När man läser om fällfångst i Sverige så ska det hängas upp läckande surströmmingsburkar, stänkas spår med surblod, knäckas ägg, smetas ut honung och hängas upp fågelvingar.

Är detta nödvändigt?

När man ser "Mountain men" och liknande program om fångst på andra sidan Atlanten så betas det sparsamt, en bit caribou eller älgskinn och några droppar "lukta gott" bara.

Är svenska mårdar mer kräsna?

 

Rökt lax är dom helt galna i.

Färskt Rådjurs hjärta funkade bäst för mej när jag testade fällfångst.

Tron försätter berg och vi jägare är inte annorlunda, en mård har bra nos och äter det mesta. Konsten brukar vara att hitta växlarna, då kvittar det nog om det ligger bacon eller honung i fällan.

Klokt svar strävhår!

Orsaken att jag nämner just rökt lax är att det är hysteriskt mycket skogsmård i mårdhundsfällorna just dom gånger man betar med rökt lax. Aldrig annars, men varje gång rökt lax används som bete så är det mård i fällan. Kanske det beror på den starka, söta lukten från rökt fisk? En blandning av allt den tycker är gott.

 

Sen är det nog som du säger i övrigt. Har man utpräglade mårdfällor så går den väl på vad som helst bara man hittar rätt ställe. 

 

Surströmming har testats en del, men får vare sig mårdhund eller mård i fällan då. Dom förstår sig inte på livets goda helt enkelt.