört något rykte om att rapsen ska klara att fortsätta växa efter att ha blivit betad bättre än kålen.

Nja, en planta växer så länge det finns förutsättningar för fotosyntes. Är plantan bara delvis betad så finns ju fortfarande förutsättningarna men det gäller nog för både raps och märgkål.

 

Däremot tycker jag rapsen står emot frost bättre, dvs fortsätter att växa efter första frostnätterna. Men det är ju samma där, växten består ju till största del av vatten och sprängs cellerna av iskristaller så är det ju godnatt oavsett.

Okej. Tror vi ska prova raps då. För kålen har vi ju inte lyckats med.

Har faktiskt provat raps en gång själv på hemmamarken men då gick den inget vidare.

Ha inte för bråttom bara, jordlopporna är skoningslösa på vårsidan speciellt om det blir torrt. Svårt att hitta betat utsäde numera.

http://www.jaktsidan.se/ipb/topic/10031-konsten-att-lyckas-med-en-bra-viltaaker-foeljetaang/?p=229402

 

Tycker rapsen är odlingssäkrare, märgkålen stampar längre och blir pga det mer utsatt för jordloppor och konkurrerande ogräs.

 

Av ditt uttalande ovan tolkar jag det som att den tämligen lyckade etablering jag upplevt på fodermärgkålen kan bero på rätt sen sådd (skulle inte förvåna mig om "det var en dag i juni" - för att citera Lasse Berghagen), vilket borde ha minskat problemet med jordloppor relativt sett.

 

Stämmer det, eller är det andra faktorer som påverkar mer?

 

MVH

Alias

http://www.svenskraps.se/kunskap/pdf/00769.pdf

 

Lite kvällsläsning, har man obetat utsäde så är det nästan obligatoriskt med sådd in i halva juni för att lyckas. Men man kan förstås ha tur tidigare också med goda tillväxtbetingelser via regn och värme omväxlande.

Instämmer helt med MKJ! När det gäller effekter på kron som kommer att behöva komplettera näringsrik, lättsmält kost med mer fiber så gåller det troligen i lika stor utsträckning för fodermärgkål, skulle jag tippa. Undvik bägge nära känsliga granbestånd, om man är orolig. Effekten verkar dock skilja litet mellan olika områden. Ett av de forskningsprojekt som just fick stöd från Viltvårdsfonden ska titta precis på detta.

Instämmer helt med MKJ! När det gäller effekter på kron som kommer att behöva komplettera näringsrik, lättsmält kost med mer fiber så gåller det troligen i lika stor utsträckning för fodermärgkål, skulle jag tippa. Undvik bägge nära känsliga granbestånd, om man är orolig. Effekten verkar dock skilja litet mellan olika områden. Ett av de forskningsprojekt som just fick stöd från Viltvårdsfonden ska titta precis på detta.

 

Ska man gå på råden i boken "Kronhjort" som Paul-Erik Jensen (???) skrev och undvika allt för näringsrik föda i anslutning till yngre och medelålders granbestånd på frisk och fuktig mark så kan man nog skippa viltåkrar helt här nere i Gudrun-land (eller i vart fall på 70-80 % av arealen).

 

Kronviltet är ett fascinerande djur, men de skador de kan orsaka i skogsbruket är inte vackra.

 

MVH

Alias

Tall på tallmark är en bra idé av flera anledningar, vilket lär visa sig bland annat då kron sprider sig in i nya områden där man försökt undvika älgskador (och lyssnat på kraven om granmassa). Fläckvis ser det för djävligt ut.

Tall på tallmark är en bra idé av flera anledningar, vilket lär visa sig bland annat då kron sprider sig in i nya områden där man försökt undvika älgskador (och lyssnat på kraven om granmassa). Fläckvis ser det för djävligt ut.

 

Håller med dig helt och fullt om att rätt trädslag skall vara på rätt sorts mark, problemet här (södra Kronobergs län) är att många marker är i bördigaste laget för tall (förutom viltet som tar sin beskärda del så brukar inte självföryngring fungera p.g.a. vegetationskonkurrensen och planterad tall på marker som håller G26-G34 är heller ingen fröjd varken för ögat eller sågverken).

 

Den finaste rena tallföryngringen vi har är en gammal grushåla som självföryngrats och där jag och farsgubben röjt väck sälg och björk vid en handfull tillfällen, men det tillhör undantagen.

 

MVH

Alias

Fick harvat viltåkern nu i helgen men jag får nog ta en vända till innan sådd för att döda av en del kvarvarande ogräs, samt få en bättre såbädd.

 

Någon som har testat att bredsprida fodermärgkål med gott resultat (har en gammal skeppa med axelremmar till konstgödning)?

Behöver man i så fall blanda upp det med något för att dryga ut mängden (fröna är ju löjligt små), typ sand eller sågspån?

Har kört med såddrör tidigare men tänkte om det går att få ett bra resultat med mindre arbetsinsats...

 

MVH
Alias