Nu var det väldigt länge sedan jag postade något ämne här av den enkla  anledningen att livet på något sätt kommit emellan, cancern, nytt jobb, ungarnas fritidsaktiviteter och allmänt förändrade prioriteringar har gjort att jag nästan aldrig sitter framför datorn längre.

Gårdagens bockjakt var dock av den lite intressantare karaktären varför jag nu kände mig motiverad att skriva några rader.

Jag läser ofta olika inlägg där skribenten baserat på en skjuten älg eller vad hen läst på nätet utalar sig tvärsäkert om sakernas tillstånd och vad som fungerar respektive inte funkar. Om gårdagen varit min första bockjakt skulle jag idag med gott fog och stor emfas kunna basunera ut att 6.5x55 (i det här fallet till och med Improved) är för klen för att kunna användas till klass 2 vilt.

Jag har laddat en 140 grains ballistic tip (efter många års positiva erfarenheter av 120 grains varianten i 6.5x55). Kulan skjuter tätt på tavlan och träffbilderna på 200m har legat på runt 25mm, utgångshastigheten ligger på ca 880 m/s vilket gjorde att jag kände mig rätt trygg i att jag hade en adekvat beväpning inför bockjakten (och även dovjakten).

Jag tränade och åkte till jobbet som vanligt på morgonen men på eftermiddagen kokade jag mitt kaffe och åkte ut på pass.

Rätt snart uppenbarade sig en skjutbar bock på passet och eftersom jag hade ett gott stöd beslöt jag mig för att skjuta. det blev ett snett frånskott där kulan var tänkt att gå in bakom bogen på ingångssidan (vilket den gjorde), därefter borde den gått ut strax framför bogen på utgångssidan (eller möjligen i framkant av bogen på utgångssidan). Hållet var 130m vilket också kändes klart hanterbart.

När jag sköt gick bocken i backen direkt och blev på platsen, efter att jag avslutat min kaffekopp gick jag fram för att ta hand om denne herre

 

På ingångsidan såg allt ut som förväntat men när jag vände på bocken hittade jag inget utgångshål?

Däremot satt kulan bakochfram i skinnet lite högre upp och lite längre fram än vad den borde gjort.

Här kommer en närbild på kulan

När jag öppnade upp bocken var lungorna som äpplemos, på ingångssidan bestod skottskadan av två sönderskjutna revben, sedan hade kulan ändrat riktning och stökat till det lite i halskotpelaren men eftersom jag hängde bocken med pälsen kvar så är jag inte helt säker på omfattningen av skottskadan i halsen.

Jag plockade ut kulan och kunde vid kontrollvägning konstatera att den fått en restvikt på 61% vilket nog får anses vara skapligt normalt för en ballistic tip.

Baserat på denna händelse känns det därför rimligt att rekommedera 7mm rem mag som en miniminivå när det gäller beväpning på bockjakt

Skämt ådsido så är det naturligtvis så att ju fler djur du skjuter desto fler skumma eller märkliga erfarenhetr kommer du att skaffa dig. MEN efter det här vacklar jag lite grann när det gäller beväpning efter den 1 september när det börjar bli dags för dovhjortarna.

Dessutom känns mina TTSX som ett lite säkrare kort 

För vad det är värt,

Henrik

Per G hade en liknande effekt vid något tillfälle med 150gr swift scirocco i 280AI så det är nog 375HH som ska till.

Är du säker på att det inte är en Oryx?

Som du själv skriver, det är tur att du har några fler skott och vilt i erfarenhetsbanken som underlag för beslut. 

Terminal ballistik och förväntade respektive realiserade resultat är sällan samma sak, jag skulle iofs inte tveka att använda kulan på dov med men visst får man tänka på vinklarna, det blir fort väldigt osnyggt om man tar vinklade smällar.

Grattis till bocken. /Christian 

Hmmm, revben på rå är väl inte det tuffaste motstånd en kula kan stöta på. Hade du kanske fått en lugnare reaktion med lägre hastighet?  Men då håller den inte klass 1. Nää, jag tror du har rätt, jag har läst att 338lm är en väldigt allround kaliber 

Grattis oavsett. 

(TTSX FTW ) 

Grattis till bocken och kul att ha dig tillbaka med lite givande inlägg med bilder och utförlig info. Tack för det 

Mvh

Det där var minst sagt oväntat, kul med utförlig info och bra bilder! Sköt själv en bock  igår med 6.5 och 140gr kula, dock lite lägre hastighet och a-max. Gissar att a-max och ballistic tip är snarlika, min betedde sig precis som förväntat till skillnad från din.

