Hej, jag snubblade på den här filmen för ett tag sedan: 

Intressant med lite grundligare forskning i ämnet.

Dock reagerade jag på vad han säger vid ca 21 min in att de kom fram till att man nästan inte kan skjuta för lågt då man ändå träffar bröstbenet isf,

Hur reagerar svenska klövvilt på en sådan träff och hur ser ett eftersök ut?

Knappast representativt men jag sköt en gång ett rådjur genom bröstbenet. (9,3) Det öppnade upp ett stort hål in i brösthålan och det blev ett i det närmaste makabert blodspår att följa. Den sprang 60-70m om jag minns rätt.

Slår kulan "hål" i brösthålan dör djuret. Ingen splitter eller hål in så blir det ett knepigt eftersök.

Hur lågt som helst kan man inte träffa... för då bommar man...  

De hela beror ju på hur mycket fett, muskler, hud och hår det finns mellan brösthålan och en typ bom...

Eftersök går ju till som alltid.. spåra till kontakt och släpp hund som fixar avslut.

 

Får man bara hål i lungsäcken så försvinner ju undertrycket, och då kollapsar ju lungorna till slut. Men det blir nog ett jobbigt eftersök i alla fall.

Har varit med två gånger vid träff i bröstbenet på älg. Första gången blev det eftersök som tog en hel dag och involverade tre jaktlag. Skytten stod inte högt i kurs när väl älgen var på plats. Andra gången tog skottet lite lägre och en benbit på ca två x två centimeter slogs loss och fastnade i hjärtat. Älgen gick ca 40 meter. Ena gången otur och andra gången tur. Men säkrast att sätta skottet lite högre. 

Jag sköt ett rådjur en gång i bröstbenet med en 6.5 55 Lapua mega.
Rådjuret la sig i skottet och när jag kom fram såg jag att kulan slitit sönder bröstbenet likt en halvmåne stort som en till hälften kapad snusdosa ungefär.