För en herrans massa år sedan sköt jag en råbock i ett rent sidoskott, avstånd runt 100m med 5,6x52R halvmantel. Satte an kulan bakom/över skulderbladet men precis under ryggraden. Hållet var modest, omständigheterna fenomenala och så hade jag lovat bort bocken och tänkte att den skulle skjutas "snyggt och rent".

Pang! Bocken slog en volt och var stendöd. Ger den någon minut att sprattla (även om den låg förvånande stilla) klart innan jag går fram.

Vänder på bocken och hittar inget utgångshål.....

Misstänkte kulhaveri och tänkte "jag tar hem den bums och gör vid den hemma om det nu ser som geggamoja på insidan". Ser en bloddroppe precis framför frambenet i höjd med bröstbenet, tittar efter och ser ett kulhål i knappa 6mm. Inte ett klassiskt utgångshål som är lite frasigt i kanten utan ett nästan stansat runt hål.

Synnerligen förbryllad tar jag ur bocken - hjärta, lungor, lever, njurar, "hela matsmältningen" är helt oskadd - finns inte ens en droppe blod i brösthålan. Hittar ingångshålet (mellan två revben), konstaterar att kulan passerat precis under innerfileen (ett litet streck kunde skymtas på båda fileerna). Men inget utgångshål - utöver att en kula gått ut mellan två revben vid frambenet. Men inget ingångshål mitt emot.....

Tar hem kadavret och hänger upp det, hämtar lite seriösa lampor för denna gåta måste få en lösning.

MItt skott tog exakt där det skulle - so far so good. Sedan verkar kulan stryka innerfileerna utan att öppna upp, för att följa insidan av ett revben halvvägs ner mot bröstkorgen innan kulan gått mellan två hinnor (och korsat några revben på vägen runt) ner till bröstbenet där kulan spräckt bröstbenet och sedan gått ut ur bröstkorgen precis invid hudvecket mellan framben och bröstkorg. Sedan gick kulan genom muskeln på frambenets framsida och ut genom huden.

Av vinklarna på spåren kulan gjorde så vände kulan runt 160-170 grader och gick ut på samma sida som den gick in.....

Det är den bocken och en bock jag sköt i halsen på 10 meter när han stack fram huvudet bakom en fläderbuske - kulan tar exakt rätt och bocken formligen slängsrunt i skottet (6,5x55 Norma Rådjur) så den ligger med bakdelen mot mig. Reser mig och går fram för att konstatera att bocken tydligt ser mig och är i högsta grad vid liv. Skjuter ett fångskott under örat....

Hemma kontrollerar jag första skottet - kulan har toralt exploderat precis under huden , skadorna når inte in till kotpelaren men all muskulatur på halsens sida är i princip borta. Det var efter denna och ett par andra kulhaverier jag lämnade Normas kulor åt er andra att använda - sedan dess är jag RWS, Nosler och S&B trogen.

Dessa två och en som fick tre skott genom hjärtat (6,5x55 NP) utan att lägga utan sig sprang runt 70-80 meter innan den fattade att den liksom vart död som sticker ut i min jaktliga resa under 35 år. De sköts alla från samma pass under en period av cirka 10 år - nu sköt jag flera bockar där än de tre så det är liksom inte regelmässigt sådär.

Min slutsats är att det nog något bönderna sprutade grödorna med lokalt som gjorde rådjuren extremt hårda just där.... Eller nått sånt.

Passet i fråga använder jag inte längre, det är nått lurt med det passet..... Jag undviker tom blommorna på fläderbusken när jag ska göra saft.

/T

Vart var du den 22. november 1963 ?

3 minutes ago Dansken sa:

Vart var du den 22. november 1963 ?

I morsans äggstock..... Så den går jag fri från.....

/T

Dags för en lite uppdatering även om jag inte blivit särskilt mycket klokare.

När jag pälsade av bocken sä kunde jag konstatera att det fanns en del mindre "splitterskador" i rygggradens underkant och i halskotpelaren. I halskotpelaren fanns det också en direkt skottskada.

Jag visade tidigare en bild på kulan efter skottet men här kommer en bild till:

Det synns rätt väl att blyet separerat från manteln och bortset från det bly som smetat fast på kulans utsida är det bara själva manteln som återstår.

Jag kan inte dra några andra slutsatser av det jag ser än att kulan expanderat våldsamt och oregelbundet när den träffade revbenen, därefter har den oregelbundna manteln tumlat ordentligt och inte klarat av att vara kursstabil genom den relativt sett lilla bocken.

Frågan är såklart nu om det "bara" var denna kulan som var skum eller om hela batchen är "korrupt"?

Vet inte om vi blev så mycket klokare av detta. Med tanke på att vi fått en grisinvasion på den mark där vi normalt jagar dov är väl ändå från om inte min 7mm RM med 150 TTSX känns som ett säkrare kort i dagsläget. Tror att jag behöver skjut lite mer rå- och dov för att återfå förtroendet för kulan.

 

//Henrik

Förr eller senare får man en kula som haverar (eller inte öppnar alls - det händer det med fast det är svårare att märka) oavsett vem som gjort den eller hur den är gjord. Varför just denna gjorde det vet jag inte, resten av batchen borde inte vara kass för det hade man märkt. Var tacksam för att det skedde på ett rå och inte en hjort.....

Fördelen med kulor av typen Nosler Partition är att det är extremt ovanligt att dessa totalhavererar, där brukar ena delen hålla ihop i alla fall. Även om jag sett en NP som faktiskt tappat båda blykluttarna, förmodligen gick något väldigt fel i framdelen så kulan vände och gick baklänges genom kroppen  - den var uppfläkt som din fast "åt båda hållen". Det var den högst påtagligt inte designad för....... Trots det hävdar jag att det är den optimala 9g kulan i 6,5.

/T

Att det skedde på rå och inte på hjort beror väl bland annat på att jag inte börjar testa en ny kula på hjort innan jag ser hur den funkar på rådjur, i vart fall inte om det likt denna 140 BT ligger på gränsen för klass 1.

Nu har jag rätt omfattande erfarenhet av 120 grains varianten på just rådjur och för mig har det varit just den kulan som alla andra rådjursladdningar jämförts med. Dessutom har jag vittnesbörd från flera användare av 140 grains BT som skjutit klass 1 vilt i stor omfattning med denna kula.

Konkret innebär detta att jag provar laddningen på ytterligare några rådjur för att konstatera att det inträffade var ett olycksfall i arbetet innan jag går över på att testa den på klass 1 vilt

/Henrik

Har några Amerikanska, och SA, bekanta på nätet sedan tidigare som skjuter med olika varianter av .270.. Lite mer hastighet, en av dem mycket mer hastighet då det inte står "win" i någon form efter .270 utan ett stort W, visserligen. Men de har rapporterat konstiga resultat med just Ballistic tip. Min korta teori är att 6.5-an inte heller är någon direkt någon låghastighetspatron, så kanske testa Accubond?  Vet att det är vad jag kommer att prova när jag väl kommer igång att ladda, Nosler Accubond. Hade varit kul med TTSX, men den finns tydligen inte i högre vikter till .270.

 

När kommer Klass 1 reglerna att moderniseras??

3 hours ago Tapio sa:

När kommer Klass 1 reglerna att moderniseras??

Nästa gång Sundsvall brinner.

Det är rätt stor skillnad mellan olika ballistic tip och det går knappt att dra några slutsatser baserat på hur andra kulor uppträtt även om mina väldigt positiva erfarenheter av 120 grains BT i hastigheter på 870-880m/s naturligtvis påverkat mitt val av kula och det var därför jag bestämde mig för att köra med 140 grains BT i 880m/s i min 6.5x55 Imp.

Nu är det som bekant så att en svala gör ingen sommar och en "Freak accident" skall man inte lägga för mycket vikt vid.

Det kan möjligen nämnas när vi pratar om ballistic tip att jag sköt en hel del klövvilt med 180 grains BT i min 8x57 IRS i dryga 800 m/s och den kulan var nästan på gränsen till att vara lite för hård.

Om det nu skulle visa sig att jag inte blir nöjd med 140 BT så finns det både Accubond och PT i samma vikter i mitt kulskåp

//Henrik

På ‎2016‎-‎08‎-‎21 at 15:15 strävhår sa:

Nästa gång Sundsvall brinner.

Perfekt skottplacering i kombination med en kula ämnad för den kaliberns tänkta anslagsenergi betyder mer än kalibervalet alla dagar.

 

Nosler BT i 6,5 är väl tänkt till amerikanarnas gamla krigarmausers och dom laddas väl inte speciellt hårt och skjuts väl inte på långa avstånd heller.

 

Borde inte en a-frame, oryx eller kanske nosler partition vara ett bättre kulval till hastigheter runt 880m/s 

9 hours ago Dahla sa:

Nosler BT i 6,5 är väl tänkt till amerikanarnas gamla krigarmausers och dom laddas väl inte speciellt hårt och skjuts väl inte på långa avstånd heller.

Borde inte en a-frame, oryx eller kanske nosler partition vara ett bättre kulval till hastigheter runt 880m/s 

140 BT i 6.5 är en ny skapelse som knappast är avsedd för äldre bössor.

Tanken med denna kula i min applikation är just att den skall vara klass 1 godkänd samtidigt som jag haft väldigt goda erfarenheter med 120 grainsvarianten. Tänkt vilt är rådjur och dov, vilket utgör majoriteten av min klövviltsjakt. Jag har bestämt mig för att ge laddningen en ny chans i år så får vi se hur det går, tror att bocken i första inlägget var en "freak accident" och att det inte var något typiskt exempel på hur kulan skall normalt uppträder.

//Henrik

Köper dina argument men tror ändå att den kulan blir för "blöt" i den hastigheten. Min tro har överbevisats så många ggr förr och jag hoppas att jag har fel i mitt troende.

Far min har skjutit tresiffrigt antal rådjur med 6,5x55 och har alltid lovordat Partition.

Själv har jag bara skjutit fem-sex stycken med den kulan, men jag har aldrig behövt leta fast jag skjutit bakom bogen.

Efter att Partition inte längre uppfyller kraven för klass 1 har jag provat andra kulor, men har inte samma goda erfarenheter av knall-och-fall.

I höstas sköt jag ett par bockar med 10,1g Vulkan, som ju betraktas som en ganska blöt kula, men jag tyckte de gick alltför långt för min smak, även om det bara handlade om 30-40m. Utgångshålen var små och det var inte mycket köttförstöring (skjutna strax bakom bogen).

Nu har jag några andra bössor jag vill lära känna i skogen, så 6,5:an får kanske tillfälligt pensioneras till banskyttebössa. 

Om och när den åter blir aktuell kommer jag nog att återgå till Partition eller pröva Tipstrike.

Annars får jag väl återkomma med rapport om flyktsträcka med 338 Win Mag och Oryx.

 

Som sagt, mycket handlar om preferenser och den här gången vill jag ha en kula för den precisionsinriktade smyg- och vakjakten.

Jag har genom åren haft förmånen att skjuta skapliga mängder rådjur med 120 BT i farter närmare 900 m/s under dessa jaktformer och egentligen aldrig blivit besviken på kombinationen. 

Nu gällde det dock att hitta en klass 1 laddning med samma goda egenskaper och då kändes 140 BT i motsvarande hastigheter som ett naturligt val. Jag ser egentligen inga som helst fördelar med att välja en hårdare kula för denna applikation. Längre fram på säsongen när jakten är mer varierad och skottvinklarna blir lite mindre gynnsamma går jag över till TTSX men då blir det i 7 mmRM eller 358 win.

//Henrik

Hur gick det med 140 bst då?

Jag har skjutit ett antal bockar med 6,5:an laddad med Nosler, Alaska och Vulkan. Ingen av kulorna har fungerat dåligt. På älg har jag dock blandade erfarenheter med 6,5. En elvataggare jag sköt 2013 knallade t.ex. bortåt 150 meter och gav skottecken först på 4:e smällen. Samtliga satt där de skulle men hållet var tillräckligt långt för att jag inte skulle se vart de landade. Självfallet fick jag mina fiskar varma i slakteriet över köttförstöringen men jag var inte sugen på ett eftersök som dessutom troligtvis hamnat in på grannmarken..

På 2016-08-21 at 11:55 Tapio sa:

Har några Amerikanska, och SA, bekanta på nätet sedan tidigare som skjuter med olika varianter av .270.. Lite mer hastighet, en av dem mycket mer hastighet då det inte står "win" i någon form efter .270 utan ett stort W, visserligen. Men de har rapporterat konstiga resultat med just Ballistic tip. Min korta teori är att 6.5-an inte heller är någon direkt någon låghastighetspatron, så kanske testa Accubond?  Vet att det är vad jag kommer att prova när jag väl kommer igång att ladda, Nosler Accubond. Hade varit kul med TTSX, men den finns tydligen inte i högre vikter till .270.

 

När kommer Klass 1 reglerna att moderniseras??

Och förut kunde vi jaga rådjur med 22Hornet